Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Sverige elbussfemma i Europa – BYD och Solaris störst på marknaden

Sverige placerade sig i fjol på femte plats i Västeuropa när det gäller nyregistrerade elbussar över åtta ton – till stor del på grund av Västtrafiks satsning på elbussar. BYD hade en marknadsledande ställning i Västeuropa, tätt Följd av Solaris. Foto: Eddie Löthman.

Sverige blev 2020 femte största land i Västeuropa inklusive Polen när det gäller nyregistrerade elbussar, tätt efter Norge. I Nederländerna rullade flest nya elbussar ut i trafik under fjolåret. BYD och Solaris var klart störst på den västeuropeiska marknaden för elbussar förra året med Volvo på tredje plats. Det visar den årliga analysen av nyregistrerade bussar med alternativ drivlina som har tagits fram av holländska Chatrou CME Solutions.

Analysen omfattar bussar på 8 ton eller mer och täcker in elbussar utom trådbussar, hybridbussar, gasbussar och bränslecellsbussar. Sedan 2014 har de nyregistrerade bussarna med alternativ drivlina ökat snabbt i Västeuropa. I fjol registrerades totalt 7 478 sådana bussar in – år 2014 var de 954. Nu har klart mer än hälften, 53,7 procent, av alla nyregistrerade stadsbussar i Västeuropa alternativ drivlina.

Ur svensk synvinkel är det värt att komma ihåg att bussar som körs på HVO eller annan biodiesel inte har alternativ drivlina. De har ju dieselmotor, även om de inte drivs med fossil diesel.

De senaste åren har elbussarna (trådbussar oräknade) ökat snabbt. Jämfört med 2019 ökade nyregistreringarna av elbussar i Västeuropa med 22,3 procent till 2020. Men trots elbussarnas framryckning finns det alltjämt en stor och växande marknad för hybridbussar. I fjol toppade hybridbussarna fortfarande bland bussar med alternativ drivlina, låt vara med endast ett mycket litet försprång för gasbussar.

Gas på nya vägar
Även gasbussarna ökade, precis som de har gjort de senaste åren. Men de gasbussar som registrerades i fjol har delvis styrt in på nya vägar, bokstavligt talat. Från att främst ha körts i stadstrafik och viss regiontrafik, vinner gasbussarna terräng i regiontrafik och även långlinjetrafik och turisttrafik. En sjättedel av fjolårets 2 636 nyregistrerade gasbussar, det vill säga 413 bussar, går i sådan trafik.

Utvecklingen när det gäller bussar med alternativ drivlina under perioden 2012 – 2020 framgår av diagrammet nedan.

Nyregistreringar av bussar på minst åtta ton och med alternativ drivlina i Västeuropa och Polen 2012 – 2020. Teckenförklaring: totalt = svart linje; hybridbussar = blå linje; gasbussar = grön linje; elbussar exkl trådbussar = orange linje; bränslecellsbussar = röd linje. Diagram: Chatrou CME Solutions.

Elbussarna fortsätter att öka på västeuropeiska gator och vägar. Förra året nyregistrerades 2062 eldrivna stadsbussar över åtta ton i Västeuropa. Registreringarna satte rejäl fart mot slutet av året. Under det fjärde kvartalet registrerades nästan lika många nya elbussar som under årets första nio månader sammanlagt. Trådbussar ingår inte i statistiken.

Halkat efter
Siffrorna från Chatrou CME Solutions visar tydligt att de traditionellt största europeiska busstillverkarna har halkat efter när det gäller elbussmarknaden där bara en av de stora har lyckats placera sig bland de fem största.

Marknadsledande var kinesiska BYD och polska Solaris med 412 respektive 406 nyregistrerade elbussar. På tredje plats kom Volvo med 217 bussar. Därefter följde Alexander Dennis/BYD med 190 samt Yutong med 153 elbussar.

En lång rad andra tillverkare, många av dem föga kända i Sverige, konkurrerar om elbussmarknaden i Västeuropa. Förutom de busstillverkare som var för sig hade en marknadsandel i fjol på över en procent fanns en hel grupp tillverkare som tillsammans hade 3,8 procent av marknaden och svarade för 79 nyregistrerade elbussar. Bland dessa återfinns tillverkare som Temsa, Karsan, Rampini, Bluebus och Sileo-Bozankaya.

Sannolikt kommer de olika tillverkarnas marknadsandelar att ändras kraftigt i år och de närmaste åren. Bland annat kommer de stora europeiska busstillverkarna att rycka fram ordentligt. Det framgår av att de alla har fått betydande order på elbussar under det senaste året. Men dessa syns inte i statistiken som bara gäller nyregistrerade bussar.

Nyregistreringarna av eldrivna stadsbussar på minst åtta ton i Västeuropa och Polen under 202, fördelat på tillverkare. Trådbussar ingår ej. Diagram: Chatrou CME Solutions.

Att tydligt uttalade politiska mål har en avgörande betydelse för övergången till eldriven busstrafik är Nederländerna det kanske bästa exemplet på i Europa. Regeringen och regionerna i Nederländerna kom våren 2015 överens om tuffa krav på all regional och lokal kollektivtrafik. Från 2025 ska alla nya bussar vara utsläppsfria, i praktiken el- eller bränslecellsdrivna. Från samma år måste all el i trafiken till 100 procent komma från förnyelsebara källor. 2030 ska alla bussar i kollektivtrafiken i landet vara utsläppsfria.

Det har gjort att Nederländerna har legat i täten i Europa när det gäller satsningar på elbussar. Även i fjol toppade landet nyregistreringarna av eldrivna stadsbussar i Europa med 445 bussar. Det är mer än en femtedel av samtliga eldrivna stadsbussar som registrerades i Europa.

I Tyskland har elektrifieringen satt ordentlig fart, inte minst i huvudstaden Berlin samt i Hamburg. 350 nya elbussar för stadstrafik registrerades i landet, 17 procent av samtliga nyregistrerade elbussar i Västeuropa. Därefter följer Storbritannien (288 bussar), Norge (21 bussar) och Sverige (206 bussar).

Att Sverige har nått en så stark ställning beror främst på Västtrafik som i december lät sätta in 145 nya elledbussar i Göteborgsområdet. Redan tidigare under året hade elbussar introducerats i flera städer och samhällen i Västra Götaland.

Det är också storsatsningen i Göteborg som har gett Volvo dess placering blad de fem största elbussleverantörerna i Europa under 2020.

Bränslecellsbussarna då?

I fjol registrerades 47 sådana. Men av det kan man inte dra slutsatsen att det är en teknik på marginalen. Som jämförelse är det värt att notera att det 2014 registrerades futtiga 42 eldrivna stadsbussar i Västeuropa. I fjol var det 2 062. Allt tyder nu på att bränslecellsbussarna kan få en liknande utveckling.

Diagrammet visar nyregistreringar av eldrivna stadsbussar i Europas länder. Nederländerna leder som vanligt med Sverige på femte plats, till stor del beroende på Västtrafiks storsatsning på elbussar i städerna. Diagram: Chatrou CME Solutions.

Share Dela

Taggat som: , , , , , , , ,

Categorised in: Internationellt, Nyheter

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2021 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)