Bygget av bussterminalen i Katarinaberget i Stockholm har kantats av förseningar och skenande kostnader. Bild: Link Arkitekter.
Riskfyllda entreprenad-strategier, ändring av ersättningsmodeller och avsaknad av dokumentation. Det är några av bristerna i Stockholms stads upphandling av bygget av den nya bussterminalen i Katarinaberget vid Slussen i Stockholm. Konkurrensverket har nu presenterat en rapport om sin tillsyn av projektet.
Bygget av terminalen har präglats av upprepade förseningar och skenande kostnader. Värdet av de olika delentreprenaderna uppskattades vid projektets start till cirka 1,6 miljarder kronor. När bygget startade 2018 hette det att terminalen skulle vara klar 2023.
År 2020 beräknades bygget kosta 2,7 miljarder kronor och terminalen skulle börja användas i januari 2024. I december 2022 hade kostnaderna för terminalbygget dragit iväg till en prognos på 3,3 miljarder kronor.
Miljardrullning
Det stannade inte där utan miljardrullningen var igång. I februari 2023 stod det klart att terminalbygget skulle spräcka alla tidigare ekonomiska kalkyler och notan väntades då landa på 5,7 miljarder kronor, mer än dubbelt så mycket som kalkylen från 2020.
I december förra året räknade tjänstemännen på trafikförvaltningen i Region Stockholm med att slutnotan för terminalen skulle landa på 6,5 miljarder. Om inga nya komplikationer dyker upp ska terminalen öppnas för trafik någon gång hösten 2026.
Konkurrensverket har nu granskat projektet där Exploateringsnämnden i Stockholms kommunhar ansvarat för upphandlingen av entreprenadkontraktet. Men verket har inte granskat allt, bara ett urval av de avtal och upphandlingar som gäller två delentreprenader av bygget – de delentreprenader som våren 2023 prognosticerades kosta cirka 5,7 miljarder kronor. Vid projektets start bedömdes de aktuella delentreprenaderna kosta cirka 1,6 miljarder.
I sin granskning har Konkurrensverket hittat en rad brister och risker i upphandlingen av bygget av bussterminalen som är Sveriges i särklass dyraste bussterminal.
Från början var kostnaderna för terminalen beräknade till 1,6 miljarder kronor. I december förra året räknade tjänstemännen på trafikförvaltningen i Region Stockholm med att slutnotan för terminalen skulle landa på 6,5 miljarder. Bild: Link Arkitekter.
Bryter mot upphandlingsregler
Konkurrensverket konstaterar bland annat att de brister och riskområden man hittat i sin tur medför ökade risker för att staden ska bryta mot upphandlingsreglerna.
Det beror bland annat på att staden har valt en strategi för sin upphandling ”inte tillåter eller ger mycket litet utrymme för förseningar. Detta trots att projektet är en av de mest komplexa entreprenader som Stockholms kommun har genomfört i modern tid. Entreprenadstrategin har inneburit ett stort risktagande med snävt satta tidsplaner”, anser Konkurrensverket.
Men Konkurrensverket konstaterar också att ersättningsmodellen har ändrats från fast till rörlig ersättning.
– En rörlig ersättningsmodell innebär typiskt sett en hög risk för en väsentlig ändring av avtal som kan innebära otillåtna direktupphandlingar, konstaterar verket.
Under pågående avtal har incitamentsersättning införts, en klar risk för att det har skett väsentliga ändringar i strid med lagen om offentlig upphandling, LoU, anser Konkurrensverket:
– Man kan anta att fler leverantörer skulle ha varit intresserade av att lämna anbud om en sådan ersättning hade funnits med i den ursprungliga upphandlingen.
Dessutom, konstaterar Konkurrensverket, är dokumentationen i projektet bristfällig vilket också kan vara i strid med LoU.
Verket kommer inte att vidta ytterligare åtgärder, men granskningen av bussterminalbygget kan leda till nya prioriteringar när det gäller enskilda upphandlingar inom projektet.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar