Utan politiskt stöd klarar inte kollektivtrafiken i Sverige de intäktsförluster som orsakas av covid-19-pandemin, varnar Kristoffer Tamsons(M), Ulrika Frick(MP) och Tommy Levinsson(S). Bild: Ulo Maasing.
De stora intäktsförlusterna för kollektivtrafiken kommer att fortsätta under flera år framöver. De regionala kollektivtrafik-myndigheterna kommer inte att klara underskotten på egen hand utan att kraftigt höja biljettpriserna – höjningar som kommer att minska resandet. Alternativt måste mycket stora skattemedel skjutas till. Det skriver den politiska ledningen för branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Om regionerna måste fortsätta med hög skattefinansiering, så som fallet har varit sedan pandemins utbrott, kommer de behöva använda pengar till att finansiera kollektivtrafiken som annars kunde ha använts i sjukvården, varnar de tre.
Artikeln är undertecknad av Kristoffer Tamsons(M), trafikregionråd Region Stockholm och ordförande Svensk Kollektivtrafik; Ulrika Frick(MP), regionråd Västra Götalandsregionen och 1:e vice ordförande Svensk Kollektivtrafik samt Tommy Levinsson(S), regionråd och ordförande Region Västmanland samt 2:e vice ordförande Svensk Kollektivtrafik.
Svensk Kollektivtrafik har låtit konsultföretaget WSP analysera vilka åtgärder som behövs för att de regionala kollektivtrafikmyndigheternas intäkter senast år 2025 ska vara tillbaka på 2019 års nivå (klicka här för WSP:s analys). Analysen visar att stora biljettprishöjningar eller nerdragen trafik väntar oavsett om resandetappet är åtta eller 25 procent.
Därför måste staten gå in med stöd till kollektivtrafiken, skriver de tre företrädarna för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna.
De pekar på att resandet i fjol minskade med 42 procent, samtidigt som trafiken kördes i samma omfattning som innan pandemin. Stora intäktsförluster har blivit följden.
– Jämfört med 2019 minskade biljettintäkterna med 7,2 miljarder kronor 2020. Förluster som i år kommer växa till 7,3 miljarder kronor enligt vår senaste prognos, skriver Svensk Kollektivtrafiks ledning och fortsätter:
– Hittills har de uteblivna biljettintäkterna täckts genom ökad skattefinansiering från regioner och kommuner. Regionerna ökade sitt tillskott med 3,2 miljarder kronor och kommunerna med 150 miljoner kronor förra året, medan staten kompenserade de regionala kollektivtrafikmyndigheterna med 3 miljarder kronor. Lika stort stöd har utlovats för 2021 och för 2022 1 miljard kronor.
Utan ett tillräckligt stöd måste de regionala kollektivtrafikmyndigheterna dra in turer eller lägga ner hela linjer, varnar Svensk Kollektivtrafiks ledning i artikeln. De uppmanar staten att genomföra en rad åtgärder för en omstart av kollektivtrafiken:
Fortsatt statlig kompensation för intäktstappet;
Reseavdraget görs till en avståndsberoende och färdmedelsneutral skattereduktion;
Avskaffad förmånsskatt på månadskort och årskort i kollektivtrafiken;
Förmånsbeskattningen av gratis p-plats på arbetsplatser måste efterlevas;
Momsen på kollektivtrafik avskaffas;
Skattebefrielsen behålls för höginblandade biodrivmedel;
Staten måste ta alla kostnader för signalsystemet ERTMS ombordutrustning i tågen;
Kollektivtrafikens finansiering ses över och kompletteras.
– Vi vill inte bara tillbaka till den situation som rådde före pandemin. Vi vill gå vidare och stärka och utveckla Sverige. Men då krävs det framsynta, kraftfulla och konsekventa politiska beslut i regeringen, riksdagen, regioner och kommunerna som ökar kollektivtrafikandelen, höjer intäkterna, minskar kollektivtrafikens kostnader och undviker nya kostnadsökningar, skriver Kristoffer Tamsons, Ulrika Frick och Tommy Levinsson i artikeln i Svenska Dagbladet.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar