Mobilitetsexpert varnar: Stockholms kollektivtrafik hotas av nedåtgående spiral. Foto: Ulo Maasing.
Kollektivtrafiken i Stockholm har fortsatt svårt att återhämta sig efter pandemin. 37 procent av stockholmarna anser att kollektivtrafiken har blivit sämre det senaste året. Det är klart fler än i de övriga nordiska huvudstäderna. Stockholmarna är också de huvudstadsbor i Norden som är minst nöjda med sina pendlingsresor. Det framgår av en ny rapport från strategi- och teknikkonsultföretaget WSP. ”Stockholms kollektivtrafik riskerar att hamna i en nedåtgående spiral”, varnar mobilitetsexperten Lasse Brand vid WSP.
– Det finns en risk att Stockholm hamnar i en nedåtgående spiral där färre passagerare och nedskärningar ständigt följer varandra. Det kan behövas nya åtgärder för att bryta utvecklingen och stärka kollektivtrafiken. Annars riskerar Stockholms transportsystem att bli mindre hållbart, säger Lasse Brand.
Det är andra gången som WSP genomför sin stora mobilitetsstudie där man undersöker res- och pendlingsvanorna i huvudstadsregionerna Stockholm, Helsingfors, Köpenhamn och Oslo.
Undersökningen visar att Stockholms kollektivtrafik har svårt att återhämta sig efter pandemin. Både när det gäller pendling och privata resor ligger Stocholms siffror långt under det som gällde innan pandemin.
37 procent av stockholmarna anser att kollektivtrafiken har blivit sämre det senaste året. Foto: Ulo Maasing.
Bland de nordiska huvudstäderna är Stockholms invånare också de som är minst nöjda med sina pendlingsresor.
Undersökningen visar även att inflationen har påverkat människors resvanor. Hälften av de nordiska huvudstadsborna har ändrat sina res- och pendlingsvanor som en följd av kostnadskrisen de senaste åren. Dels väljer man andra färdmedel än tidigare, dels reser man inte lika ofta.
I Stockholm uppger 35 procent att de helt eller delvis har bytt färdmedel för arbetspendling på grund av kostnadskrisen. I Helsingfors är det 26 procent, Köpenhamn 33 procent och Oslo 36 procent. Samtidigt uppger 17 procent av Stockholmarna att de gör färre pendlingsresor på grund av kostnadskrisen.
Av de nordiska huvudstäderna har Stockholm trots allt den högsta andelen kollektivresenärer och lägst andel bilpendlare. I Köpenhamn har kollektivtrafiken ökat, samtidigt som bilpendlandet ligger kvar på höga nivåer och andelen cykelpendlare har minskat kraftigt.
Oslo är nordisk etta när det gäller elektrifiering av transportsystemet med en stor del av busstrafiken elektrifierad, likaså med högst tillgång till elbilar, elcyklar och elsparkcyklar.
I Helsingfors promenerar en stor andel av befolkningen eller jobbar på distans.
Artiklar(RSS)
Varför åker vi inte kollektivt? Jo, det är dyrt och opålitliga, i vart fall i Stockholm jämfört med andra orter? I kungliga huvudstaden är det säkert mer vanligt att jobba hemifrån än det är på mindre orter och utomlands? Och här i stan blir cykelbanorna allt bredare och fler, som då många hellre väljer?
Men kanske ska vi inte bara skylla på pandemin, utan även på upphandlingarna här i stan? Ja billigaste vinner, och billigaste är automatiskt den sämste utföraren, som inte kan erbjuda kollektivtrafik i japanska klassen.
Frågan är om politikerna vet vad som krävs av dem för att inte Stockholm ska bli utan kollektivtrafik i framtiden? Har de modet att fråga bussförarna och bussresenärerna, eller är det bussbolag och konsulter de enbart tänker lyssna på som vanligt?
Att åka pendeltåg är förknippat med att få sparken när man fått för många förseningar till jobber.tack vare deras imkompitens
Kollektivtrafiken före upphandlingarnas start.
Det fungerade då. Det fanns ett Gatukontor i kommunerna som kunde sitt jobb och hade koll på trafiknätet. Förarna var kunniga och det fanns möjligheter att avansera till olika delar av trafiken och staden. SLs personal bestod av folk från trafiken. Samverkan med de förtroendevalda och de olika myndigheterna var bra. Visst det kostade och vissar saker kunde förbättrats. Men att helt kasta det i sopporna och skapa ett vinstdrivet privatiserat system där lägst bud vinner är så fel ur flera perspektiv. Det ser vi idag 30 år senare.