En ökad samverkan mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och kommersiell busstrafik skulle bidra till en nystart av kollektivtrafiken efter pandemin, slår en ny rapport fast. Foto: Ulo Maasing.
En ökad samverkan mellan kommersiell busstrafik och den upphandlade kollektivtrafiken är en viktig pusselbit för att nystarta kollektivtrafiken. Idag är det ganska vanligt att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna samverkar med kommersiella tågföretag. Men samverkan med kommersiell busstrafik är inte särskilt vanligt – trots att de flesta regioner säger sig vara positiva till en sådan samverkan. Det konstateras i en ny rapport från Sveriges Bussföretag, ”Kommersiell trafik i offentlig samverkan” (klicka här).
Bakgrunden till rapporten är att covid-19-pandemin har slagit hårt mot både den upphandlade och den kommersiella kollektivtrafiken. I rapporten konstaterar Sveriges Bussföretag att en ökad samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer skulle öka resenärsnyttan, utnyttja de befintliga resurserna mer effektivt och bidra till att nystarta kollektivtrafiken efter pandemin.
– Det märks att samverkan med kommersiell busstrafik är ett outforskat område för regionerna, framförallt i jämförelse med hur vanligt det är på tågsidan. Här finns det stora möjligheter för regionerna att kunna utveckla sitt utbud på ett mycket kostnadseffektivt sätt, säger Anna Grönlund, branschchef för Sveriges Bussföretag.
– Det är hög tid, särskilt i pandemins spår, att ta ett gemensamt grepp och en gång för alla titta på under vilka former samverkan kan ske. Alla vill vi kunna bidra till att fler reser kollektivt.
Rapporten konstaterar att det idag finns kommersiell trafik med buss eller tåg i samtliga landets regioner, men samverkan mellan offentligt och kommersiellt är det klenare beställt med. Nio regioner har ingen direkt samverkan alls. Åtta regioner har samverkan endast på tågsidan, tre regioner på både buss- och tågsidan och en region har samverkan endast på bussidan.
Nästan alla regioner som samverkar med kommersiella aktörer inom busstrafiken använder sig av en ersättningsmodell som innebär att ersättning betalas med utgångspunkt från hur många som faktiskt åkte med bussen. I ett enda fall kombinerade man detta med regelbundna resanderäkningar. När det gäller tåg tillämpas oftast en fast ersättning, byggd på regelbundna räkningar av antalet resande.
Trosabussen är ett exempel på framgångsrikt samarbete mellan offentliga upphandlare och kommersiell busstrafik. Foto: Trosabussen.
Rapporten pekar också på ett antal utmaningar som regionerna upplever när det gäller samverkan med kommersiell busstrafik:
Långsiktighet. Hur kan man säkerställa att kommersiella aktörer gör det man åtagit sig att göra i det långa loppet? Biljettsystem. För att kunna samverka behöver en modell för ersättning tas fram som behöver bygga på någon typ av biljettsamarbete. Detta upplevs svårt att få till. Den kommersiella trafiken fyller andra behov. Regionernas uppdrag inom kollektivtrafik är kortfattat att tillgodose resande till arbete och skola, medan den kommersiella trafiken tillgodoser resor av annan karaktär. Osäkerhet juridiskt kring hur samverkan kan gå till. Det saknas vägledning kring hur olika samverkansmodeller kan se ut och vad som går och inte går att göra utan upphandling.
De slutsatser som rapporten drar är att samverkan kan öka utbudet av kollektivtrafik på ett kostnadseffektivt sätt och att lagen ger möjligheter som inte utnyttjas. Pandemin har ändrat spelplanen, men skapar också nya möjligheter, framhåller rapporten som också pekar på goda exempel.
Ett sådant är Trosabussen (klicka här) där Mälardalstrafik och Åkerbergs Trafik samverkar för trafiken Trosa – Vagnhärad Liljeholmen i Stockholm. Ett annat är samverkan mellan Vy Bus4You och Värmlandstrafik samt Länstrafiken Örebro på sträckan Karlstad – Kristinehamn – Karlskoga – Örebro.
I samband med att rapporten presenterades på tisdagsmiddagen arrangerade Sveriges Bussföretag också ett webinarium där rapportens innehåll diskuterades.
Helena Ekroth, Mälardalstrafik.
Helena Ekroth, vd för Mälardalstrafik, och därmed också en part i samarbetet med Trosabussen, lyfte fram ett antal faktorer som behöver uppfyllas för att samverkan ska fungera bra.
– Det måste finnas en tillräckligt stor marknad och kloka beslutsfattare som ser helheten. Helt avgörande är att det mellan parterna finns en ömsesidighet och en dialog om målet och ett förtroende och ömsesidig respekt. Dessutom är personfrågan viktig, att de som arbetar med trafiken på båda sidor drivs av en vilja att utveckla och förbättra, sa Helena Ekroth.
Elvir Rasic, Vy Travel.
Elvir Rascic, affärsområdeschef Vy Travel där Vy Bus4You ingår instämde och betonade att båda parter måste ha kunden i fokus som grunden för en samverkan.
– Det gäller att erbjuda kunden bästa möjliga produkt. Det handlar inte om att vi på den kommersiella sidan vill ta över från de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Vårt samarbete med Värmlandstrafik och Länstrafiken Örebro bygger på att vi upptäckte en lucka i trafiken och att vi kunde erbjuda något som förbättrade för kunderna. Kloka personer i de båda länstrafikbolagen såg samma sak och nu fungerar samarbetet klockrent, sa Elvir Rascic.
Johan Wadman, Svensk Kollektivtrafik.
Johan Wadman, vd för Svensk Kollektivtrafik, uppmanade både de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och bussföretag att satsa på projekt för att utveckla samverkan.
– Det kan vara tidsbegränsade projekt för att se vad man tillsammans kan åstadkomma. Då behöver RKM inte heller vara oroliga för att man låser sig för lång tid utan att vara säker på att busstrafiken verkligen fungerar hela tiden. Idag finns kanske en viss otrygghet från kollektivtrafikmyndigheterna just när det gäller långsiktigheten.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar