Unik bok om kollektivtrafikens utmaningar och möjligheter

En unik bok om kollektivtrafik har nu lanserats av K2 och Urbanet Analyse.

Utmaningar, möjligheter och lösningar för kollektivtrafik i tätorter är temat för en ny, unik bok som släpptes i veckan. Boken bygger på en omfattande genomgång av norsk, svensk och internationell forskning om kollektivtrafik under de senaste 15 – 20 åren. Bakom boken står K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik i Sverige samt det ansedda konsultföretaget Urbanet Analyse i Norge.

En bred skara företrädare för olika delar av den svenska kollektivtrafikbranschen och forskarvärlden fanns på plats i Kollektivtrafikens hus i Stockholm när Urbanets vd och bokens författare Bård Norheim presenterade verket.

Statens vegvesen i Norge har bidragit till finansieringen av den nästan 200-sidiga boken som i en första version kom ut i Norge och sedan har utvecklats så att den presenterar mängder av aktuella fakta, forskningsresultat och analyser från både Norge och Sverige.

– Den här boken saknar motsvarighet. I Sverige har vi en hel del att lära av Norge, inte minst hur man tar vara på erfarenheter från förändringar, något som vi inte är särskilt bra på i svensk kollektivtrafik, sa K2:s Helena Svensson vid lanseringen.

Bård Norheim, författare till den nya kollektivtrafikboken.

Bård Norheim förklarade att den rikt illustrerade boken inte är en handbok, utan en översikt av fakta, forskning, strategier och utveckling av kollektivtrafiken i Sverige och Norge.

Det är kunskaper som i sin tur kan bidra till att branschen utvecklas.

Näringslivet vill bromsa bilen
– Kollektivtrafiken är i medvind, både i Norge och Sverige, konstaterade Bård Norheim på lanseringen.

– Resandet ökar och opinionsmässigt har branschen vind i seglen. I Norge drivs utvecklingen också av att det finns en bred politisk enighet kring ett mål att biltrafiken inte ska öka.

Trafikökningarna ska istället klaras med kollektivtrafik, gång och cykel.

– Målet om en nolltillväxt för biltrafiken kom till på initiativ av näringslivet i Norge. Det drevs inte fram av miljöskäl, utan av att man insåg att en fortsatt tillväxt av bilismen skulle korka igen trafikapparaten, kväva städerna och därmed slå mot näringslivet. Trafikapparaten skulle inte klara en fortsatt ökning av massbilismen.

– Fram till år 2030 skulle en bilbaserad tillväxt kosta samhället 300 miljarder kronor. Det insåg politikerna att man inte hade råd med. Samtidigt innebär nolltillväxtmålet en besparing på omkring sju miljarder kronor per år, konstaterade Bård Norheim.

Tvärpolitiskt råder det enighet om nolltillväxtmålet för bilismen.

– Däremot är man inte enig om vilka åtgärder som ska till för att nå dit. Ett problem är att det är fylkeskommunerna (dvs landstingen) som har ansvaret för kollektivtrafiken men de saknar medel för att göra stora satsningar på den. Samma utmaning finns i Sverige, konstaterade Bård Norheim.

Bilen viktigast
Han påpekade att även åer 2050 kommer bilen att vara det viktigaste färdmedlet. Samtidigt måste kollektivtrafiken ta ansvar för en hel del av det ökade resandet, framhöll Norheim och presenterade några strategiska punkter för en hållbar kollektivtrafik:

Det måste bli enklare att resa med kollektivtrafiken;
Kollektivtrafiken måste bli effektivare – nyckelfaktorer är frekvens och reshastighet;
Riktade utvecklingsinsatser behövs;
Areal- och transportplanering måste gå hand i hand;
En tydligare rollfördelning mellan olika transportmedel är nödvändig och så vidare.

Inför framtiden är huvudfrågan vilka transportbehov människor kommer att ha och vilka krav resenärerna kommer att ställa, sa Bård Norheim.

– Tidsfaktorn blir allt viktigare för resenärerna. År 2040 kommer man att värdera tiden dubbelt så högt som idag. Det måste vi planera för idag. Samtidigt kommer ny teknologi, till exempel autonoma bussar, att ge nya möjligheter. Det finns ett stort kunskaps- och forskningsbehov.

Många av de kunskaper som man kan bygga på finns i K2:s och Urbanets nya bok Kollektivtrafik – Utmaningar, möjligheter och lösningar för tätorter.

Taggat som: Bård Norheim, Forskning, K2, Urbanet Analyse