
Mattias Bergman från Mobility Sweden, Emilia Käck från Scania, Anna Grönlund från Sveriges Bussföretag och moderatorn Sven Hunhammar, Trafikverket, diskuterade elektrifieringen av vägtrafiken på Trafikverkets konferens.
”Laddinfrastrukturen för långfärdsbussar, det vill säga expressbussar samt bussar i turist- och beställningstrafik, är otillräcklig idag.” Det framhöll Sveriges Bussföretags branschchef Anna Grönlund på torsdagen på Trafikverkets konferens om klimatmålen, Grönt ljus 2030. På konferensen lyftes bussbranschens arbete för att nå fossilfrihet som ett bra exempel.
Det är nu sex år kvar till 2030. Enligt det svenska 70-procentmålet ska till dess utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter minska med minst 70 procent. Inrikesflyget är undantaget eftersom det ingår i EU:s system för utsläppshandel.
Till det kommer EU:s klimatmål med de nyligen fastställda kraven när det gäller utsläpp från tunga fordon. Det innebär bland annat att när det gäller klass 1-bussar (stadsbussar) ska 90 procent av de nya bussarna vara fossilfria år 2030 och hundra procent år 2035.
I praktiken innebär det att alla nya stadsbussar då måste vara antingen batteri- eller bränslecellsdrivna. När det gäller turist- och långfärdsbussar ska utsläppen av koldioxid år 2030 ner med 45 procent, jämfört med år 2025. Sedan ska utsläppen pressas ner ytterligare och vara nere på 90 procent år 2040.
Idag körs mer än 85 procent av de svenska bussarna fossilfritt. Inom den offentligt upphandlade busstrafiken är siffran över 95 procent. Det beror på att många bussar körs på biodrivmedel, exempelvis HVO, och att busstrafiken elektrifieras snabbt.
Utmaningar
På konferensen framhöll Sveriges Bussföretags branschchef Anna Grönlund framgångarna med elektrifieringen av stadsbussarna. Men hon lyfte också fram stora utmaningar som finns i övrig busstrafik, det vill säga klass II- och klass III-bussar.
– Laddinfrastrukturen för busstrafik som körs med klass III-bussar, alltså expressbussar och bussar i turist- och beställningstrafik är otillräcklig idag. Den typen av trafik behöver en flexibilitet. Därför måste det vara möjligt med laddning utanför depå, samtidigt som den måste gå att kombinera med de lagstadgade kör- och vilotidsregler som idag styr bussföretagens planering av resor och uppdrag, sa Anna Grönlund och fortsatte:
– Var ska bussarna ladda? Flygplatser, stora besöksmål, arenor, kongressanläggningar, mässor? Idag koncentreras laddinfrastrukturen för exempelvis lastbilar utmed det stora Euorpavägnätet, i enlighet med regleringarna i EU:s regelverk. Men det tillgodoser inte de behov som finns för den kommersiella busstrafiken, till exempel express- och turistbussar.
Anna Grönlund deltog också i en paneldiskussion tillsammans med Mattias Bergman från Mobility Sweden och Emilia Käck från Scania. Alla tre var eniga om att den tunga trafiken, vid sidan av elektrifiering, också behöver kunna köra på biodrivmnedel under en lång tid.
Att nyregistreringarna av elbussar har gått ner beror i stor utsträckning på de stora leveransproblem som finns idag när det gäller både komponenter och nya elbussar, menade Anna Grönlund.
Hon tog i diskussionen också upp regionala särkrav på bussar utöver branschstandard, likaså olika regioners krav på social hållbarhet i tillverkningen av bussar. Det påverkar den gröna omställningen i kollektivtrafiken, menade Anna Grönlund.
Lämna ett svar