Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Ny teknik ska öka laddkapaciteten för elbussar med 50 procent

Projektet med ökad laddkapacitet presenterades av fr v Jonas Thyni, Tvinn AB, Martin Ahme, BioDriv Öst AB och Geert Schaap, Svealandstrafiken.

Elektrifieringen av bussar har blivit en megatrend över världen. Men fortfarande är det bara en liten andel av trafiken som körs med elbussar och en fullskalig elektrifiering kräver ökad laddkapacitet. På Persontrafik presenterades ett projekt med lösningar som kan minska kapacitetsbehovet med 50 procent.

Av Paula Isaksson

Projektet som är en samverkan mellan regionala trafikhuvudmän, trafikoperatörer, teknikleverantörer och fordonsleverantörer, presenterades under onsdagen av bland annat Martin Ahme från organisationen BioDriv Öst.

– Grunden är att vi alla ser ett behov av att skynda på elektrifieringen. Men idag kör de bussar som är elektrifierade generellt kortare sträckor än andra bussar. Om de på sikt ska ersätta bussar i alla segmenten innebär det att vi kommer behöva fordon som kan köra längre, och då krävs det både större batterier och en rejälare laddinfrastruktur. Det här kommer att medföra problem som vi måste lösa.

För att visa på hur problematiskt det kan bli tog Martin Ahme upp ett exempel med en ny bussdepå som byggdes i Uppsala 2018. Tanken var att staden skulle skaffa fler elbussar men elnätägaren kunde bara leverera en bråkdel av den el som efterfrågades. Effektabonnemang räckte bara till tolv elbussar, sedan var det stopp.

– Vi kikade på olika lösningar för att tillåta mer laddning och alla krävde någon form av batterilagring och smart styrning. Vi såg att med båda delarna kan man tillåta 55 bussar istället för 12. Det är en extremt stor skillnad.

Lösningen som projektet handlar om är bland annat smart laddning. Det innebär att man både lastbalanserar och gör en avancerad schemaläggning så att det går att styra styra vilka bussar som får vilken effekt och energi, och vid vilken tidpunkt.

– Det handlar alltså om att rätt buss ska ha rätt mängd energi för att kunna göra sitt jobb. Men det kräver integration mellan olika system, till exempel behöver batterier och bussar kunna kommunicera, likaså laddare med trafikledningssystemet. Så vi tittar i projektet på hur vi ska kunna utbyta data. Vi jobbar också med ruttoptimering för att reducera behovet av energi, förklarade projektledaren Jonas Thyni på innovationsföretaget Tvinn AB.

Dessutom behövs ett energilager i depåerna för att kapa de riktigt höga effekttopparna, något som kan bli en riktigt bra affär, berättade Jonas Thyni vidare.

– Man kommer att behöva batterilagring för att hjälpa till framför allt under topparna på dagarna då bussarna behöver snabbladdas. Med batterilagring får man också en ny intäktskälla. När vi tar kontroll över systemet på det här sättet har vi också kapacitet att sälja tillbaka el till det lokala och nationella elsystemet.

– Än så länge är det osäkert hur stora intäkterna kommer att bli men vi räknar med att kunna minska kapacitetsbehovet med 50 procent. 30 procent med vår programvara och 20 procent med det batteri som vi kommer att installera.

Projektet har pågått ett år och till sommaren kommer teamet söka pengar till en förlängning. Tekniken ska också testas på elbussar i Svealandstrafiken.

– Vi är glada för att man vill testa sina batterilager hos oss. Det kan hjälpa oss att kapa effekttoppar så att vi kan köra ännu fler elbussar, och vi ser det här projektet som ett viktigt steg att komma framåt i vår utveckling, sa Geert Schaap, chef för teknik och innovation på Svealandstrafiken.

Taggat som: , , ,

Categorised in: Nyheter, Persontrafik

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2024 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)