Nya lösningar för trafikavtal kommer troligen att följa i covid-19-pandemins spår. Det bedömer Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Region Stockholm och ordförande för branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Han ser framför sig trafikavtal där incitament för operatörerna är ett viktigt inslag, men där resandeincitamenten under åtminstone några år har ersatts av andra incitament som kundnöjdhet eller punktlighet.
Covid-19-pandemin har inneburit ett starkt minskat kollektivresande i hela landet. SL i Storstockholm tog tidigt upp en diskussion med operatörerna om ersättningen till dessa. Det gjordes mot bakgrund av att resandeincitament i form av VBP, verifierad betalande passagerare, var en viktig del i många avtal. Alltså att trafikföretagen fick en stor del av sin ersättning beroende på hur många resenärer man hade. Tanken med VBP-avtal är att de ska stimulera operatörerna till att utveckla kollektivtrafiken så att allt fler reser med denna.
När covid-19-pandemin gjorde att resandet störtdök i mars, bland på grund av uppmaningar från myndigheterna, riskerade VBP-avtalen att skjuta trafikföretagen i sank. Trafiken skulle hållas igång, men resenärerna var betydligt färre än tidigare. Till det kom att bussarnas framdörrar hölls stängda och att resenärer inte kunde blippa sina kort, vare sig de ville eller inte.
Stort ansvar
SL och operatörerna i SL-trafiken enades snabbt om en produktionsbaserad ersättning för att hålla trafiken igång i normal omfattning, trots att resandet hade minskat kraftigt.
– Branschen tog ett stort, gemensamt ansvar för att hålla trafiken rullande. Den modell vi valde i Storstockholm blev normbildande. Samtidigt var det viktigt för oss och för Kollektivtrafiksverige att pausa upphandlingar lite grann eftersom så mycket hade ställts på huvudet, säger Kristoffer Tamsons.
I början av oktober bestämde sig således SL för att avbryta den stora upphandlingen av busstrafiken i Nacka/Värmdö och Huddinge/Botkyrka/Söderort. Inte minst covid-19-pandemin innebar att förutsättningarna för att lämna anbud i upphandlingen hade förändrats kraftigt. Upphandlingen inleddes i september 2019 och anbud lämnades i februari i år. Men en betydande del av ersättningen skulle baseras på VBP, alltså antalet resenärer.
SL återupptar nu sina upphandlingar, men med en delvis ändrad affärsmodell.
– Att ta en paus var bra, men samtidigt får vi inte tappa styrfarten utan måste gå vidare på ett smart sätt, säger Kristoffer Tamsons.
– Ska vi få bra konkurrens kommer det inte att fungera att enbart bygga på incitament à la VBP. Vi behöver gå in med produktionsbaserad ersättning. Men kanske kan man skriva in resandeincitament ett par år in i avtalsperioden. Det finns också andra incitament man kan ha i avtalen, exempelvis kundnöjdhet och punktlighet, resonerar Kristoffer Tamsons.
Ny affärsmodell
Han konstaterar att det redan innan pandemin och dess påverkan på resandet fanns ett visst ifrågasättande av VBP-avtalen och en diskussion om att kombinera resandeincitamenten med andra incitament.
– VBP är bra därför att det driver intäktssäkring och effektivitet. Företagen är angelägna om att se till att varje resenär betalar för sig. Ingen vill ju tillbaka till de gamla produktionsavtalen. Det måste också finnas ett samhällsansvar i avtalen. Det är ju inte självklart att all trafik ska drivas hundraprocentigt effektivt. Samtidigt är det helt klart att rådigheten över trafiken börjar och slutar hos beställaren, parallellt med att mycket av ansvaret ska ligga hos operatören, säger Kristoffer Tamsons.
Att skriva korta trafikavtal för att möta förändrade förutsättningar är ingen bra lösning, menar han.
– Det fråntar operatörerna möjligheten att göra investeringar.
– Men både trafikförvaltningen i Region Stockholm och jag själv bedömer att det går att skriva långsiktiga avtal som gör det möjligt att göra ändringar av exempelvis incitament. Jag ser det som möjligt att skapa trygga, stabila förutsättningar över tid och att bygga en ny affärsmodell som sträcker sig ett antal år bortom pandemin, säger Kristoffer Tamsons.
Lämna ett svar