
Sven-Allan Bjerkemo, forskare och konsult och internationellt erkänd expert på BRT: Spårfaktorn existerar inte. BRT är bäst för stadsmiljön. Foto: Ulo Maasing.
Flera av landets tyngsta transportforskare hävdar nu att den så kallade ”spårfaktorn” inte existerar eller att dess betydelse är mycket liten. ”Spårfaktorn” brukar ofta lyftas fram som argument för att man ska satsa på spårvägar istället för högklassiga busslösningar. Teorin är att spårtrafik i sig skulle vara mer attraktiv än busstrafik, men så är det alltså inte enligt forskarna.
På tisdagen arrangerade Trafikverket, Vinnova och X2AB ett stort heldagsseminarium i Stockholm om BRT, Bus Rapid Transit.
Det är högklassig busstrafik med stor kapacitet som körs på egna vägar eller körfält, har prioritet i förhållande till annan trafik och som erbjuder resenärerna snabba resor. Det når man bland annat med på- och avstigning genom samtliga dörrar, bekväma stationer i stället för hållplatser med mera.
På det mycket välbesökta seminariet deltog forskare, fackfolk från både Sverige och Frankrike, kollektivtrafikexperter, politiker och tjänstemän.
Karl Kottenhoff, forskare vid Tekniska Högskolan i Stockholm, har arbetat under flera årtionden med forskning kring kollektivtrafik och busstrafik.
– På längre sträckor finns spårfaktorn och många väljer gärna tåg framför buss. Men på korta sträckor som i lokaltrafik är det svårt att hitta någon spårfaktor. I praktiken väljer inte människor bort kollektivtrafiken, bara för att den körs med buss, under förutsättning att busstrafiken är snabb och tillförlitlig, menade Kottenhoff.
Forskaren och konsulten Sven-Allan Bjerkemo spädde på.
– Det finns ingen spårvagnsfaktor när det gäller resbenägenheten. Det är systemkonceptet det hänger på, hur väl man skapar ett bra, sammanhängande system. Om hjulen är av gummi eller stål spelar då ingen roll, slog han fast.
Sven-Allan Bjerkemo framhöll också att BRT har en mindre påverkan på stadsmiljön än spårtrafik.
– Jag rekommenderar starkt att man satsar på BRT.
Jonas Eliasson, professor och chef för Centrum för Transportstudier vid Kungliga Tekniska Högskolan deltog inte vid tisdagens seminarium. Men när bussmagasinet.se nyligen samtalade med honom visade det sig att han är inne på samma linje.
– Spårfakttorn är ingen naturlag. Man kan få samma fördelar med buss, bara viljan finns.
– Spårfaktorn uppstår när man jämför modern spårtrafik med dagens dåliga busstrafik. För den senare är ofta direkt usel.
– Sedan finns det en politisk spårfaktor, tillägger Jonas Eliasson.
Trams!
Åter igen vet några svenskar i den sedan 30-talet härskande vurmen för bil + buss i Sthlm bättre än resten av världens sammanlagda kompetens och här kryllar av påståenden ni är mycket ensamma om, globalt sett. Man kan istället fråga sig varför det går en massiv BRT-våg över Sverige nu där spårvägens roll förminskas mer än vad som är sant, och där det felaktigt påstås att en vanlig treledad buss är samma sak!? För det är BRT det handlar om, och hur svenska ”forskare” i samarbete med den förhållandevis rika bussindustrin (fortfarande) gör allt för att vi inte ska få några permanenta långsiktigt hållbara och helt utsläppsfria spårvagnar!
Jo det är sant att BRT har VISSA av spårvagnens fördelar men ni både ljuger och gör bort er om ni påstår att BRT är lika bra eller t o m samma sak. Ni vill sälja er produkt vilket i sig inte är något konstigt alls men att försöka locka nya svenska kunder, och kraftigt utnyttja de dåliga kunskaperna om modern kollektivtrafik i Sverige, med tex sådana här artiklar ligger snubblande nära falsk marknadsföring. Kanske t o m ett fall för KO om den aggressiva BRT-industrin fortsätter att försöka sudda ut gränserna mellan vad som faktiskt fortfarande är en buss, och en spårvagn….
