Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Omöjligt uppdrag få bussresenärer att använda bälte?

Diskuterade bältsanvändning i buss gjorde Claes Gotthold, Transdev; Göran Forss+en, Sveriges Bussföretag; Marie Nordén, NTF, Per Broström, Delfinbuss och Anna Grönslund, Sveriges Bussföretag. Deltog, men är skymd på bilden, gjorde även Alexander Hurtig, Statens Haverikommission. Foto: Ulo Maasing.

Diskuterade bältesanvändning i buss gjorde Claes Gotthold, Transdev; Göran Forssén, Sveriges Bussföretag; Marie Nordén, NTF, Per Broström, Delfinbuss och Anna Grönlund, Sveriges Bussföretag. Deltog, men är skymd på bilden, gjorde även Alexander Hurtig, Statens Haverikommission. Foto: Ulo Maasing.

Säkerhetsbälten som fungerar bättre, mer ansvar hos upphandlare av busstrafik liksom hos exempelvis lärare och reseledare. Det var några av de förslag som fördes fram när Sveriges Bussföretag på torsdagen arrangerade ett seminarium om bältesanvändning på bussar. Är det omöjligt att få busspassagerare att använda bälte, var den fråga som ställdes på seminariet. Svaret var att mer måste till för ökad bältesanvändning.

Göran Forssén, Sveriges Bussföreetag: Vi bedömer att 20 – 40  procent av de resenärer som ska vara bältade verkligen är det. Foto: Ulo Maasing.

Göran Forssén, Sveriges Bussföreetag: Vi bedömer att 20 – 40 procent av de resenärer som ska vara bältade verkligen är det. Foto: Ulo Maasing.

Idag använder alltför få resenärer säkerhetsbälte när de åker buss – fast ingen vet riktigt hur många av de resenärer som borde ha bälte som verkligen använder det.

– Vår bedömning är att 20 – 40 procent är bältade av dem som borde vara det, förklarade Göran Forssén som arbetar med säkerhetsfrågor på branschorganisationen Sveriges Bussföretag.

Han konstaterade att det finns få kartläggningar av bältesanvändningen, och att resultaten från dessa pekar åt olika håll. Om de ens är tillförlitliga.

– Expressbussföretaget Swebus frågade tidigare i år ett antal resenärer om de använder bälte. 83 procent uppgav att de gjorde det. Men svarar verkligen människor ärligt, frågade Göran Forssén.

En undersökning som dåvarande Vägverket gjorde 2005 visade på att 25 procent av resenärerna i regional eller interregional busstrafik använder bälte.

– Men ingen vet riktigt hur det förhåller sig. Vår bedömning är att 20 – 40 procent av dem som bör använda bälte verkligen gör det, sa Göran Forssén och anknöt till Swebus´ undersökning.

– Av dem som inte använder bälte sa 47 procent att det var bekvämare utan, 37 procent att de helt enkelt glömde bort bältet och 19 procent hänvisade tikl gammal vana.

Claes Gotthold, Transdev (till vänster) efterlyste bättre fungerande bälten, medan Per Broström, Delfinbuss, vill att exempelvis lärare på skolresor ska ha tt säkerhetsansvar. Foto: Ulo Maasing.

Claes Gotthold, Transdev (till vänster) efterlyste bättre fungerande bälten, medan Per Broström, Delfinbuss, vill att exempelvis lärare på skolresor ska ha ett säkerhetsansvar. Foto: Ulo Maasing.

Resa till månen…
Claes Gotthold, säkerhetschef på Transdev Sverige, tog upp att de säkerhetsbälten som finns i bussar inte sällan fungerar otillfredsställande. De är krångliga att ta på, trasslar ofta till sig eller fastnar mellan stolar.

– Vi måste arbeta med funktionaliteten som ofta är sämre än på personbilar och alldeles för dålig. Redan 1969 kunde människan resa till månen, men 2017 kan vi ännu inte få fram trepunktsbälten som fungerar under hela bussens livstid, sa Claes Gotthold.

– Vi får inte glömma att det är tio gånger säkrare att åka buss än åka personbil, men samtidigt finns det mycket att göra för att ytterligare höja säkerheten. Som bransch bör vi ta upp rimligheten att lagstiftningen tillåter stående passagerare i bussar i 90 kilometer i timmen.

– Att öka bältesanvändningen är också en fråga om säkerhetskultur, både i företagen och i samhället i stort. Tillsammans med branschen och samhället måste vi som företag arbeta för att höja säkerhetskulturen. Det är ett gemensamt ansvar, betonade Claes Gotthold.

…och till Sydkorea
Per Broström, vd och ägare till Delfinbuss i Stockholm berättade om en resa haan gjorde till Sydkorea 2009. Från Seouls flygplats Incheon tog han flygbussen.

– Utanför bussen tog föraren emot alla passagerare, iförd vita handskar. Och innan avfärd gick han igenom bussen och såg till att alla passagerare var bältade, berättade han.

– Så kan vi kanske inte göra i Sverige. Men exempelvis lärare eller ledare på skol- och föreningsresor bör ha ett säkerhetsansvar under resan. Kanske också reseledare på turistresor som ändå ibland går igenom bussen.

– På mitt företag visar vi alltid en säkerhetsfilm vid resans början, men tio minuter senare har passagerarna glömt bort den. Och det är orimligt att tänka sig att föraren ska kunna hålla kontinuerlig koll.

Marie Nordin, NTF, efterlyste att trafikupphandlare inte tillåter stående passagerare i höga hastigheter. Foto: Ulo Maasing.

Marie Nordin, NTF, efterlyste att trafikupphandlare inte ska tillåta stående passagerare i höga hastigheter. Foto: Ulo Maasing.

Olika tekniska lösningar för att få fler att använda bälte diskuterades på seminariet: bältespåminnare, display hos föraren, stolar där ryggstödet sitter i en obekväm vinkel om passageraren inte är bältad eller en lampa som tänds över obältade resenärer.

– Då får man skämmas, och jag tror på skämsfaktorn, förklarade Per Broström.

Upphandlares ansvar
Marie Nordén, generalsekreterare vid trafiksäkerhetsorganisationen NTF, förklarade att hon trodde på bältespåminnare som ett bra hjälpmedel att få busspassagerare att använda bälte. Hon gladde sig också åt att alla som idag upphandlar skolskjuts ställer krav på bälten i bussarna och att samma krav ställs i flertalet offentliga upphandlingar av busstrafik.

Alexander Hurtig, Statens haverikommission: Bältets montering spelar roll. Foto: Ulo Maasing.

Alexander Hurtig, Statens haverikommission: Bältets montering spelar roll. Foto: Ulo Maasing.

Samtidigt kritiserade hon de ansvariga för kollektivtrafiken som accepterar stående resenärer i trafik där sittande passagerare måste vara bältade.

– Upphandlarna måste vara beredda att betala för säkerheten så man slipper stående passagerare i regiontrafik och på motorvägsbussar. Då måste man sätta in fler bussar. Stående passagerare i mer än 50 kilometer i timmen bör inte förekomma, och redan det är kanske en alltför hög hastighet, sa Marie Nordén.

Alexander Hurtig, utredningsledare vid Statens Haverikommission, tog upp frågan om hur säkerhetsbältena är konstruerade. Han leder kommissionens utredning av den svåra bussolyckan i Härjedalen i april, men så länge utredningen inte är klar kommenterar inte Haverikommissionen vad man kommit fram till.

Däremot tog han upp några andra bussolyckor som varit föremål för kommissionens arbete. Han konstaterade att de personskador som kan uppkomma delvis beror på hur trepunktsbälten är monterade.

– Även om regelverket inte ställer sådana krav är det lämpligt att den diagonala delen av trepunktsbältet är placerad så att passagerare på fönsterplats inte riskerar att helt eller delvis glida ut ur bältet, och ut ur sidorutan om bussen lutar eller lägger sig på sidan.

Taggat som: , , , , , ,

Categorised in: Nyheter, Reportage

1 kommentar »

  1. Har inte den som åker något eget ansvar då. Helt klart att man får påminna minderåriga om bältet men vuxna ska man inte behöva påminna. Vad det gäller bältets livslängd kanske hänger lite på vilken kvalitet man väljer och utformning på stolen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2025 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)