De kraftiga nerskärningarna inom trafikpolisen är mycket oroande. Polisens kris slår mot trafiksäkerheten och bidrar också till en snedvridning av konkurrensen inom transportnäringarna. Det skriver företrädare för Sveriges Bussföretag, Sveriges Åkeriföretag, Biltrafikens Arbetsgivarförbund och Transportföretagen i den här debattartikeln som tidigare varit publicerad i Svenska Dagbladet.
Antalet trafikpoliser har minskat väsentligt de senaste åren. Vi är djupt oroade för dagens situation när det gäller den yrkesmässiga trafiken på väg. Brister i Polisens förmåga drabbar trafiksäkerheten men leder också till snedvridning av konkurrensen.
Med den utveckling som varit inom Polisen håller trafiksäkerheten på att nedmonteras i rask takt. Vi som representerar yrkestrafiken är mycket bekymrade över det. Situationen är märklig i och med att regeringen nyligen beslutat att trafiksäkerhetsarbetet ska intensifieras. Hur kan regeringen då blunda för att Polisens trafikövervakning inte fungerar? Var är helhetssynen i frågan?
Regeringen beslutade 1 september 2016 ett inriktningsdokument för trafiksäkerhetsarbetet ”Nystart för nollvisionen”. Ett av skälen till det är att regeringen ser att den positiva utvecklingen vad gäller antalet omkomna i vägtrafiken har stannat av. Antalet omkomna har varit omkring 260-270 stycken/år under de senaste åren. Antalet allvarligt skadade i vägtrafiken har varit cirka 4 800 stycken/år under de senaste åren. Mot bakgrund av att cyklingen ökar befaras att antalet omkomna och allvarligt skadade cyklister kan komma att öka. Regeringen konstaterar också vad gäller regelefterlevnad att mindre än hälften av all vägtrafik följer hastighetsgränserna.
Regeringen aviserar i inriktningsdokumentet fler bestämmelser och förstärkta åtgärder. I olika utredningar övervägs ytterligare skärpta regler och sänkta hastighetsgränser. Trafikverket avser att sänka hastighetsgränser på en stor del av vägnätet under de närmaste åren. I inriktningsdokumentet står det att ”Polismyndigheten har en viktig uppgift att kontrollera att trafikanterna följer reglerna som de ska.” Inget mer står det, inget om att det finns brister i trafikövervakningen.
Regler behövs självfallet, men det måste också finnas en övervakning av att trafikanterna följer reglerna. Om risken för att ”åka dit” är minimal får vi en ”laglös” situation inom trafiken. Fler hastighetskameror ska monteras upp under de närmaste åren för att stävja hastighetsöverträdelser. Antalet utökas från nuvarande cirka 1500 till cirka 2300 kameror. Det är värdefullt men ersätter inte närvaron av poliser efter vägarna.
När det gäller vårt område, den yrkesmässiga trafiken på väg, är vi djupt oroade för att dagens situation med brister i Polisens förmåga leder till ytterligare snedvridning av konkurrensen företagen emellan.
Det finns mindre seriösa företag som bryter mot reglerna i allt större utsträckning. De kan bryta mot reglerna för att risken att någon uppmärksammar regelbrotten är minimal. De oseriösa företagen tjänar på det från konkurrenssynpunkt och slår eventuellt ut de seriösa företagen från marknaden.
För att kunna kontrollera den yrkesmässiga trafiken krävs en speciell kompetens. Trafikpoliser har den kompetensen. Antalet trafikpoliser har minskat väsentligt under de senaste åren. Mot bakgrund av att medelåldern inom Polisen är mycket hög och många går i pension närmaste åren kommer antalet minska ytterligare. Enligt Polisen själv är det svårt att rekrytera och utbilda nya trafikpoliser eftersom det inte är så attraktivt att vara det. Fortsätter utvecklingen (avvecklingen) av trafikpoliser som hittills kommer de vara helt ”utdöda” år 2023 om inget görs.
En särskild nytta med trafikpoliser är att de kan se sammanhangen och har möjlighet att beakta olika omständigheter vid trafikkontroller efter väg. Det är ett stöd i de fall då regelverken faktiskt inte fungerar utan behöver reformeras. Ett sådant exempel är kör- och vilotidsreglerna som är beslutade inom EU och som gäller för yrkestrafiken med tunga fordon. Dessa regler är inte anpassade för ”utomhusbruk”, utan är långt ifrån verklighetsanpassade. Reglerna kräver att raster och körtider hålls med en noggrannhet på ett fåtal minuter. Med hänsyn till trafiksituation, väderbetingelser, passagerarbehov mm. är det ibland i praktiken omöjligt för förarna att efterleva reglerna.
Trafikpoliser som upptäcker sådana överträdelser av ringa karaktär vid en kontroll har möjlighet att skriva av dessa, ge rapporteftergift. Försvinner trafikpolisen försvinner också denna möjlighet. Istället blir kontrollerna ”rena skrivbordskontroller” baserade på utskrifter från förarnas färdskrivarkort och färdskrivarna i fordonen. Därmed blir det betydligt svårare att föra en dialog om hur en stökig trafiksituation medfört några minuters påslag på körtiden.
Trafikpoliser har till uppgift att ägna sig (enbart) åt trafikfrågor. Övriga poliser i yttre tjänst ska också kunna ägna sig åt trafikfrågor. Det är så man tänkt när Polisens nya organisation tillskapades. De poliserna ska dock även fullgöra en massa andra uppgifter. Vår uppfattning är att dessa andra uppgifter i princip alltid kommer att (tvingas) prioriteras högre inom Polisen än uppgiften att ägna sig åt trafikövervakning.
Ytterligare civilanställda bilinspektörer håller på att rekryteras inom Polisen. De kan användas för att förstärka kontrollen av tunga fordon, bland annat vad gäller de tekniskt inriktade flygande inspektionerna av fordon. Bilinspektörerna har dock inte de befogenheter en polisman har. Det förekommer i princip aldrig att bilinspektörer arbetar själva efter vägarna. Behovet av trafikpoliser kvarstår alltså.
Vi kräver att regeringen tar situationen på allvar och snarast vidtar åtgärder för att vi ska få en fungerande trafikövervakning och ett trafiksäkerhetsarbete i balans och att utvecklingen vad gäller trafikpoliser särskilt uppmärksammas. Tillgången på trafikpoliser måste säkerställas då de är avgörande för trafikövervakningen i stort men särskilt för en fungerande och sund yrkestrafikbransch. Åtgärder måste vidtas för att det ska vara mer attraktivt att vara trafikpolis.
Mattias Dahl
vd Transportföretagen
Maria Lindh
branschchef Biltrafikens Arbetsgivareförbund
Rickard Gegö
vd Sveriges Åkeriföretag
Anna Grönlund
branschchef Sveriges Bussföretag
Lämna ett svar