Varför skulle någon stad satsa på BRT? -Jo för att det är billigare än spårvagn. Det är allt! Har man inte råd och vill ha en halvmesyr så är BRT toppen. Men det är fortfarande INTE samma sak som spårväg och det får man vara ärlig nog att påpeka. Att några BRT-förespråkare från olika länder träffas i Sthlm och påstår att det inte finns någon spårfaktor -tvärtemot all annan global forskning- tyder på ett uteslutande och förnekande av fakta som är skrämmande pinsamt. I själva verket är det NI enbart som kokat ihop detta och om ni vill göra bort er ännu mer så kan jag sammanföra er med en mängd andra forskare som liksom jag inte förstår vad ni pratar om!?
Om ni hade rätt så skulle det satsas mycket mer på BRT men det gör det inte! Tvärtom så sågas just nu i Frankrike (där er ”forskare” kom ifrån) dessa påstådda resultat att BRT är lika bra som spv. Alla de hybridvarianter och proprietära system med styrhjul samma bussindustri utvecklar (i onödan) har redan floppat så rejält (på skattebetalarnas pengar) att flera system nu ersätts med konventionell spårväg efter bara några år med bussindustrins lekstuga.
Ärlighet varar längst och BRT är en fattigmansspårväg och inget mer. Hur mycket man än försöker mjölka den på fler fördelar än den har. Bussen i sig har tex betydligt kortare livslängd än en spårvagn och de ”egna banor” BRT är fortfarande inget fysiskt hinder för bilisterna att respektera utan precis som idag så ska målade streck i gatan/alt. bussgata i avvikande färg plus gatuskyltar som ska garantera samma respekt. Det inger dom inte utan istället är fördelen med spårvägen att den även passar vid önskad(?) fysisk omgestaltning av gaturummet. Gräsbesådda banvallar och EXAKT plats i gatan vid torg och gågatumiljöer klarar inte en buss av alls, och det finns fortfarande inte treledad BRT-buss som släpper ut 0% avgaser!
Avslutar med att djupt beklaga att just i Sverige, som drabbats så hårt av kollektivtrafikens nedrustning under efterkrigstidens övertro på den miljöfarliga bil- och busstrafikens storstilade men förlegade visioner, nu åter igen inte erbjudas det bästa och det som bevisligen är en hållbar succé. Nej då, vi ska hålla till godo med en lite längre men fortfarande en vanlig buss. Då är det inte längre själva kundens/trafikantens bästa man fikar efter utan att försöka tjäna pengar på ett sämre alternativ!
Instämmer Johan till 100%.
Med BRT förnyar man inte städer på ett positivt sätt och skapar inga mervärden i form av höjda markpriser. I Bergen har spårvägen betalat sina investeringsmedel tio gånger om för att spårväg är ett populärt transportmedel. Spårvagnen är det enda trafikslag som har tågets komfort tillsammans med bussens tillgänglighet. Åkkomforten i en spårvagn är alltid betydligt överlägsnare än i ett vägfordon. En buss rycker både i längdriktningen och åt sidorna, med plötsliga hela tiden pågående rörelseväxlingar i olika riktningar . Tack vare spårvagnens spår slipper man det.
I Stockholm har Spårväg City 30 % fler resenärer än busslinje 47 trots att linjen utgår från Sergels Torg istället för Centralen.
Det är verkligen trist att ni inte orkar lyfta blicken och se vad man gör nere på kontienten.
Spårväg tillhör framtiden-bussar forntiden.
Lagt spår ligger.
Håller 100% med Johan.
Man får inte en bilist att åka buss när bussen går samma väg som jag kan köra men långsammare och obekvämare. Bussen vinglar och hoppar i alla gupp vilket inte en spårvagn gör som går lugnt och stadigt.
Bussen finns bara när den syns – när spårvägens spår ligger där jämt och visar att här kommer snart ett bekvämt transportmedel. Ett transportmedel som kommer att finnas kvar länge och inte kan flyttas lika enkelt som en busslinje. En trådbuss då? Jo, trådarna i luften visar att här finns något, men vem tittar upp i luften? Och fortfarande är vdet en skumpig och vinglig buss.
Kortsigtigt är bussen billig, långsiktig en mycket dyrare historia än spårburet.