Kommer resenärerna tillbaka till kollektivtrafiken – och vad krävs för en nystart? Nobina har presenterat en omfattande analys av covid-19 pandemin och vilka utmaningar som branschen står inför. Foto: Ulo Maasing.
Resandet med kollektivtrafiken har minskat kraftigt under pandemin. Men hur ska branschen nystarta efter covid-19? Frågan tas upp i en ny rapport från Nobina (klicka här) som presenterades på torsdagen. ”Nu har vi en chans att tänka nytt och förbättra”, sa Daniel Mohlin, marknadschef på Nobina som sammanställt rapporten. Att sluta peka ut kollektivtrafiken som otrygg när det gäller smittspridning och att staten stärker sitt ekonomiska stöd är viktigt, menade två politiker som kommenterade rapporten, Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott samt Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Region Stockholm.
Både Jens Holm och Kristoffer Tamsons uttryckte oro för den bild som har etablerats av kollektivtrafiken som otrygg ur smittosynpunkt.
– Jag är övertygad om att kollektivtrafiken kommer att återhämta sig. Men det räcker inte. Men jag är orolig för att den ska få en smutsstämpel, att den ska ses som farlig. I början kunde restriktioner och rekommendationer att inte åka kollektivt motiveras, men inte att under lång tid uppmana människor att inte åka kollektivt. Det är ett dråpslag mot kollektivtrafiken, sa Jens Holm.
Kristoffer Tamsons, som också är ordförande i branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik, delade Jens Holms uppfattning.
– Det går inte att svartmåla en verksamhet som man har gjort med kollektivtrafiken. Jag har inte sett ett enda forskningsresultat från någonstans i världen som belägger att människor bör avstå från kollektivtrafiken. Staten svartmålar kollektivtrafiken när man borde prata upp den, kommenterade Kristoffer Tamsons engagerat.
De båda var också eniga om att det statliga stödet till kollektivtrafiken för dess intäktstapp under pandemin är helt otillräckligt.
– Staten kan inte lämna över en kostnadsbomb på 12 – 15 miljarder till den svenska kollektivtrafiken, sa Kristoffer Tamsons. Hans uppfattning delades av Jens Holm som också menade att det nu också är viktigt att investera i kollektivtrafiken.
– Det gäller till exempel elbussar, men regeringen har halverat elbusspremien. Dumt, sa Jens Holm.
Daniel Mohlin, marknadschef, Nobina Sverige: Nu har vi chansen att tänka nytt.
Hemarbete
Rapporten, En hållbar nystart, konstaterar att kollektivtrafikens marknadsandel till följd av pandemin sjönk från 32 procent 2019 till 21 procent i fjol. Men trots resandeminskningen har 70 procent rest med kollektivtrafiken. Flera prognoser och analyser räknar med cirka 10 – 20 procent färre kollektivresor efter pandemin.
– Men bilden är inte så entydig. Det är inte självklart att distansarbetet kommer att vara så omfattande. Nio av tio LO-medlemmar varken kan eller får arbeta hemifrån. Skolbarnen, som på en del håll står för 50 procent av resorna, kommer att fortsätta resa. Det är vi som arbetar på kontor som mest talar om hemarbete, kommenterade Daniel Mohlin.
Han tog också upp avslöjande exempel som visade att distansarbete bara är ett alternativ för vissa människor, medan många är beroende av en fungerande kollektivtrafik. I rapporten har han analyserat linjer som trafikerar områden med sinsemellan mycket olika socioekonomisk karaktär. Skillnaderna är dramatiska. I ”välbärgade” områden minskade kollektivresandet kraftigt under pandemin. I socioekonomiskt mer utsatta områden, som Rosengård i Malmö, var minskningen avsevärt mindre.
Nerskärningar i trafiken riskerar att leda till att resenärer som övergett kollektivtrafiken inte återvänder, visar erfarenheter från bland annat New York. Foto: Ulo Maasing.
Miljardbesparing
Rapporten visar också på andra förändringar av resandet under pandemin. Morgonpeaken, alltså trafiktoppen på morgonen, börjar tidigare och är mer utspridd i tid. Detsamma gäller eftermiddagstoppen. De som har rest med kollektivtrafik har spritt ut sig mer.
– Morgonpeaken dimensionerar kollektivtrafiken. Om det här resmönstret skulle bestå, men resandet återgår till den tidigare volymen kan kollektivtrafiken spara en miljard per år, kommenterade Daniel Mohlin.
Nerskärningar i trafiken, däremot, kan få långvariga konsekvenser enligt rapporten. Två exempel på detta är hämtade från USA. I New York reducerades kollektivtrafiken när pandemin var som svårast. Senare har trafiken återgått till tidigare volymer, men många resenärer har inte återvänt och resandet är fortsatt mycket lägre. I Seattle höll man igång normal trafik även när resandet var som lägst under pandemin. Där återkom resenärerna snabbt.
Vägskäl
– Vi står nu inför ett vägskäl, konstaterade Daniel Mohlin.
– För att vinna tillbaka resenärerna behövs en attraktivare kollektivtrafik genom en ökad satsning på bussfiler, signalprioritering, parkeringspolitk, ökad flexibilitet och trygghetsskapande åtgärder. Mycket handlar om hur människor subjektivt uppfattar kollektivtrafiken.
I rapporten framhålls också att människor under pandemin har ändrat sitt digitala beteende på en rad områden. Det kräver också nya lösningar från kollektivtrafiken.
– Nu finns en möjlighet att omvärdera de gamla sanningar som har präglat kollektivtrafiksystemet. Nu har vi chansen att tänka nytt och förbättra, sa Daniel Mohlin.
Artiklar(RSS)
”Spara penqar” är det gemensamma målet för både bussföretag och Region Stockholm. Om man hade som mål att ge resenärerna bättre kollektivtrafik skulle man satsa mer på TILLGÄNGLIGHET, alltså på fler turer och fler hållplatser, stället för tvärtom som nu. Det kan öka antalet betalande resenärer, som nu tar bil, cykel eller promenerar.
Alla räknar med att bussar kan råka in i köer. Så TIDEN är inte det viktigaste för den som åker buss. Särskilt inte för alla som åker korta sträckor på stomlinjer. Vakna, Tamsons!