Ej i trafik. På många håll i landet står kollektivtrafiken inför hårda sparkrav. SL i Storstockholm ska göra massiva nerdragningar av trafiken. Men det går att få fler att ta bussen, torts sparkrav. Foto: Ulo Maasing.
I många regioner ställs kollektivtrafikmyndigheterna inför sparkrav som tvingar fram nedskärningar i utbudet. Men med offensiva metoder går det att öka resandet, trots sparbeting. Det framgår av en studie som presenterades på Transportforum i Linköping.
Av Paula Isaksson
När de regionala kollektivtrafikmyndigheterna tvingas spara är den traditionella lösningen att ta bort enstaka turer med svagt resande på flera olika linjer. Men de kan också välja att göra mer radikala nedskärningar på enstaka linjer och behålla, eller till och med förbättra, utbudet på övriga linjer.
– Det handlar om ifall man ska skära ner generellt eller satsa sig ur krisen, sa Joel Hansson, forskare och konsult på Trivector.
Joel Hansson, Trivector: Det går att öka resandet även om det finns sparbeting på kollektivtrafiken. Foto: Paula Isaksson.
I studien som han presenterade på Transportforum har han försökt tydliggöra de långsiktiga effekterna av de två alternativen. Bland annat baseras studien på en satsning i Skåne där Skånetrafiken införde heltäckande entimmestrafik från morgon till kväll på en svagare linje.
– Effekten blev att resandet ökade både i lågtrafik och i rusningstid. Det verkar som att resenärerna uppskattar tryggheten i att kollektivtrafiken är tillgänglig hela tiden, även om de normalt inte använder avgångarna mitt på dagen eller på kvällen.
Studien har tillämpats på två typiska regionala busslinjer – den ena med stort resande och förhållandevis väl utbyggt turutbud, den andra med svagt resande och endast ett fåtal turer per dag. Resultatet visar att den kostnadsbesparing som den traditionella metoden initialt leder till långsiktigt äts upp av förlorade biljettintäkter. Om nedskärningarna i stället koncentreras till den svagare linjen, samtidigt som man förbättrar utbudet på den starkare linjen, kan den långsiktiga effekten bli tvärtom, menade Joel Hansson.
– Ett bättre turutbud utanför rusningstid blir kostnadseffektivt eftersom man kan utföra de nya turerna med redan befintliga fordon. Genom att man kan fånga upp en annan typ av resande än den normala pendlingen morgon och eftermiddag ökar också den sociala inkluderingen.
Det första året efter nedskärningarna var effekterna av de båda alternativen likvärdiga. Men det är alltså på längre sikt som det syns betydande skillnader.
– Resandeökningen skedde inte direkt efter utan det tog ofta något år innan den fulla potentialen hade uppnåtts. Det kan man tolka som att det tar tid innan människor har upptäckt de nya turerna och hunnit ställa om sina vanor till att börja resa kollektivt istället, konstaterade Joel Hansson.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar