Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Elbussar ska hjälpa Oslo att rensa luften

År 2020 inleder Oslo en storsatsning på elbussar. Foto: Ulo Maasing.

År 2020 inleder Oslo en storsatsning på elbussar. Foto: Ulo Maasing.

När Nobina och Unibuss tidigare i sommar tog hem en stor trafikupphandling i Oslo var avtalstiderna korta, 3+3 respektive 3+2 år. De korta avtalen beror på att busstrafiken i Oslo står inför ett stort teknikskifte. År 2020 räknar Oslo med att dra igång en storsatsning på elbussar. Några år senare ska omkring 60 procent av bussarna i själva Oslo gå på el, medan trafiken utanför staden främst ska köras på biogas. Idag körs mer än tre fjärdedelar av busstrafiken  i Oslo med dieseldrivna bussar. Den stora omställningen av busstrafiken är en del av Oslo kommuns strategi att drastiskt minska utsläppen av klimatgaser.

På Ruters kontor intill Jernbanetorget i Oslo centrum är det bråttom. Mycket bråttom. Här ska man på kort tid leda genomförandet av ett omfattande teknik- och systemskifte. Ruter är huvudman för kollektivtrafiken i Storoslo, det vill säga Oslo och Akershus kommuner. Och Ruter har en central roll  när Oslo ska reducera utsläppen av klimatgaser radikalt.

Pernille Aga är projektledare för Ruters övergång till fossilfri kollektivtrafik. Foto: Ulo Maasing.

Pernille Aga är projektledare för Ruters övergång till fossilfri kollektivtrafik. Foto: Ulo Maasing.

De ska minskas med 50 procent innan 2020 och 95 procent innan 2030, jämfört med år 2009. Eftersom transportsektorn står för 60 procent av klimatutsläppen i det norska huvudstadsområdet ska en rad åtgärder sättas in just när det gäller trafiken.

– Bussarna står för en mycket liten del av utsläppen från trafiken. Men kollektivtrafiken är viktig i sammanhanget eftersom vi måste få fler att välja att resa kollektivt. Det finns ett politiskt beslut att bilanvändningen i Oslo ska minska med 20 procent till 2019. All trafikökning ska dessutom klaras med kollektivtrafik, cykel och gång. Därför måste vi vara offensiva när det gäller att ställa om busstrafiken, berättar Pernille Aga på Ruter.

Elbussar dominerar
Hon är projektledare för Ruters satsning på en övergång till helt fossilfri trafik, Fossilfri 2020. Målet är att 2020 endast ha låg- eller nollutsläppsbussar 2020. Spårvagnar och T-bana kör redan på förnyelsebar el, båttrafiken ska också ställas om. Drygt tre fjärdedelar av bussarna körs däremot på diesel.  Därav brådskan på Ruter. Nu gäller det att ställa om snabbt. Innan dess ska man hinna göra omfattande tester och utvärderingar.

Det är där elbussarna kommer in i bilden, även om Ruter inte planerar för att enbart satsa på el i busstrafiken. Biogas kommer att ha en betydande roll, men inne i de mer centrala delarna av Oslo kommer elbussarna  att några år in på 2020-talet utgöra omkring 60 procent av alla bussar, bedömer Pernille  Aga.

2025 planerar Ruter för att en tredjedel av bussflottan på cirka 1200 bussar ska vara helelektrisk och knappt hälften, 44 procent,  köras på biogas.

– Vi har noga studerat varje enskild busslinje i Oslo och Akershus för att bedöma vad som passar bäst just där.  Lite schablonmässigt kan vi räkna med att biogasen kommer att dominera på linjerna utanför själva Oslo och eldrift i stan. Det beror främst på att vi utanför Oslo har många längre linjer med höga hastigheter där vi bedömer att gasen är mest lämplig. Där har vi en lokal produktion. När det gäller HVO är vi mer avvaktande, bland annat därför att vi inte känner oss säkra på var och hur den produceras i framtiden, förklarar Pernille Aga.

Hon betonar att Ruter strävar efter långsiktiga lösningar så att man efter några år måste göra nya teknikval. Samtidigt måste de lösningar man väljer av resenärerna ses som m lika bra som dagens trafik, helst bättre eftersom nya kunder ska lockas till kollektivtrafiken.

