Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

”Änglavakt vid olyckor med gasbussar”

Gasbussolycka i Klaratunneln för några år sedan. Bilden är hämtad ur rapporten om olyckan från RISE.

Gång på gång har änglavakt gjort att konsekvenserna vid olyckor med gasbussar inte har fått svårare konsekvenser. Det hävdar Bo Ericsson, vd för Sveriges Fordonsverkstäders Förening (SFVF). Han vill att det införs ”länstekniker” med expertkunskap om metan-, vätgas- och elfordon som snabbt ska kunna bistå bland annat räddningstjänsten vid olyckor med den typen av fordon.

SFVF hävdar att det krävs handfasta åtgärder för att minimera riskerna för att räddningstjänst, poliser, bärgare, verkstäder, fordonsdemonterare, passagerare, förbipasserande bilister och fotgängare med flera omkommer eller skadas. Vid olyckstillfällen med ett gas- eller elfordon behövs snabbt stöd och hjälp till räddningsledaren på plats.

För tre år sedan inträffade en dramatisk gasbussolycka vid Klarabergstunneln i Stockholm (klicka här). En gasbuss fastnade i den södra tunnelinfarten, fattade eld och en explosionsartad brand följde. I samband med räddningsinsatsen gjordes en del misstag, konstaterar SFVF.

Transportstyrelsen fick i uppdrag av Infrastrukturminister Tomas Eneroth att se över vad som behöver göras för att samma typ av olycka inte ska kunna ske igen. Transportstyrelsen bjöd in till konferens.

– Men sedan dess har inget hänt, vare sig i Klarabergstunneln eller utanför tunneln, för att minimera risker. Det enda som har hänt i Klarabergstunneln är att ännu en buss kört in i tunneln, men denna gång från ett annat håll. Den här gången var katastrofen mycket nära, eftersom bussen hade minst två skadade fulla metangastankar. Inte ens belysningen släcktes innan bussen drogs ut ur tunneln, kommenterar Bo Ericsson.

Han pekar på att det häromdagen inträffade en ny gasbussolycka, denna gång i Göteborg.

– Även vid detta tillfälle var området som spärrades av runt bussen inte tillräckligt stort. Dessutom fick räddningsledaren på plats felaktig information och avslutade räddningsinsatsen för tidigt.

– Den tekniska utvecklingen går fort. Vid en olycka med metan-, vätgas- eller elfordon är oftast händelseförloppet snabbt och därför måste en snabb insats kunna stödjas av en kunnig expert på dessa typer av fordon som bör finnas länsvis, säger Bo Ericsson.

Han efterlyser också en märkt eller färgad nummerplåt för el- och gasfordon. I och med att händelseförloppet är snabbt måste räddningstjänsten, polisen med flera snabbt kunna se att det är ett gas- eller elfordon, vilket inte är så lätt vid kraftig rökutveckling, framhåller han.

– Om det börjar brinna i ett garage, på en verkstad eller på gatan förväntar vi oss att det kommer en Räddningstjänst som har rätt förutsättningar att rädda oss. Sedan 2015 har SSFV) varit med i arbetet för att ta fram vägledning för Räddningstjänsten, blåljuspersonal, verkstäder, bildemonterare med flera. Vägledningen är avsedd att användas som stöd för Räddningstjänsten när de ska hantera gasdrivna fordon på olycksplatser, såväl inom- som utomhus.

– Behovet av en vägledning är stort. I stället för att växla upp vårt arbete, för att kunna införa en konkret handlingskraftig vägledning, tvingas nu MSB dra ned på sitt arbete och låta sina experter arbeta som kanslister med covid-19-frågor. Detta i stället för att fokusera på att avsluta det viktiga arbetet med vägledningen, säger Bo Ericsson.

Share Dela

Taggat som: , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2021 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)