Sveriges Bussföretag har publicerat årets rapport om den upphandlade kollektivtrafiken. Den visar att fördubblingen är allt mer avlägsen och att kostnaderna för trafiken fortsätter att skena.
Kostnaderna för kollektivtrafiken fortsätter att öka mycket snabbare än resandet. Mellan 2007 och 2015 steg kostnaderna i den upphandlade svenska kollektivtrafiken med drygt 52 procent, medan resandet bara ökade med knappt 23 procent. Men det finns ljuspunkter. Det framgår av årets rapport om den upphandlade trafiken från Sveriges Bussföretag, ”Fler funktionsupphandlingar i kollektivtrafiken”.
Positivt är enligt rapporten att upphandlingarna av busstrafik allt bättre följer de rekommendationer och standarder som kollektivtrafikbranschen gemensamt har utarbetat. Ett exempel på detta är att branschens rekommendationer om hur bussar ska vara utformade följdes i samtliga regionala upphandlingar av busstrafik förra året.
Det spar pengar. Genom att flera regionala upphandlare nu ställer samma krav kan bussarna tillverkas i större serier och användas i flera regioner, vilket minskar kollektivtrafikens kostnader. Eller bromsar i alla fall de skenande kostnadsökningarna något.
En av orsakerna till kostnadsökningarna är enligt rapporten att många län har satsat på tågtrafik istället för busstrafik även i glesa områden där detta blir dyrt. Andra orsaker är bland annat att man har satsat på mer trafik för att ge resenärer bättre service och att man inte lyckas ställa funktionella krav på tillgänglighet och miljö i busstrafiken.
– Ska vi lyckas öka antalet resenärer i kollektivtrafiken utan att kostnaderna ökar mer måste vi använda både samhällets pengar och företagens resurser kostnadseffektivt. Bussen står för över hälften av de kollektiva resorna med den regionala kollektivtrafiken. Kloka upphandlingar av busstrafik bidrar till att vi får mer kollektivtrafik för pengarna, säger Anna Grönlund, vice vd Sveriges Bussföretag.
Fördubblingen allt mer avlägsen
Den hårda verkligheten är dock att resandet ökar allt för långsamt för att fördubblingsmålet ska kunna nås enligt tidplan. Om denna utveckling fortsätter, med en årlig ökningstakt på någon eller några procent, kommer målet om ett fördubblat resande med kollektivtrafiken inte att nås förrän år 2034.
Det är en rejäl försening jämfört med planen. 2008 satte nämligen branschen som mål att resandet med kollektivtrafik skulle fördubblas till år 2020 jämfört med 2006. Nu är det alltså 2034 som gäller. I bästa fall.
Och om kostnadsutvecklingen fortsätter som idag, i genomsnitt 6 – 8 procent om året, kommer kostnaderna för den regionala kollektivtrafiken att vara uppe i drygt 100 miljarder kronor per år när målet nås.
Lars Annerberg, ansvarig för upphandlad linjetrafik och skolskjuts vid Sveriges Bussföretag. Foto:Ulo Maasing.
– Det är inte troligt att skattebetalarna och kollektivtrafikens resenärer kommer att anse sig ha råd att betala mer än tre gånger som mycket som i dag för att fördubbla resandet med kollektivtrafiken. Detta visar på det mycket stora behovet av effektiviseringar inom kollektivtrafiken, heter det i Sveriges Bussföretags rapport som har sammanställts av Lars Annerberg, ansvarig för upphandlad linjetrafik och skolskjuts vid Sveriges Bussföretag.
Effektivisering
Rapporten slår fast att kollektivtrafiken kan effektiviseras och sänka sina kostnader på en lång rad olika sätt.
Ett är att standardisera utformningen av de fordon som används inom kollektivtrafiken. Ett annat är att använda de indexrekommendationer som branschen enats kring. Det minskar trafikföretagens risker, vilket gör att de i upphandlingar inte behöver ta höjd för sådana risker. Ett tredje är att använda funktionskrav istället för detaljkrav vid upphandlingar. Annat som kan sänka kostnaderna är att bussföretagen får ta över ansvaret för tidtabellsplaneringen och omloppsplaneringen.
Incitamentsvtal är också viktiga instrument för att hålla nere kostnadsutvecklingen, framhålls det i rapporten.
Där presenteras också en rad siffror som belyser resande- och kostnadsutveckling,län för län. Exempelvis har självfinansieringsgraden (alltså den del av kollektivtrafikens kostnader som finansieras via biljettintäkter) störtdykt i Dalarna under perioden 2007 – 2015.
Högst var självfinansieringsgraden 2013 med 46,2 procent, men sedan ledde misslyckade upphandlingar och trafikomläggningar till en självfinansieringsgrad år 2015 på futtiga 25,1 procent. Därmed är Dalarna näst sämst i klassen efter Gotland med 22,6 procent. Låg självfinansieringsgrad har även Södermanland (29,1%), Västernorrland (30,4%)
Högst var självfinansieringsgraden i Halland (58,2%), Skåne (56,5%) och Stockholms län (53,8%).
För varje resa som gjordes med kollektivtrafiken sköt skattebetalarna 2015 till 53,21 kronor i Dalarna, 52,56 kr på Gotland och 40,90 kr i Kalmar län. I Stockholms län var skattebetalarnas stöd 10,66 kr per resa.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar