Från vänster: Martin Pagrotsky, vd Nobina Sverige; Ulrika Heie (C) trafikutskottet; Maria Stockhaus (M), trafikutskottet; Kristoffer Tamsons (M), oppositionsregionråd, Region Stockholm; Jenny Lindström (MP), Region Uppsala samt moderatorn Maria Stenström, 2030-sekretariatet.
En stor del av den lokala och regionala kollektivtrafiken är idag hårt pressad ekonomiskt. Regionerna, som har ansvaret för kollektivtrafiken, kämpar med tuffa underskott och ska samtidigt prioritera hårt mellan sjukvården och kollektivtrafiken. På ett av seminarierna i Almedalen den gångna veckan togs frågan om statens ansvar för kollektivtrafiken upp, likaså hur satsningar på kollektivtrafiken ska finansieras. Seminariet arrangerades av bussoperatören Nobina. En översyn av kollektivtrafiklagen togs också upp.
Lagen infördes för drygt tolv år sedan av den dåvarande alliansregeringen och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M). Den lägger ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken på landets regioner och deras kollektivtrafikmyndigheter.
Ända sedan lagen infördes har regeringar av olika färg lutat sig mot den för att säga nej till statliga satsningar på kollektivtrafiken. ”Inte vårt bord”, har det hetat.
Men på senare tid har krav på ett statligt stöd i någon form kommit från allt fler håll, i takt med att prisökningar och minskat resande efter pandemin har slagit hårt mot kollektivtrafiken. På flera håll genomförs nedskärningar, ibland drastiska som i Storstockholm.
Martin Pagrotsky, vd, Nobina Sverige. Foto: Ulo Maasing.
– Vi måste hitta vägar för en ökad finansiering och nya lösningar för att nå branschens mål att fyra av tio motoriserade resor år 2030 ska göras med kollektivtrafiken. Det satsas flera hundra miljarder på att bygga vägar och järnvägar. Det är helt fantastiskt, men vi bygger inte riktgt för kollektivtrafik, inledde Nobina Sveriges vd Martin Pagrotsky.
Inte abdikera
Maria Stockhaus, trafikpolitisk talesperson, (M) menade att statens uppgift främst ska vara att ge goda förutsättningar för kollektivtrafiken i form infrastruktur. Däremot inte ge sig in i utformning av tidtabeller linjenät och liknande.
– Staten tar faktiskt ett mycket stort ansvar för kollektivtrafiken genom att satsa på underhåll av den infrastruktur som kollektivtrafiken använder.
Maria Stockhaus (M), trafikpolitisk talesperson för moderaterna. Foto: Ulo Maasing.
John Hultén, avgående föreståndare för K2, Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektivtrafik, instämde.
– Det finns en logik i Maria Stockhaus resonemang. Men staten kan samtidigt inte abdikera från ansvaret för kollektivtrafiken. Det behövs ett nationellt ledarskap, sa han.
– Men det behövs nya finansieringslösningar, en statlig finansiering. I Tyskland ser vi till exempel Deutschlandticket. För 49 euro i månaden kan man resa med all lokal och regional kollektivtrafik i hela landet. Österrike har en liknande klimatbiljett. I Norge finns också statliga lösningar.
John Hultén konstaterade att det är viktigt att den nationella nivån sätter kollektivtrafiken på agendan.
– På nationell nivå lägger vi 800 miljarder på infrastruktur enligt den nya planen. Trafikverket har drygt 10 000 anställda som jobbar med vägar och järnvägar. Men var är alla de som ska jobba med kollektivtrafiken, frågade han.
– Vi lever kvar i ett slags 50-, 60- och 70-talsvärld.
Jenny Lundström (MP), Region Uppsala. Foto: Ulo Maasing.
Försämring för miljarder
Jenny Lundström (MP), regionråd och ordförande i trafik- och samhällsutvecklingsnämnden i Region Uppsala riktade kritik mot regeringen.
– Steg ett måste vara att inte försämra för kollektivtrafiken som nu sker. Det avståndsberoende reseavdrag som riksdagen beslutat om revs snabbt upp, skatten på fossila drivmedel har sänkts och stadsmiljöavtalen har avskaffats. Det handlar om 20 miljarder som hade kunnat användas för kollektivtrafiken. Det är stora pengar med tanke på att kollektivtrafiken har en omfattning på omkring 50 miljarder varav ungefär 20 miljarder är biljettintäkter, kommenterade Jenny Lundström.
Hon efterlyste bland annat ett nationellt kollektivtrafikkort av tysk modell.
