Mattias Bergman, vd för Mobility Sweden, den svenska branschorganisationen för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar. Foto: Mobility Sweden.
På flera håll i landet tvingas bussföretag som kör upphandlad kollektivtrafik att använda gamla bussar istället för nya. Anledningen är, som vi tidigare rapporterat, att leveranserna av mer än 1000 bussar, främst elbussar, är försenade. Samtidigt finns inga klara besked om när de bussar levereras som bussföretagen har beställt i god tid. En konsekvens är också att elektrifieringen av busstrafiken försenas.
I en tidigare artikel frågade bussmagasinet ett antal regionala kollektivtrafik-myndigheter hur de ser på förseningarna. Svaren varierade, en del kräver bussföretagen på viten, andra gör det inte.
Men det är inte bara kollektivtrafiken som drabbas av de omfattande leveransförseningarna. Enligt Sveriges Bussföretag gäller samma problem bussföretag som kör turist- och beställningstrafik.
Men hur ser fordonstillverkarna på problemen med försenade leveranser av bussar? Vi har ställt sex frågor till Mattias Bergman, vd för Mobility Sweden som är den svenska branschorganisationen för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar.
Fråga: Förutom störningar i de globala leveranskedjorna, vilken är enligt er bedömning den viktigaste/de viktigaste orsakerna till förseningarna?
MB: Leverantörskedjor under uppbyggnad är ofta sårbara. Detta blev tydligt under elektrifieringen av personbilar när det uppstod batteribrist, och under pandemin med andra komponenter. Eftersom leverantörs- och produktionsbasen är global, får brister i kedjan stora konsekvenser, särskilt eftersom en allt större del av busstillverkningen för Sverige sker i flera länder. Bussar för den svenska marknaden är ofta specialbyggda för att möta olika regionala och kommunala krav, vilket gör störningar ännu mer kännbara. Dessutom påverkar förändringar i lagstiftningen.
Fråga: Har fordonsindustrin/busstillverkarna något ansvar för förseningarna? Vilket?
MB: I en komplex leveranskedja har varje part sitt ansvar, även inom fordonsindustrin. Lagkrav och regelverksförändringar är inte valbara utan något varje fordonstillverkare har att förhålla sig till. Trots att mycket tid och resurser läggs på att identifiera förändringar i förväg, är verkligheten komplex med ett snabbt växande antal lagkrav. Detta skapar utmaningar i form av resursallokering, tid och ökade kostnader. Våra medlemsföretag är skickliga på att navigera i denna reglerade miljö, men först när de juridiska ramarna är fastställda kan tillverkarna industriellt implementera dem i produkterna, där vissa delar utvecklas internt och andra av leverantörer.
Fråga: De EU-regler som trädde i kraft i sommar har ju varit kända sedan länge. Har industrin varit tillräckligt förberedd?
MB: ACEA, fordonsindustrins europeiska organisation, har tillsammans med Mobility Sweden haft GSR-kraven på agendan de senaste 2-3 åren och haft upprepade kontakter med berörda myndigheter i frågan. Vår uppfattning är att fordonsindustrin generellt sett har varit väl förberedd inför de krav som trädde i kraft i juli. Vi uttalar oss dock inte om enskilda medlemsföretag och hänvisar istället till dem för specifik information. (GSR =General Safety Rules, nya säkerhetsregler när det gäller bland annat förarstöd, säkerhet för oskyddade trafikanter och cybersäkerhet).
Mattias Bergman efterlyser ett dokument för social hållbarhet, liknande branschens ”Bus Nordic”.
Fråga: Flera regionala kollektivtrafikmyndigheter ställer nu krav på social hållbarhet vid produktionen av bussar, vilket i praktiken utestänger en del tillverkare från den svenska marknaden. Hur ser Mobility Sweden på dessa krav, och hur anser ni att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna borde agera?
MB: Att främja en väl fungerande och stabil social hållbarhet är en av hörnstenarna i verksamheten för Mobility Swedens medlemsföretag. De 17 globala målen för hållbar utveckling, antagna inom Agenda 2030, ger en bra grund och vägledning i detta arbete.
Att ställa tydliga krav på social hållbarhet vid upphandling av bussar ser vi som en självklarhet. Däremot uppstår det lätt problem om olika beställare tillämpar olika hållbarhetskrav vid sina respektive upphandlingar. Vår uppfattning är att dessa problem måste lösas genom en konstruktiv dialog mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, Sveriges Bussföretag och Mobility Sweden.
De krav som tidigare framförts av bland annat Region Stockholm innebar i praktiken att man utestängde alla utom ett litet antal fordonstillverkare och satte konkurrensen ur spel. Detta kunde leda till en inbromsning av den gröna omställningen som bussbranschen länge drivit.
Som exempel har de nationella branschorganisationerna för kollektivtrafik, tillsammans med huvudstadsregionerna i de nordiska länderna, sedan tidigare tagit fram dokumentet ”Bus Nordic”. Dokumentet beskriver gemensamma krav vid upphandlingar och fokuserar på teknik och säkerhet och bidrar på ett effektivt sätt till att förenkla upphandlingar och kapa kostnader. Ett motsvarande dokument för gemensamma krav gällande social hållbarhet skulle sannolikt vara mycket värdefullt.
Fråga: I anslutning till förra frågan. år det rent praktiskt att genom revisioner kontrollera att hela produktionskedjan vid tillverkning av så komplicerade produkter som elbussar verkligen är socialt hållbar?
MB: Detta är ett komplext område under ständig utveckling. Ett bra exempel på hur fordonsindustrin arbetar för att säkerställa hållbarhet ur flera perspektiv är samarbetet inom ’Drive Sustainability’. Inom detta initiativ samarbetar 15 fordonstillverkare för att säkerställa en hållbar hantering av råmaterial, skydda mänskliga rättigheter, minska koldioxidutsläppen från industrin och skapa en cirkulär resursanvändning.
Sveriges Bussföretags branschchef Anna Grönlund efterlyser stöd från fordonsindustrin. Foto: Ulo Maasing.
Fråga: I en artikel i Bussmagasinet ställer Sveriges Bussföretags branschchef Anna Grönlund kravet att fordonsindustrin ska stötta de svenska bussföretagen, både ekonomiskt men också i dialogen med bussföretagens kunder. Är ni beredda att göra det – och i så fall hur?
MB: Mobility Sweden har länge haft ett nära samarbete med Sveriges Bussföretag. Vi har ett gemensamt intresse av att svenska bussföretag ges goda förutsättningar att verka i väl fungerande konkurrens med rättvisa och skäliga villkor. Medlemsföretagen inom Mobility Sweden, som tillverkar och importerar bussar, fokuserar i första hand på att leverera produkter av hög kvalitet, som inte bara uppfyller gällande lagar och regler, utan som givetvis även möter kundernas specifikationer.
En betydande del av de svenska bussföretagens förutsättningar ligger dock utanför vår och våra medlemsföretags kontroll. Därför för vi en kontinuerlig dialog med Sveriges Bussföretag för att på bästa sätt stödja branschen. Tillsammans har vi också initierat en dialog med Svensk Kollektivtrafik för att öka förståelsen hos regionala kollektivtrafikmyndigheter och balansera diskussionerna om exempelvis viten vid förseningar av fordon och komponenter.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar