Kollektivtrafiken i Sverige leder utvecklingen mot en fossilfri transportsektor. 95 procent av kollektivtrafiken med buss körs nu på förnybara drivmedel eller el. Det visar nya siffror från branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Spårvagns- och tunnelbanetrafiken drivs helt med el och regional- och pendeltågstrafiken drivs så gott som helt med el. Men nu är det angeläget att regeringen och EU-kommissionen säkrar skattebefrielsen av biodrivmedel långsiktigt – annars kan utvecklingen vridas mot mer fossilt i kollektivtrafiken, varnar Svensk Kollektivtrafik.
Förändringen av bussflottan i den svenska kollektivtrafiken har gått snabbt. 2010 var det 20 procent av bussarna som drevs av förnybara drivmedel eller el. 2021 var det 95 procent.
– Den snabba utvecklingen mot en fossilfri bussflotta beror på konsekventa och långsiktiga beslut av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna runt om i landet. Men för att utvecklingen inte ska gå i motsatt riktning och klimatutsläppen öka måste skattebefrielsen av flytande rena och höginblandade biodrivmedel behållas.
– Nu gäller det att regeringen och EU-kommissionen säkrar skattebefrielsen långsiktigt. Annars kommer de regionala kollektivtrafikmyndigheternas kostnader stiga med 800 miljoner kronor per år från årsskiftet 2022/23, säger Johan Wadman, vd för Svensk Kollektivtrafik.
Hotbild
Johan Wadman varnar för att en negativ utveckling hotar.
– Så länge regioner och kommuner inte blir direkt kompenserade för de ökade priserna på rena och höginblandade biodrivmedel kommer det antingen innebära ökade behov av tillskott från regioner och kommuner, minskat utbud av kollektivtrafik, ökade biljettpriser eller återgång till fossil diesel, säger han.
Om kollektivresandet minskar finns det en risk för ökade klimatutsläpp, varnar Lars Sandberg, analytiker på Svensk Kollektivtrafik:
– Att minska utbudet eller höja biljettpriserna leder i förlängningen till minskat kollektivtrafikresande och överflyttning till bil med ökade klimatutsläpp som följd. Ökad skattefinansiering från regioner och kommuner innebär i praktiken att skattepengar som kunde använts till satsningar i vården eller för klimatinvesteringar i kollektivtrafiken i stället måste användas för att öka statens skatteintäkter.
Svensk Kollektivtrafik konstaterar att om de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i stället återgår till att köra bussarna på reduktionspliktig diesel kommer klimatutsläppen att öka med 250 000 ton för 2023. Det motsvarar en ökning av utsläppen av växthusgaser från transportsektorn med nästan 1,7 procent.
Miljarder
De stigande priserna på biodrivmedel innebär stora ekonomiska utmaningar för kollektivtrafiken. Den hotande skattehöjningen skulle ske när kollektivtrafiken redan står inför mycket stora ekonomiska utmaningar, menar Svensk Kollektivtrafik.
Organisationen pekar på att priserna på biodrivmedel har ökat stort till följd av ökad efterfrågan och att priserna på förnybara drivmedel följer med upp när dieselpriserna stiger.
För de regionala kollektivtrafikmyndigheterna handlar det om ungefär 1–1,5 miljarder kronor i ökade bränslekostnader för 2022 om priserna ligger kvar på en hög nivå året ut. Till detta kommer miljardförluster som beror på kraftigt minskade biljettintäkter under pandemin. Jämfört med 2019 minskade biljettintäkterna 2021 med 7 miljarder enligt Svensk Kollektivtrafiks senaste prognos – miljardförluster som kommer att fortsätta under 2022.
Lämna ett svar