Senast 2030 ska den eldrivna färjan Stena Elektra sättas i trafik mellan Göteborg och Fredrikshamn. Bild: Stena Line.
Färjerederiet Stena Line ökar tempot när det gäller minskade fossila utsläpp från rederiets trafik. Under det gångna året minskade Stena Line sina utsläpp av koldioxid med 2,3 procent per nautisk mil. Därmed ligger rederiet nu tio år före den internationella sjöfartens mål. Men Stena har siktet inställt på att minska de totala koldioxidutsläppen med hela 30 % fram till 2030.
– Vi arbetar parallellt med att minska vår bränsleförbrukning och våra utsläpp, samtidigt som vi utforskar morgondagens bränslen och teknik. De viktigaste orsakerna till minskningen under 2020 är att vi introducerat tre nybyggda energieffektiva fartyg av modellen E-Flexer på Irländska Sjön, introducerat grön landström vid hamnuppehåll i Kiel samt att flera fartyg som trafikerar mellan Sverige, Danmark och Tyskland blivit utrustade med AI-assistenten Stena Fuel Pilot som hjälper våra kaptener att segla på det mest energieffektiva sättet, säger Erik Lewenhaupt, Hållbarhetschef på Stena Line.
– Vår ambition är att leda utvecklingen mot en fossilfri sjöfart och hållbara transporter på havet. Då krävs det att vi på sikt också bryter fossilberoendet och börjar minska våra totala utsläpp, inte bara blir mer effektiva per segling. Därför väljer Stena Line nu att sätta målet att minska våra totala koldioxidutsläpp med 30 % till 2030, för i slutänden ska de ner till noll, säger Stena Lines vd Niclas Mårtensson som också är ledamot i regeringens Elektrifieringskommission.
Rederiet har identifierat fyra nyckelområden för att minska koldioxidutsläppen med 30 % till 2030 och för att bli helt fossilfria senast 2050.
Det första området gäller elektrifiering av sjöfarten. Stena Line är idag ledande inom elektrifiering av sjöfarten och sedan 2018 trafikerar batterihybriden Stena Jutlandica linjen mellan Göteborg och Fredrikshamn. Senast 2030 ska den fossilfria färjan Stena Elektra trafikera hela sträckan med batterikraft endast, en sträcka på 50 nautiska mil. Elektrifieringen av hamnsidan fortsätter och idag används 99,8 % förnybar el inom Stena Line. Vid 25 % av Stena Lines terminaler kopplar fartygen upp sig till grön el vid hamnuppehåll vilket under 2020 minskade Stena Lines koldioxidutsläpp med mer än 13 000 ton, motsvarande årsutsläppen från 7,200 personbilar.
Ett andra område är investering i alternativa bränslen. 2015 sjösatte Stena Line världens första färja som kan drivas på både diesel och metanol. Det unika projektet på Stena Germanica på linjen mellan Göteborg och Kiel etablerade metanol som fartygsbränsle. Metanol kan produceras från naturgas, kol, biomassa eller CO2. Genom att använda metanol elimineras utsläppen av svavel och partiklar nästan helt och kväve med 60 procent jämfört med traditionellt fartygsbränsle. Stena Line undersöker flera alternativa bränslen såsom vätgas, och bränsleceller och under 2021 är ett test planerat med metanol som återvunnits från ståltillverkning.
Modernisering av fartygsflottan är det tredje området. Under 2020 har tre nybyggda färjor av modellen E-Flexer börjat trafikera Stena Lines linjer. Fartygen är 30 % mer energieffektiva än tidigare fartyg och förberedda för att konverteras till gas, eller metanoldrift. Under 2022 levereras ytterligare två nybyggda förlängda fartyg av modellen E-Flexers. Under de senaste tio åren har Stena Line moderniserat och effektiviserat fartygsflottan genom fler än 360 små och stora effektiviseringsåtgärder. Det handlar exempelvis om nya bulbar, propellrar och roder, frekvensstyrd ventilation ombord och ny effektiv miljövänlig bottenfärg.
Ett fjärde område gäller AI-assistans, alltså hjälp av artificiell intelligens, ombord. Rederiets kaptener har fått hjälp av AI-assistenten Stena Fuel Pilot som stöttar besättningen i att köra fartyget på det mest effektiva sätter. Under 2020 installerades Stena Fuel Pilot på fem färjor mellan Sverige och Tyskland och Sverige och Danmark. Planen är att AI-assistenten ska finnas på samtliga fartyg inom två år. Stena Fuel Pilot har i sin nuvarande form en potential på att minska bränsleförbrukningen med upp till 5 % per fartyg och resa men ytterligare potential för AI-stöd för minskad bränsleförbrukning utreds.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar