Informationen om taxipriser behöver bli bättre, anser regeringen. Foto: Ulo Maasing.
Priset för taxiresor med taxameter ska bli tydligare. Nu ger regeringen i uppdrag till Transportstyrelsen att se över hur prisinformationen ska bli tydligare. ”Oskäliga taxipriser är ett problem. Idag är det svårt att förstå vad en taxiresa kommer att kosta, innan man sätter sig i bilen. Bara en av tio uppger att de kan använda prisinformationen för att uppskatta kostnaden. Det duger inte” , säger infrastrukturminister Andreas Carlson(KD).
– Det finns skäl att se över dagens regler om prisinformation. Det ska bli enklare för konsumenten att förstå priset för en taxiresa och motverka att oskäliga priser kan tas ut, skriver regeringen.
Bakgrunden är att anmälningarna till Konsumentverket om oskäligt höga taxipriser har skjutit in höjden. Från 2024 till 2025 fördubblades anmälningarna. Konsumentverket har i en rapport presenterat en rad exempel på hur taxikunder har blivit uppkörda, inte minst vid resor till eller från Arlanda flygplats.
Företrädare för besöksnäringen har också hävdat att enbart i Stockholm luras omkring tusen besökare dagligen av oseriösa taxiförare.
Transportföretagen har krävt fler fysiska kontroller av taxi, samverkan mellan myndigheter och branschen och att myndigheterna använder all den data som faktiskt finns att tillgå.
Transportstyrelsen får också i uppdrag att se över reglerna för kör- och vilotider i band annat taxibranschen.
– Återkommande kontroller av regelefterlevnaden inom taxibranschen visar att det finns brister i efterlevnaden av vilotidsreglerna, skiver regeringen.
Artiklar(RSS)
Det här är ju bara ytterligare snömos, som vanligt från svenska myndighetsföreträdare i denna fråga. Det som krävs för att få rätsida på detta är bl.a. tätare kontroller, central tömning av lagrad taxameterinfo samt faställda priser/pristak. I exempelvis Tyskland, och i världen överlag, så är oftast taxipriserna lagstadgade och fastställs då av lokala eller regionala myndigheter snarare än av enskilda företag eller genom marknadskonkurrens.
För en kund som inte kan något direkt om en stad så ger denna typ av prisinformation som erbjuds nu i Sverige, och sannolikt även framöver, inte mycket till vägledning. Dvs. om det kostar typ 150 kr för 10 km om resan tar 15 minuter — hur många taxikunder kommer egentligen kunna räkna ut sådant i förväg?! Speciellt då om man inte ens vet hur vägen ser ut. Ofta tar man ju en taxi för att man inte själv vet var man ska.
De oseriösa bolagen kan ju dessutom mixtra med taxorna så att de ger ett rimligt jämförpris på t.ex. 499 kr, men blir väldigt dyra i verklig trafik. Då har de en taxa med högt timpris och lågt km-pris som de använder i stan, medan för motorvägskörning så byter de till lågt timpris och högt km-pris.
Även de stora seriösa bolagen kan man tycka har snedfördelad prissättning där de har mycket högre påslag på km-priset än på timpriset. Detta ger relativt billiga resor inne i stan för den som inte orkar ta tunnelbanan, men drabbar den som behöver åka längre sträckor på landsbygden.
Ärligt talat tycker jag att det är väldigt märkligt att man pratar om taxi i Sverige utan att samtidigt prata om taxiförarnas situation.
Vi lever nästan på 80-talets ersättningsnivåer. En taxiresa kan kosta så lite som 50 kronor, även när det är flera kunder i bilen. Jag kör själv taxi och ibland känns det helt orimligt att köra flera kunder för så lite pengar.
När man räknar bort bränsle, bilkostnader, försäkring, skatt och andra utgifter blir det väldigt lite kvar till taxiföraren. Ibland känns det som att vi arbetar väldigt hårt bara för att betala skatt och ge en stor del av pengarna vidare till företag som Uber och Bolt.
Taxiförare arbetar långa dagar och tar ett stort ansvar, men ersättningen står inte i proportion till arbetet. Jag tycker att det behövs bättre regler och rimligare villkor för taxiförare i Sverige. Vi förtjänar att kunna leva på vårt arbete och få en skälig ersättning för den tid och det ansvar vi lägger ner.
Har själv kört taxi, både som dräng och droskägare, och började innan avregleringen. En stor orsak till att jag själv till slut gav upp (runt 2008 och då körde jag bara extra) var just den usla lönsamheten – och då körde jag åt de etablerade växlarna. Arbetsdagar på upp till 13 timmar eller mer, 6-7 dagar i veckan var inte ovanligt. Då som nu fuskades det en del med kör- och vilotider och inom taxi gällde ju även andra arbetstidsregler än för tung trafik.
Många av bristerna som nu finns har då att göra med att den avreglerade taximarknaden ledde till en enorm överetablering. Före avregleringen 1991 så fanns det i tex Stockholms län omkring 2 000 taxibilar i trafik, både då ordinarie samt sk. rödplåtar, dvs. reservnumren. Det antalet taxibilar hade med råge räckt om bara branschen skött sig och tillsett att det fanns tillräckligt med bilar ute när de behövdes. Speciellt på nätterna bröt dock många alltför tidigt osv. Det var tex sagt att man skulle vara ute till kl. 06 enl. de kommenderingsplaner som fanns. Många förare bröt dock alltså när de gjort en tillräcklig kassa, vilket kunde varit redan vid säg kl. 02. Många valde även körningar såtillvida att många förare senare på nätterna ofta bara tog en styrning som gick hemåt. Samtidigt så gjorde kommenderingsplanerna att dagbilarna inte fick gå ut i trafik före kl. 06 och det innebar då att det speciellt på helgnätter blev bilbrist under vissa tider. Det finns även andra exempel.
Hade branschen dock bara hanterat detta bättre så hade nog nuvarande situation sett annorlunda ut. Idag finns i Stockholms län uppåt 7 500 taxibilar vilket gör att marknaden är mer än mättad. Det innebär ju även att intjäningen blir därefter när man är då många som ska dela kakan. Tanken var ju att marknadskrafterna skulle hantera det hela, men i praktiken har det inte fungerat då varje konkurs i princip ersätts av ständiga nytillskott då kraven är så pass låga. Även yrkesstoltheten och yrkeskunnandet är ju en spillra av vad som en gång fanns inom taxikåren. Numera är det tyvärr bara ett genomgångsjobb med låg status…