Allt fler regioner i landet rapporterar nu om att deras budget för kollektivtrafiken är på väg att spricka. Mest spektakulär är utvecklingen i Region Stockholm där, som vi tidigare rapporterat, mängder av buss- spårvägs- och tunnelbanelinjer hots av nerdragen turtäthet och indragen trafik. Men även på andra håll i landet brottas regionerna med ekonomin för kollektivtrafiken.
I Region Örebro län har trafikintäkterna återhämtat sig och ligger 4,6 miljoner över budget för årets sju fösta månader och 13,3 miljoner över motsvarande period 2019, innan pandemin. Men det positiva resultatet beror på att Länstrafiken Örebro har höjt sina biljettpriser tre gånger sedan sommaren 2019. Resandet har nämligen inte återhämtat sig utan låg under perioden januari – juli i år nio procent under motsvarande tid 2019.
Totalt räknar Länstrafiken Örebro med ett underskott i förhållande till budget för helåret på 213 miljoner kronor. Där svarar trafikkostnaderna för kollektivtrafiken för ett minus på 121 och serviceresorna för – 57 miljoner.
Trafikkostnaderna för busstrafiken låg per den sista juli 44,8 miljoner under budget, främst på grund av ökade bränslekostnader och allmän kostnadsökning. Länstrafikens kostnader för tågtrafiken är under årets första sju månader 10,6 miljoner över budget.
I Kalmar län pekar de senaste prognoserna på ett underskott för Kalmar länstrafik (KLT) på ett underskott på drygt 55 miljoner kronor. Men då är inte är inte påverkan av det borttagna skatteundantaget för biogas med i prognosen.
Kollektivtrafiknämnden i Kalmar län har nyligen beslutat om en rad ändringar för att minska kostnaderna. I kommande avtal ska således reklam på KLT:s bussar bakas in i trafikavtalen. Dit hör tidtabellsstyrd färdtjänst som väntas spara sex miljoner om året. I oktober presenteras en förstudie presenteras. Då kommer också en förstudie om en en standardisering av handläggningen av sjukresor. Syftet är att minimera antalet sjukresor med specialfordon, vilket ska minska kostnaderna med tio miljoner årligen.
I Kronoberg är Länstrafikens resultat under årets första sju månader 30,8 miljoner kronor lägre än budget. Prognosen visar på ett budgetunderskott för helåret på 72 miljoner kronor. Orsakerna är främst att trafikkostnaderna har dragit över budget kraftigt, men också att intäkterna inte har nått upp till den nivå som länstrafiken kalkylerat med.
Trenden med stadigt ökade biljettintäkter har stannat av och låg under perioden januari – juli på 94 procent av nivån under motsvarande månader 2019, alltså innan pandemin.
Även ökningstakten när det gäller trafikkostnaderna har avstannat till följd av lägre index. Men samtidigt ligger trafikkostnaderna på en nivå som framför allt för busstrafiken innebär ett stort budgetöverdrag.
För stadstrafiken i Växjö är resultatet under årets första sju månader 22,6 miljoner under budget och för regiontrafiken med buss 15,4 miljoner under budget.
Budgeten spricker, men inte bara den, utan personalförsörjningen också?
Om bussarna inte rullar på grund av ebb i kassan eller brist på förare så gör det nog att ännu färre resenärer väljer kollektivtrafiken?
Och utan kollektivtrafik så blir det ingen grön omställning i tid, jordens undergång?
Politikerna sitter verkligen i en rävsax nu, de har hamnat i en ond cirkel där kostnaderna ökar och resenärerna minskar. Ja i kollektivtrafiken försöker man nu lösa ekvationen genom att låta personalen betala, genom att de ska arbeta längre för mindre lön. Men det leder bara i sin tur till att fler slutar i yrket och inga nya vill in.
Upphandlingarna av allas vår välfärd har missköts så till den milda grad att man nu hamnat i en nedåtgående spiral utan slut?
Kan politikerna vända på skutan innan det är försent? Vet de ens var de ska börja förändra och förbättra för att få bästa möjliga resultat för alla medborgare?