Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Stort rådslag för förnyad kollektivtrafik efter pandemin

Hur ska kollektivtrafiken fungera i framtiden? Ett stort rådslag ska belysa utmaningar och möjligheter. Foto: Ulo Maasing.

 

Ett stort rådslag som är tänkt att starta nu i höst och pågå hela nästa år ska bidra till att förnya kollektivtrafiken och det kollektiva resandet. Initiativet kommer från K2, Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektivtrafik och bakgrunden är att kollektivtrafiken och resandet har påverkats dramatiskt under covid-19-pandemin. K2 har knutit ett 30-tal nyckelpersoner från olika delar av mobilitetsbranschen till rådslaget.

– Vi tar initiativet till rådslaget för att möta de utmaningar vi står inför och lyfta fram möjligheter kring de förändringar som pandemin fört med sig, säger John Hultén som är föreståndare för K2.

Själva rådslaget ska inte uppfattas så att det är ett 30-tal experter som sätter sig ner i en samlad grupp för att efter ett antal timmar presentera en lista på kloka åtgärder.

– Rådslaget ska ses bildlikt, som en metafor. Vi har knutit till oss ett antal personer med kunskap från olika delar av branschen som ska guida oss och branschen framåt. Kärngruppen är personer som i våras har deltagit i våra seminarier om pandemin och dess konsekvenser, berättar Elias Arnestrand som på uppdrag av K2 arbetar med projektet.

– Det är jätteviktigt att perspektivet i arbetet inte ska vara att återgå till det som var innan pandemin, utan att följa med i hur samhället utvecklas. Det ställer stora krav på oss. Vi ser redan idag signaler på att människor börjar arbeta och resa på ett annat sätt än tidigare. Kanske gör det att vi kan kapa de stora trafiktopparna morgon och eftermiddag.

– Det gäller att vi ser möjligheterna och utvecklar det som faktiskt är positivt och inte tar på oss offerkoftan, säger Elias Arnestrand.

Elias Arnestrand arbetar med projektet på uppdrag av K2. Foto: Privat.

Fokus i rådslaget ligger på fem områden.

– Inom de här områdena ska vi arbeta med konkreta aktiviteter. En sådan är kunskapsbyggande och kunskapssammanställningar, en annan är inriktad på inspiration, exempelvis erfarenheter från branschen, både internationellt och i Sverige. Vi ska ha dialogaktiviteter. Sedan ska forskare från K2 producera kunskapssammanställningar utifrån aktiviteterna. Och det ska vara lättillgängliga produkter, inte tunga akademiska uppsatser, berättar Elias Arnestrand.

Han framhåller att man inte har låst sig exakt för hur arbetet ska ske.

– Vi kommer ha flexibilitet som ledstjärna för att i samråd med våra rådgivare hitta de aktiviteter som vi tror är bäst just för stunden.

– Det kan bli fysiska seminarier, kanske arrangerar vi också virtuella studiebesök och så vidare.

Fem områden
De fem områden som man hittills har bestämt sig för att rådslaget ska fokusera på är de här:

Nya pris- och biljettstrategier. Priset har stor påverkan på när, var och hur människor reser. Förändrade resmönster och en ökad grad av distansarbete skapar behov av nya typer av biljetter i kollektivtrafiken. Hur kan kollektivtrafikens och andra trafikslags prissättning förändras på sätt som minskar kostnader, ökar intäkter och gör hållbar mobilitet mer attraktivt?

Nya modeller för organisation och finansiering. Hållbarhetsmål och förväntningar på bättre tillgänglighet, både i städer och på landsbygder, ställer krav på mer resurser till investeringar och drift av mobilitetslösningar. Samtidigt medför pandemin stora intäktsbortfall i kollektivtrafiken. Hur kan kollektivt resande organiseras, finansieras och hur tillvaratas nya kostnadseffektiva innovationer inom mobilitetsområdet?

Förändrade resvanor och mobilitetstjänster. Pandemin har förändrat hur mycket och på vilka sätt vi reser. Framtidens kollektivtrafik behöver anpassas efter nya resmönster och nya behov. För att nå klimatmålen för transportområdet behövs åtgärder som påverkar färdmedelsval och efterfrågan mot hållbara alternativ. Hur kan vi bättre förstå resenärers beteenden, mobilitetsbehov och på vilka sätt kollektivt resande kan göras mer attraktivt?

Omdefinierad roll för kollektivtrafiken. Pandemin har tydligt visat att det ibland är bättre för miljö, hälsa och ekonomi med gång, cykel och andra delade mobilitetstjänster, än att resa med kollektivtrafiken. Dessa trafikslag spelar dessutom en avgörande roll för att människor ska kunna ta sig till och från bussen, tåget eller tunnelbanan. Hur kan kollektivtrafiken omdefiniera sin roll för att bli bättre på att dra nytta av möjligheterna med andra hållbara trafikslag, kombinerat resande och integrerade mobilitetstjänster?

Omprioritering av gaturummet. Ökad framkomlighet för kollektivtrafik, till exempel genom dedikerade busskörfält och signalprioritering, kan minska kostnaderna och öka kollektivtrafikens attraktivitet. Under pandemin har många städer i omvärlden snabbt ”möblerat om” gaturummet för att ge mer utrymme åt framför allt gång och cykel. Hur kan städernas utrymmen ställas om på sätt som gör dem mer attraktiva att bo och verka i, och som gör hållbara transportmedel mer attraktiva och effektiva?

Rådslaget har också en egen hemsida (klicka här).

Share Dela

Taggat som: , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2021 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)