Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Mångmiljardsmäll hotar kollektivtrafiken – men motmedel finns

Svensk kollektivtrafik riskerar att tappa årliga intäkter på åtminstone fyra miljarder kronor efter covid-19-pandemin. Foto: Ulo Maasing.

Många resenärer kommer att minska sitt resande med kollektivtrafiken även när covid-19-pandemin är över. En del överger helt bussar och tåg, många andra kommer att resa mer sällan . Men det behöver inte innebära en ekonomisk katastrof för branschen. Det går att möta utvecklingen med en rad åtgärder. En ökad spridning av arbets- och skoltider i samhället är en effektiv metod för att kapa de kostsamma trafiktopparna och att arbeta med prissättningen i kollektivtrafiken kan bidra till att en del av det hotande inkomsttappet tas igen. Det framgick av ett webinarium som det norsk-svenska analys- och konsultföretaget Urbanet Analys arrangerade innan helgen. Där varnade också Urbanets vd Bård Norheim för nerskärningar av trafiken: ”Ett minskat utbud för att spara kan starta en negativ spiral”, sa han.

En omfattande marknadsundersökning som Urbanet har gjort i fyra städer i Norge visar på ett tydligt mönster när det gäller coronapandemins långsiktiga effekter på människors preferenser och resvanor.

– Resultaten går även att tillämpa i Sverige. Efter att under lång tid ha arbetat i båda länderna kan vi konstatera att det finns mycket stora likheter mellan dem, kommenterade Torbjörn Eriksson från Urbanet Analys i Sverige.

I Urbanets undersökning uppger 22 procent att de efter coronapandemin kommer att minska resandet med kollektivtrafiken till jobbet eller skolan. 14 procent minskar sitt fritidsresande och 10 procent sina inköps- och serviceresor. Arbets- och skolresorna står för nästan 70 procent av minskningen.

– Yngre personer är en grupp som uppger att de kommer att minska sitt resande mest, likaså personer som verkligen ogillar trängsel och hushåll som har tillgång till flera bilar, kommenterade Mari Betanzo från Urbanet.

Trängsel avskräcker
Mer än var tredje uppger ökad oro för smitta som en viktig orsak till att minska sitt resande med kollektivtrafiken och ungefär lika många räknar också med att i högre grad än innan pandemin jobba hemifrån i större utsträckning, även om man kanske inte enbart gör det. Enbart hemarbete ger en minskning av arbetsresorna med åtta procent.

Siffrorna ligger i linje med resultaten i andra undersökningar. En undersökning som WSP nyligen presenterade visar således att kollektivtrafiken kan tappa minst en av fem resenärer i storstadsregionerna.

I Urbanets undersökning säger hela 41 procent av de som reser till jobb eller skola att de kommer att välja ett annat transportmedel. För fritidsresor väger rädslan för smitta ännu tyngre och ännu fler säger att de kommer att välja andra transportmedel.

– Det är positivt om de väljer gång eller cykel, men negativt om de väljer bil, kommenterade Urbanets vd Bård Norheim.

En hel del av det minskade resandet med buss eller tåg kommer också att kompenseras av att näthandeln ökar, att människor i högre grad väljer att shoppa eller ägna sig åt fritidsaktiviteter närmare bostaden, att möten hålls digitalt istället för fysiskt och så vidare.

En av de faktorer som mest bidrar till att människor efter pandemin inte vill resa kollektivt som förr är trängsel. Innan corona upplevde 30 procent av resenärerna trängsel på åtminstone hälften av de resor de gjorde. Det accepteras inte i framtiden. Innan pandemin sa var femte resenär att det var viktigt för dem att slippa trängsel under resan, nu säger nästan varannan att det är viktigt efter pandemin. Motståndet mot trängsel har med andra andra ord ökat mycket kraftigt.

– Det minskade resandet påverkar naturligtvis intäkterna för trafikhuvudmännen, de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Men samtidigt skapas det en del övergripande miljövinster genom att allt resande minskar och delvis ersätts av gång och cykel, kommenterade Mari Betanzo.

Även nya mobilitetsområdet som exempelvis elsparkcyklar kan ta över en del av dagens kollektivresande.

Svensk kollektivtrafik kan tappa åtminstone fyra miljarder i årlig intäkt.

Ändrad prisstruktur kan hjälpa
Att tänka nytt när det gäller priserna i kollektivtrafiken kan bidra mycket till att möta ett minskat resande efter covid-19-pandemin, framhöll Urbanets vd Bård Norheim på webinariet.  Det kan bidra till att kapa de kostsamma trafiktopparna genom att fördela resandet mer över tid så att resurserna utnyttjas effektivare, samtidigt som trängseln minskar. Mycket skulle också vara vunnet om skolornas tider kunde spridas något.

– Ett minskat utbud för att spara kan däremot starta en negativ spiral, varnade han och pekade på tre problem med dagens prisstruktur i kollektivtrafiken.

Bård Norheim, Urbanet Analys: Nya system för prissättning kan motverka förlusterna. Bild: Ulo Maasing.

Bård Norheim framhöll att Dagens prissystem knappt har ändrats på 30 år, trots att arbetslivet har gått igenom stora förändringar. Själva tekniken har visserligen gått framåt med mobilappar med mera. Men själva grunden för priserna är samma som förr: enkelbiljetter och periodkort.

– Periodkorten blir allt mindre prisvärda, bland annat därför att allt fler arbetar hemifrån någon eller några dagar i veckan. Trängseln är stor under högtrafik, samtidigt som produktionskostnaderna är höga på grund av förstärkningsfordon och extraförare. Undersökningar som vi gjort i ett par städer visar på mer än 30 procent högre produktionskostnader under topptrafik. Att med hjälp av priset styra resandet så att topparna kapas spar mycket pengar. Dessutom är det svårt att med dagens prisstruktur attrahera sällankunder eftersom de upplever priset för enkelresor som alltför högt, framhöll Bård Norheim.

Att införa ett kundkort skulle kunna göra systemet attraktivt. Kundkortet kan exempelvis kosta 100 kronor i månaden och ge resenären rabatt på alla resor. En studie som Urbanets gjort i Kalmar län visar att ett sådant system skulle öka resandet med cirka 0,3 procent medan intäkterna för huvudmannen/RKM ökar med två procent. Man kan också variera systemet så att resenären exempelvis betalar fullt enkelpris för de fem första resorna under en månad och får 70 procents rabatt på alla övriga resor. Det skulle ge 0,21 procent ökat resande men 3,68 procent ökade intäkter.

Pensionärer
Att förmå pensionärer att resa utanför rusningstid skulle också ha en klar effekt för att kapa topparna. Enligt Urbanets undersökningar sker 25 procent av pensionärernas resor under högtrafik där de utgör fem procent av alla resor. Genom att göra att ändra rabatterna för pensionärer skulle fler av dem välja andra tider än rusningstid. Det behöver inte betyda höjda priser i högtrafik utan kan också åstadkommas genom sänkta pensionärspriser i lågtrafik. Hela tre fjärdedelar av de pensionärer som deltagit i undersökningarna uppger att de skulle ändra sina restider om det var billigare att resa i lågtrafik än i rusningstid.

Det skulle i sin tur minska de totala resorna under högtrafik med tre procent, vilket i sin tur frigör kapacitet och minskar trängseln som avskräcker andra från att åka.

– Covid-19-pandemin kan innebära bestående intäktsförluster för kollektivtrafiken. Dagens prissystem är inte lämpat för att möta förändringar som mer flexibla resandemönster och ökade kapacitetsproblem i rusningstid, framhöll Bård Norheim.

– Därför behövs kundkort, alltså en kombination av fast och rörlig prissättning som ökar flexibiliteten. Behovet av en tidsdifferentierad prissättning kommer också att öka framöver. Utan en mer effektiv prissättning kommer alternativet att vara nerskäringar av kostnaderna, alltså trafiken. Det vore olyckligt eftersom det gör att man riskerar att hamna i en neråtgående spiral.

Share Dela

Taggat som: , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2020 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)