BRT är hett och blir allt hetare. Klimatkopplingen är tydlig och BRT lanseras som en lösning för en rad svenska städer. Foto: Ulo Maasing.
Den uppmärksamme besökaren på Persontrafikmässan i Stockholm kan konstatera att det finns tydliga trender när det gäller kollektivtrafikens utveckling. Det konstaterar Mattias Goldmann på 2030-sekretariatet som har varit ute på trendspaning på mässan och de seminarier som hålls i anslutning till denna.
2030-sekretariatet ska säkerställa att Sverige når en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till år 2030. Sekretariatet etableras av tankesmedjan Fores, med aktörer inom fordon, drivmedel och beteenden som partners. Här är fem trender som Mattias Goldmann har funiit:
5. Självkörande bussar. Flera biltillverkare anger att de har självkörande bilar redo år 2020 – om lagstiftningen är redo är en annan sak. Det finns redan självkörande spårburen kollektivtrafik, som Köpenhamns metro, och försök görs nu med självkörande kollektivtrafik i vägmiljö.
Enklast är det när bussar körs i helt separata och fysiskt avgränsade körfält, men intresset är väl så stort för mindre fordon där kostnaden för föraren blir särskilt betungande. Intresset för tekniken är också särskilt stort på ställen där olyckor mellan tung trafik och oskyddade trafikanter är vanliga, som i London, där den mänskliga faktorn i framtiden kan räknas bort. Vi har redan testat systemet på campus på högskolan i Lausanne, nu jobbar flertalet buss- och lastbilsfabrikanter på tekniken.
4. Smartare körning. Med befintliga fordon kan bränsleförbrukningen, bränslenotan och de klimatpåverkande utsläppen minskas med 15 % eller mer, helt enkelt genom att köra effektivare. Det kan snabbt bli lönsamt för åkerier och bussbolag, och därtill kräver alltfler upphandlare av kollektivtrafik och godstransporter att förarna ska vara utbildade i sparsam körning.
Trafikskolorna lanserar ett nytt koncept där detta kombineras med säker körning och flera fabrikanter av bussar och lastbilar har denna utbildning för sina kunder. Därtill kommer allt mer avancerad teknik som t.ex. med hjälp av kameror bedömer vägens lutning och därmed förutser behov av gaspådrag, vilket också minskar förbrukningen.
3. Fordonsgas. Gasbussar är mycket vanliga i kollektivtrafiken i Europa, Asien och Latinamerika, och ökar nu snabbt i USA eftersom man har ökade mängder billig naturgas. Nya anslag för biogasproduktion i kombination med en eventuell kommande stimulans för ”miljöbussar” ökar också intresset i Sverige, inte minst för fordon som kombinerar gas- och eldrift.
På mässan visar Scania Exqui.City, framtagen med belgiska Van Hool för BRT-system, och enbart tillgänglig i gasversion. Gastankarna på 1470 liter är stora nog för mer än en heldags körning. Därtill visar Solaris upp en elbuss där biogas används för uppvärmning av kupén.
Olika slags eldrift ärt också hett, konstaterar 2030-sekretariatets Mattias Goldmann. På Persontrafik visas bland annat den här batteribussen från Optare som ska sättas i trafik i Ale kommun. Foto: Ulo Maasing.
2. Eldrift – på olika sätt. Helt eldrivna bussar trafikerar redan bl.a. Solna och Umeå och kommer snart i Göteborg. I december lanseras Volvos nya snabbladdade laddhybridbuss på linje 73 i Stockholm, med snabbladdning vid ändhållplatserna. Förutom elbussarna omfattar EU-projektet även hållplatslösningar, trafikledningssystem, säkerhetskoncept, energiförsörjning och affärsmodeller.
Flera europeiska städer tillkommer, bl.a. Hamburg, inför den riktiga lanseringen våren 2016. Bränsleförbrukningen minskar 75 % och energianvändningen med 60% jämfört med dieselbussar. Umeå får till årsskiftet ultrasnabbladdade elbussar från Hybricon, med särskild teknik för att hålla bussen varm även kalla vinterdagar, utan att batteriet dräneras, och med motorer direkt i hjulen vilket gör bussen fyrhjulsdriven och särskilt lämpad för halka.
Eldriften kommer också in i form av hybridisering, där bussen kan gå på enbart el vid hållplatser och i låga farter. Scania har premiär för sin Citywide LE hybrid, en seriell hybrid liksom MAN:s hybridbussar som rullar i Stockholm och Uppsala, medan Volvos bussar i Göteborg är parallellhybrider. När hybridtekniken kombineras med förnybara drivmedel, som biogas, biodiesel eller ED95, blir klimatpåverkan mycket låg.
1. Bus Rapid Transit. BRT utvecklades för att klara stora resenärsflöden i mångmiljonstäder som inte hade råd att bygga tunnelbana. BRT har en central plats på mässan genom att dess huvudtalare är Bogotás förre borgmästare Enrique Peñalosa, närmast upphovsmannen för systemet vars främsta syfte där var att motverka segregation.
Nu har BRT allt tydligare klimatkoppling och lanseras för betydligt mindre städer, i Sverige med fullskaliga demonstrationsprojekt i Malmö, Stockholm, Borås och Karlstad. Scanias nya buss är särskilt framtagen för BRT och Volvos främsta marknad hittills för sin dieselhybridbuss är Bogotás BRT-system.
Artiklar(RSS)
Scania Citywide LE hybrid är en parallell hybrid.