Effektivare
Pernille Aga framhåller också att en övergång till elektrifierad busstrafik är mycket mer än att bara byta buss mot buss, att skifta en teknik mot en annan teknik. Det handlar i själva verket om ett systemskifte.

– Det här kommer att ändra vårt sätt att arbeta på en rad områden och där en rad nya aktörer kommer in, från trafikplanering och drift till leverantörer av infrastruktur, samhällsplanering och ändrade verkstäder och underhållsrutiner.

– Vi måste ha med oss politiker på olika nivåer, samarbetspartners i den kommunala förvaltningen, operatörer, bussleverantörer tillverkare av kringutrustning, kraftföretag och naturligtvis kunderna, säger hon.

Inne i själva Oslo kommer elbussarna att utgöra omkring 60 procent av bussflottan. Foto: Ulo Maasing.

Inne i själva Oslo kommer elbussarna att utgöra omkring 60 procent av bussflottan. Foto: Ulo Maasing.

Och omställningen från fossil till fossilfri trafik kommer att kosta. Ruter räknar med att kostnaderna för busstrafiken de första åren efter omställningen kommer att vara 2– 10 procent högre än idag.

– Ny teknik kostar mer i början. Men vi bedömer också att kostnaderna  på lite längre sikt kommer att bli lägre, inte minst när den nya tekniken produceras i stora volymer och vi får lägre kostnader för energi och underhåll.  Till en början kalkylerar vi med att busstrafiken kommer att bli 50 – 250 miljoner dyrare än idag på årsbasis. Men framåt 2030 tror vi att trafiken börjar bli billigare.

– Vi kommer med övergången att få en trafik som är effektivare än idag, både när det gäller kostnader och energianvändning, säger Pernille Aga.

Tre år med tester
Ruter förbereder nu tre intensiva år då man ska testa olika lösningar inför den breda satsning på elbussar som inleds 2020.  Testerna inleds 2017 och ska omfatta mycket mer än enbart bussar. De kommer att gälla ett brett spektrum från laddteknik till vem som ska äga bussarna och hur trafiken lämpligast ska upphandlas.  Man följer också andra europeiska elbussprojekt och har ett nära samarbete med andra aktörer på området. Ännu finns inga färdiga ställningstaganden.

Ruter ser mycket på ändstationsladdning, så kallad opportunity charging, och hoppas en del på induktionsladdning, det vill säga trådlös laddning av bussarnas batterier. Samtidigt konstaterar man att ändstationsladdning kommer att kräva något fler bussar än idag för samma trafik.

– I synnerhet i rusningstid har vi idag inga väntetider vid ändhållplatserna. Om vi ska ladda bussarna där under några minuter kommer det att behövas fler bussar på många linjer, konstaterar Pernille Aga.

En möjlig framtidslösning är också bränslecellsbussar. Sedan några år har Ruter fem sådana i trafik i Oslo, men de har varit långt ifrån problemfria.

– Batteritekniken känns idag betydligt mognare än bränsecellstekniken . För att bränsleceller ska vara riktigt intressanta krävs också att man har en vätgasproduktion i närområdet, exempelvis som en biprodukt från industrin. Så är inte fallet i Oslo, påpekar Pernille Aga.

När den treåriga testperioden är över väntar en massiv utrullning av elbussar i Oslo. Pernille Aga bedömer att Ruter redan 2021 kommer att ha klart fler än 100 elbussar i trafik. Övergången till fossilfri trafik kommer att ske stegvis under den första delen av 2020-talet.

– Vi går in för ny teknik i samband med upphandlingarna eftersom vi inte har råd att byta teknik under pågående trafikavtal. Oljepriset, däremot, spelar ingen roll för vårt vägval. Vi ska bli fossilfria, slår Pernille Aga fast.

Fotnot: Den här artikeln publicerades ursprungligen i Sveriges Bussföretags och Bil Swedens tidning eBuss nr 3 som kom ut tidigare i sommar. Hela tidningen kan Du läsa här.

Ruters målbild för bussflottan i Oslo och Akershus. I framtiden kommer elbussarna att helt dominera busstrafiken i den norska huvudstadsregionen. Bild: Ruter.

Ruters målbild för bussflottan i Oslo och Akershus. I framtiden kommer elbussarna att helt dominera busstrafiken i den norska huvudstadsregionen. Bild: Ruter.

Taggat som: , , , , ,

Categorised in: Internationellt, Reportage

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2024 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)