– Men givetvis måste staten stå för det intäktstapp som det innebär. Dessutom vill vi ha ett generellt stöd på fem miljarder till kollektivtrafikmyndigheterna.
Kristoffer Tamsons (M), oppositionsregionråd, Region Stockholm. Foto: Ulo Maasing.
Neongrön moderat
Även Kristoffer Tamsons (M), oppositionsregionråd och tidigare trafikregionråd i Region Stockholm var kritisk, både mot den nuvarande och den tidigare regeringen.
– När det gäller de här frågorna är jag neongrön. Samtliga partier, från höger till vänster, har årtionden av försyndelser bakom sig. Sverige är ett av få länder i den utvecklade delen av världen som saknar en uttalad kollektivtrafikpolitik. Det visar samtidigt hur starka regioner och kommuner har varit som har satsat som de gjort på kollektivtrafiken. Staten måste engagera sig. Att vi har en infrastrukturproposition som nämner cykeln fler gånger än bussen eller pendeltåget är ett fattigdomsbevis, sa Kristoffer Tamsons.
– Se exempelvis på vad toryregeringen gjorde i Storbritannien med en enorm satsning på att stödja införandet av elbussar.
– Kan vi ha propositioner om allt mellan himmel och jord borde regeringen åtminstone en gång under varje mandatperiod kunna leverera en kollektivtrafikproposition. Nu går utvecklingen åt fel håll i många regioner. Vi har inte brist på ambitioner när det gäller kollektivtrafiken, men väl på verkstad. Kollektivtrafiken måste in i infrastrukturplaneringen på ett helt annat sätt än hittills. I Trafikverkets planering ska kollektivtrafiken ha en central roll.
John Hultén hakade på Kristoffer Tamsons resonemang om mer verkstad.
– Då behöver man också en verktygslåda som gör det möjligt att jobba med en bred palett av kostnadseffektiva åtgärder. Det är också viktigt att kommuner, regioner och operatörer är öppna för att förändra sin egen roll.
Ulrika Heie (C), ordförande, riksdagens trafikutskott. Foto: Ulo Maasing.
Ulrika Heie (C) är ordförande i riksdagens trafikutskott. Hon menade att det är dags att utvärdera kollektivtrafiklagen och hur den har fungerat under de tolv år lagen funnits.
– Med det som underlag är det viktigt att se framåt och söka svar på frågan om hur vi ska ta oss an de utmaningar som kollektivtrafiken står inför. Det behövs ett utvecklingsarbete.
Även John Hultén ville ha en översyn av kollektivtrafiklagen.
– Det är en fråga ni riksdagspolitiker äger och det kan fungera som en katalysator för att börja fundera på roller och organisation när det gäller kollektivtrafiken, sa han.
Artiklar(RSS)
Ja vem ska betala kalaset? Bara den som köper bussbiljetten eller ska det fördelas jämnt på alla i samhället?
Det är väl där skon klämmer mest? De som inte åker kollektivt, typ buss i lokaltrafik, vill inte vara med och betala för den? Och många politiker är det väl som aldrig åkt buss? De vill därför använda pengarna till något annat, typ motorvägar, EU och NATO?
Nå, att bygga en kilometer cykelbana är billigare, än en kilometer tunnelbana. Redan ett Bus Rapid Transit (BRT) system anses så dyrt att det inte ens finns på politikernas karta? Därför tänker väl de flesta politikerna som så att kan man få alla att ta cykeln så behövs inte dyra kollektivtrafiklösningar?
Men, inte bara kollektivtrafiken monteras ner, det mesta av välfärden från förr försvinner i rasande fart? Politikerna på 50, 60 och 70-talet ville bygga ett gott samhälle för alla. Vad dagens politiker vill ser ju var och en, eller borde se?
Till sist, kollektivtrafiken upphandlas till lägstbjudande, det sämsta alternativet? Men även med det låga anbudet vill företaget gå med vinst. En vinst som inte går tillbaka in i kollektivtrafiken utan skickas direkt vidare till huvudkontoren runt om i världen? Handen på hjärtat, hur bra är det att våra surt förvärvade inkomster som går till skatt hamnar i privata fickor i utlandet, istället för att återinvesteras här hemma? Ja, och om vi hade fått en bättre kollektivtrafik för pengarna till de utlandsägda bussbolagen så skulle man väl inte säga något? Men vi får sämre kollektivtrafik, dyrare biljetter och betala högre skatter för en allt sämre produkt? Var det så politikerna ville ha det när man började privatiseringsvansinnet 1993? Utan vinster får man väl ändå mer och bättre kollektivtrafik???