Vid ett frukostmöte på torsdagen togs branschens gemensamma mål fyra av tio upp. I diskussionen deltog Tomas Byberg, Sveriges Bussföretag, Bijan Zainali, Svensk Kollektivtrafik och Caroline Åstrand, MTR Sverige. Moderator var Anna Grönlund, Sveriges Bussföretag.
Oerhört kortsiktiga beslut präglar kommuners och regioners politik när det gäller kollektivtrafiken. Det sa Sveriges Bussföretags ordförande Tomas Byberg vid en diskussion på torsdagsmorgonen om branschens gemensamma mål inför år 2030. Då ska fyra av tio motoriserade resor i landet ske med kollektivtrafik.
Vid ett frukostmöte i Näringslivets hus presenterade på torsdagsmorgonen branschorganisationerna Sveriges Bussföretag, Svensk Kollektivtrafik och Tågföretagen sitt arbete för att nå det gemensamma målet.
Att det behövs insatser på nationell nivå var parterna eniga om.
– Vi har idag ett system som inte fungerar bra. Riksdagspartierna är duktiga på att prata om hur bra det är med kollektivtrafik och att det är en viktig samhällsfunktion. Men där upphör ansvaret för rikspolitikerna. Frågan skickas till regional och kommunal nivå, sa Sveriges Bussföretags ordförande Tomas Byberg.
– Där präglas politiken av oerhört kortsiktiga beslut. När en region har tagit in för många stafettläkare och ekonomin inte går ihop – vad gör man då? Jo, då drar man in någon busslinje som man för ett år sedan lärde folk att använda, raljerade han.
– Det saknas en långsiktighet, men för att kunna hålla en långsiktig linje behövs också ett engagemang från den statliga nivån.
Även Svensk Kollektivtrafiks ordförande Bijan Zainali och Caroline Åstrand, MTR Sverige efterlyste ett ökat statligt ansvarstagande för kollektivtrafiken.
I diskussionen tog Sveriges Bussföretags branschchef Anna Grönlund också upp frågan om att regionerna i sina upphandlingar långt ifrån alltid följer branschens gemensamma rekommendationer, utan ställer särkrav på exempelvis bussar.
– Det är nog som med all annan standardisering en pågående process. Jag tror många vill följa standarden men vi behöver jobba vidare med frågan, sa Bijan Zainali.
Även svårigheterna att rekrytera buss- och tågförare kom upp i diskussionen. Hur ska vi kunna nå målet om att fyra av tio motoriserade resor ska ske med kollektivtrafik om vi inte har någon som kör bussen eller tåget, frågade Anna Grönlund.
– Ett jätteproblem är att man inte kan ta busskort tillräckligt tidigt utan måste skaffa sig ett annat yrke först, innan man kan bli bussförare. Det finns inget som tyder på att en tjugoåring inte skulle klara att köra buss lika bra som en äldre bussförare, sa Tomas Byberg.
Artiklar(RSS)
Vad har våra politiker för erfarenhet av kollektivtrafiken?
De har väl knappt åkt buss, än mindre kört? Kanske har de en ekonomutbildning i grunden, så de vet hur man sparar pengar men de har ingen utbildning i hur man sköter kollektivtrafiken? Inte heller har man några framtidsvisioner, som sträcker sig bortanför sin mandatperiod, på typ 4 år?
Sedan har politikerna kanske bara bott i Stockholm och vet då i bästa fall lite om hur det ser ut i bussen och biljettsystemet här, men fråga om hur bussar och biljetter ser ut i Uddevalla eller Arvika så blir det fågelholkar till svar? Än mindre kunskap om hur andra länder har gjort för att få en bra kollektivtrafik, typ Japan?
Kollektivtrafiken blir inte bättre än sin svagaste länk?
Till sist, bussbranschen som åter vill ge busskörkort till 20-åringarna för att lösa personalkrisen? Bussbranschen behöver 8000 bussförare inom några år, på grund av pensionsavgångar? Tror man verkligen att det finns 8000 stycken 20-åringar som vill köra buss, i 46 år? Nä, man får nog locka in folk i ALLA åldrar om man ska klara sitt uppdrag att köra kollektivtrafiken även i framtiden. Det finns redan idag över 100 000 med D-körkort, varför inte locka tillbaka dem i yrket, borde inte vara så svårt att få tag i 8000 personer ur den gruppen om man har ett bra BBA att locka in dem med? Å, där sprack det…
Det är tom över det dubbla, dvs 200 000 näsor med giltigt D/DE-körkort som finns tillgängliga. Sedan får jag säga att följande nedan var nog det dummaste jag läst på länge;
”Det finns inget som tyder på att en tjugoåring inte skulle klara att köra buss lika bra som en äldre bussförare, sa Tomas Byberg.”
Att yngre förare (män i synnerhet) rent generellt är överrepresenterade i olycksstatistiken borde en företrädare för bussbranschen känna till. Mycket hos yngre förare kan då även kopplas till dels bristande impulskontroll, dels begränsad erfarenhet.
Utbildning av nya förare kan och skulle finansieras med skattepengar. Att göra våran yrke attraktiv till dem som redan har busskörkort kräver insatser från färetagare. Därför hör vi inte ett ord om det sista.
Kollektivtrafik skulle planers av specialister istället politiker.
Ganska enkel logik tycker jag.
Svenska buss företagen sticker huvudet i sanden hela tiden, att göra yrket åtråvärd genom att ändra på arbetsvillkoren och ersättningsnivåer är det som behövs. Detta vill de inte inse trots att det är ett öppet mål.
Allt ska lösas genom skattemedel men det får inte kosta dem något.