
Spårvägen i Uppsala hotar att kosta Uppsalaborna mångmiljardbelopp, enligt Anna Grönlund och Tomas Ramsell från Sveriges Bussföretag. Visionsbild av spårvägen i Bäverns Gränd, Uppsala. Bild: LundbergDesign/White arkitekter.
Från början beräknades kostnaderna för spårvägsprojektet i Uppsala till 4,5 miljarder. Men om kostnaderna för projektet spräcker kalkylerna på samma sätt som andra stora infrastrukturprojekt kommer slutnotan att landa på tio miljarder. Då får uppsalaborna skattevägen skjuta till sju miljarder kronor via skattsedeln. Men än är det inte för sent att ändra sig och satsa på BRT, skriver Anna Grönlund och Tomas Ramsell från Sveriges Bussföretag i en debattartikel i Upsala Nya Tidning, UNT.
Beslutet att bygga spårväg i Uppsala präglas av en slutsats som sökt motivering, inte av vad som är bäst för Uppsala, skriver Anna Grönlund och Tomas Ramsell i artikeln där de frågar om inte Uppsalaborna har köpt grisen i säcken.
De pekar på riskerna för ett kraftigt kostnadsöverdrag som kan komma att kosta Uppsalaborna nästan sju miljarder kronor på skattsedeln.
Anna Grönlund och Tomas Ramsell konstaterar att kostnaderna för spårvägen från början beräknades till 4,5 miljarder, jämfört med 3,3 miljarder för en lösning med BRT.
I november förra året förekom uppgifter om att kostnaderna började dra iväg mot sex miljarder. Nu har kostnaderna räknats upp till 7,6 miljarder.
– Ser man generellt till stora infrastrukturprojekt får de i genomsnitt en kostnadsökning på 39 procent över en period på fyra år. Skulle motsvarande hända spårvägen landar slutnotan på över tio miljarder kronor. Det skulle innebär att Uppsalaborna kommer att få betala nästan sju miljarder kronor för spårvägen, förutom de statliga stöden. Men den faktiska slutnotan kan bli ännu högre, skriver Anna Grönlund och Tomas Ramsell i UNT.
– Men det är inte för sent att ändra sig. Staden kan acceptera den kostnad man lagt ned hittills och satsa på BRT. Att envist fortsätta med spårvägsprojektet vore att kasta goda pengar efter dåliga lösningar.
Grönlund och Ramsell hävdar att en BRT-lösning erbjuder kapacitetsstark kollektivtrafik till en klart lägre kostnad och har dessutom en rad andra fördelar. De tillbakavisar också argument om att BRT inte skulle klara kraven på kapacitet.
– Även om spårvagnar kan hantera fler passagerare per enhet, kan BRT-system skalas upp genom att öka antalet bussar och frekvensen av avgångar. Det gör BRT till en flexibel lösning som kan anpassas efter framtida behov och resandemönster.
– Vägen fram till ett beslut om spårvagn har präglats av en slutsats som har sökt en motivering, inte av en förutsättningslös utredning av vad som är bäst för Uppsala, skriver Anna Grönlund och Tomas Ramsell.
Spårväg hade ju dock gynnat Uppsala mer än någon fånig BRT. Se bara hur dåligt det gått med MEX 8 (obs, ej MEX5), eller MEX4.
En riktig BRT kostar nästanlika mycket som en spårväg annars blir det en bussarna med skummande bussar som dessutom tar större plats i gaturummet.
Driftkostnaden för bussarna blir betydligt högre än för en spårvagn då det behövs fler bussar med förare (som kostar stora pengar i lön) och många fler bussar då livslängden betydligt