Regeringens förslag att införa krav på vinterdäck på alla hjul på tunga fordon möter ökat motstånd från den svenska buss- och kollektivtrafik-branschen. Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik ansluter sig nu till dem som anser att förslaget inte ska genomföras utan att följderna först analyseras noga. Tidigare har bland andra Sveriges Bussföretag och VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) motsatt sig regeringens planer. Regeringen vill att de nya kraven införs den 1 juni i år.
I sitt svar till regeringen skriver Svensk Kollektivtrafik att bussen har en huvudroll i kollektivtrafiken, men att det är stora skillnader i hur bussarna används.
– Det är stor skillnad på en stadsbuss som går i trafik i stadskärnan på väl halkbekämpade gator och som framförs med en medelhastighet på 10-30 km/h och en turistbuss som kör på lands- eller motorväg i upp till 100 km/h. Det finns ingen lösning som passar för alla olika fordonssegment och vägförhållanden, skriver Svensk Kollektivtrafik.
Man anser också att de stora skillnaderna i klimat mellan olika delar av landet gör att en bestämmelse som gäller överallt sannolikt är olämplig. I likhet med Sveriges Bussföretag pekar Svensk Kollektivtrafik också på att Transportstyrelsen inte har kunnat avgöra om utökade krav på vintrdäck skulle öka trafiksäkerheten.
– Mer kunskap och en djupare analys är nödvändig innan nya regler eventuellt införs, skriver organisationen till regeringen.
I Norge infördes krav på vinterdäck på alla hjul för tre år sedan, men ingen utvärdering av effekterna på trafiksäkerheten har gjorts, konstaterar Svensk Kollektivtrafik.Man pekar också på att vägförhållandena i stora delar av Sverige inte är jämförbara med Norge eftersom vi hjär i landet använder mycket mer vägsalt.
Svensk Kollektivtrafik vill också att miljöeffekterna sv nya regler måste analyseras eftersom utsläppen av partiklar och slitaget på vägarna troligen kommer att öka, likaså bullret.
Även ekonomiskt kommer nya regler att belasta kollektivtrafiken, anser Svensk Kollektivtrafik. SL i Stockholm räknar med ökade kostnader på cirka 60 miljoner om året. Översatt till riksnivå skulle kostnaderna för kollektivtrafiken bli cirka 300 miljoner kronor hjögre årligen.
Lämna ett svar