Keolis, som bland annat kör busstrafiken i Solna och Sundbyberg, har visat en stadig lönsamhet de senaste åren. Foto: Ulo Maasing.
Lönsamheten för de svenska storföretagen inom kollektivtrafik varierar kraftigt under de senaste åren. Vi har med hjälp av uppgifter från Bolagsverket granskat utvecklingen för sju företag och en koncern under de senaste fyra åren. Bilden varierar – från företag som har gått med hundratals miljoner i vinst till andra som närmast kan liknas vid slukhål för pengar.
Vi har tagit fram siffrorna för åren 2020 – 2023. Några företag, exempelvis Nobina har så kallat brutet räkenskapsår. Det betyder att de inte redovisar resultatet för kalenderår, utan under en tolvmånadersperiod som börjar och slutar vid en annan tidpunkt. För Nobina löper således räkenskapsåret från första mars ett år till sista februari följande år.
I det fall ett företag tillämpar brutet räkenskapsår redovisar vi resultatet för det år där huvuddelen av räkenskapsåret faller in. Återigen med Nobina som exempel: siffrorna för 2023 gäller egentligen perioden 1 mars 2023 – sista februari 2024.
För en del företag varierar omsättningen kraftigt från år till år. Det beror oftast på att man lämnar eller startar upp trafikavtal.
Siffrorna visar också att pandemin inte var någon katastrof för storföretagen. Tvärtom. Pandemiåren blev ekonomiskt goda för flera av storföretagen. Den främsta orsaken är att en mycket stor del av kollektivtrafiken kördes som vanligt, även under pandemin, bland annat för att undvika trängsel ombord på bussar och tåg.
Samtidigt underminerades de regionala kollektivtrafikmyndigheternas, i vissa fall även kommunernas, ekonomi av att biljettintäkterna störtdök medan den dåvarande regeringen inte tillnärmelsevis kompenserade regioner och kommuner för intäktstappet. Däremot krävde regeringen att trafiken skulle gå i full utsträckning.
Regioner och kommuner blev förlorare, de trafikföretag som kör kollektivtrafik blev vinnare.
Men det finns också företag som snabbt ställde om sig till nya affärsmöjligheter under pandemin. Det främsta exemplet är Nobinaägda Samtrans som i hög grad bidrog till en förbättrad lönsamhet för Nobinakoncernen.
– Samtrans snabba omställning under våren till att i allt större utsträckning stötta samhället i pandemin med olika akuta logistikinsatser har visat sig ha stor betydelse, kommenterade dåvarande Nobinachefen Magnus Rosén i december 2020.
Siffrorna i tabellerna förklarar också andra händelser i branschen. 2023 blev ett katastrofår för Transdev Sverige. Det blev för mycket för företagets franska ägare. Den 12 mars fick Transdev Sveriges vd Anna Höjer gå med omedelbar verkan.
I tabellerna nedan redovisar vi omsättning och resultat efter finansnetto för respektive företag under åren 2020 – 2023. Finansnettot är den viktigaste resultatnivån när det gäller att analysera ett företags ekonomi. Det visar verksamhetens totala resultat, inklusive finansiella poster, men opåverkat av skattemässiga bokslutsdispositioner.
Samtliga belopp avser miljoner och är avrundade till närmaste heltal.
Artiklar(RSS)
Den ens bröd, den andres död?
Vad är det som gör att man för samma arbete får olika resultat? Alla kör buss, men alla går inte med vinst?
Kan detta bero på att man lagt ett för lågt anbud för att vinna en upphandling?
Har man lagt många låga bud blir det till slut en katastrof? Företag med få gamla anbud har större vinster än de med många nya, för att anbuden hårdnar för varje upphandling och år?
Som sagt, beror förlusterna på dåliga anbud kanske man ska avskaffa det systemet, då ingen, vare sig företag, politiker, resenärer eller bussförare, verkar vinna på det?
Utan att lägga låga anbud vinner man inte något anbud, och med ett låga anbud får man ingen vinst? Anbudsupphandlingar är ett slags modern version av Ebberöds bank???