Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Tummen upp för Västtrafik och ner för Skånetrafiken vid riksdagsutfrågning

Riksdagens trafikutskott arrangerade på torsdagsförmiddagen en öppen utfrågning om kollektivtrafik. Samtliga bilder: Riksdagen.

Riksdagens trafikutskott arrangerade på torsdagsförmiddagen en öppen utfrågning om kollektivtrafik. Samtliga bilder: Riksdagen.

Den kommersiella busstrafiken skulle kunna bidra en hel del för att öka kollektivtrafikresandet. Men det finns många hinder som behöver undanröjas. Det sa expressbussföretaget Swebus´ vd Joakim Palmkvist i riksdagshuset i Stockholm på torsdagsförmiddagen. Det var Riksdagens trafikutskott som arrangerade en öppen utfrågning om ökat kollektivresande i framtiden.

På plats fanns förutom trafikutskottets ledamöter ett brett spektrum av sakkunniga från Kollektivtrafiksverige där Joakim Palmkvist var en. Han betonade att han inte syftade till att kritisera den skattesubventionerade kollektivtrafiken.

Joakim Palmkvist, vd Swebus: Den kommersiella trafiken kan bidra till en rejäl ökning av kollektivresandet.

Joakim Palmkvist, vd Swebus: Den kommersiella trafiken kan bidra till en rejäl ökning av kollektivresandet.

– Däremot finns det en rad hinder som man skulle kunna eliminera. Det är exempelvis hur man fördelar hållplatser vid terminaler där den kommersiella trafiken ibland behandlas illa. Det finns till och med exempel på hur kommersiell trafik inte kan angöra terminaler därför att hållplatserna där används för reglertider för upphandlad busstrafik, sa Joakim Palmkvist.

– Annat  är informationstavlor med tider för både den upphandlade och kollektiva trafiken, trafikplikten på kommersiellt intressanta linjer, vad det kostar att använda terminalerna.

– Vi skulle också gärna se att den kommersiella trafiken kunde säljas genom de kanaler som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna äger, samtidigt som vi skulle kunna vara försäljningsombud för den upphandlade trafiken.

Maria Melkersson, Trafikanalys: Kollektivtrafiklagen har lett till en ytterst marginell ökning av kommersiell, regional busstrafik.

Maria Melkersson, Trafikanalys: Kollektivtrafiklagen har lett till en ytterst marginell ökning av kommersiell, regional busstrafik.

Skåne dåligt exempel
Joakim Palmkvist lyfte fram Västtrafik och Västra Götalands regionen som ett bra exempel på samarbete med kommersiella aktörer.

– De visar intresse för kommersiell trafik, har ett tydligt och brett kondfokus, har förbättrat angöringsmöjligheterna vid Nils Ericsson-terminalen  där infotavlorna även visar den kommersiella trafiken.

Som kontrast och dåligt exempel pekade Joakim Palmkvist på Region Skåne och Skånetrafiken.

– Tillsammans med Malmö stad har man ett otydligt och smalt kundfokus. Den kommersiella trafiken är hänvisad 300 meter bort från Malmö C, trots att det skulle vara möjligt att ha en kundvänlig angöring där för den kommersiella trafiken. Och nu har man till och med tagit bort informationen om den kommersiella trafiken från infotavlorna.

– Det är viktigt att vi får en tillsyn så att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna verkligen följer kollektivtrafiklagen, sa Palmkvist.

Även Maria Melkersson från myndigheten Trafikanalys tog upp den kommersiella trafikens situation.

– Den nya lagen har lett till att vi har fått en ytterst marginell regional trafik. Ett 30-tal busslinjer har startats och det mesta har lagts ner. Kvar finns i princip några flygbusslinjer som tidigare inte kördes på helt kommersiell grund, konstaterade hon.

– Med den resandeutveckling vi har kommer fördubblingen av kollektivresandet att inträffa någon gång på 2050- eller 2060-talen.

Kostnader
Flera av föredragshållarna var inne på problemet med de kraftiga kostnadsökningarna i kollektivtrafiken. Kostnaderna ökar mycket snabbare än resandet.

John Hultén, K2: En rad faktorer driver upp kostnaderna för kollektivtrafiken.

John Hultén, K2: En rad faktorer driver upp kostnaderna för kollektivtrafiken.

John Hultén från K2, det nationella kunskapscentret om kollektivtrafik i Lund, pekade på en rad faktorer som driver kostnadsutvecklingen.

– Bland dessa är fordonskrav som gör att inte bussar kan flyttas mellan olika avtalsområden, samtidigt som avtalstiderna är kortare än bussarnas livslängd. Ökat regionaltågsresande har fått kostnaderna att öka, likaså komplicerade upphandlingar och ett ökat resande i högtrafik.

Karin Brundell-Freij, WSP: Inte rim ligt att de som reser i peaktid subventioneras mer än de som reser övrig tid.

Karin Brundell-Freij, WSP: Inte rim ligt att de som reser i peaktid subventioneras mer än de som reser övrig tid.

– Det gör att stora fordonsresurser måste sättas in och bara utnyttjas en kort tid av dygnet. Detsamma gäller att det behövs många förare under en kort tid, vilket inte är särskilt effektivt ur kostnadssynpunkt, framhöll John Hultén.

Hultén lyfte fram en rad alternativa finansieringsmöjligheter för kollektivtrafiken, men pekade också på differentierad prissättning som ett av medlen för att bromsa de skenande kostnaderna. Ökade biljettpriser i rusningstrafik skulle styra över en del av resandet till annan tid.

Karin Brundell-Freij vid WSP är en av landets mest erfarna transportforskare. Även hon tog upp frågan om differentierade biljettpriser.

Sören Bergerland, vd, Blekingetrafiken: Det går att lyfta kollektivresandet en hel del.

Sören Bergerland, vd, Blekingetrafiken: Det går att lyfta kollektivresandet en hel del.

– Det är inte rimligt att de som reser i den absoluta topptrafiken ska subventioneras mer än då som reser andra tider. Så är det idag. Den trafik som körs under peaktid är mycket dyrare än den som körs i lågtrafik, men resenärerna betalar en mycket mindre del av sina reskostnader, betonade Karin Brundell-Freij.

Kraftig resandeökning
Sören Bergerland, chef för Blekingetrafiken och tidigare för Karlstadsbuss, konstaterade att det faktiskt går att öka kollektivresandet, och det på ganska kort tid.

– Det gäller att träffa rätt på tre punkter. Det är relevans, alltså att man erbjuder en trafik som är rätt ur resenärens perspektiv när det gäller bland annat linjesträckning, tidtabell och pris. Vidare måste man kunna erbjuda en restid som är godtagbar. Dessutom måste man se till att resenärerna har kunskap om trafiken så att de hittar den, framhöll Sören Bergerland.

I Karlskrona la man nyligen om busstrafiken och med en mycket måttlig ökning av trafiken ökade bussens marknadsandel från 20 – 28 procent av resorna i morgonrusningen, från 6.30 till 8.30. Det innebar en 60-procentig ökning av bussresandet.

För att sprida kunskap hos Karlskronaborna om det nya linjenätet tog Blekingetrafiken till ett okonventionellt grepp: flaggor.

Man delade helt enkelt ut flaggor till fastighetsägare med flaggstång. Alla fick en flagga med numret på den linje som passerade utanför dras fastighet. Och allmänheten började undra: Varför flaggar ni så här?

– Tidigare hade vi gjort något liknande i Karlstad när vi införde nytt linjenät. Men där målade vi brunnslock med linjenummer och väckte människors nyfikenhet.

Share Dela

Taggat som: , , , , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)