Den franska staden Metz med sitt BRT-system visar på hur Göteborg kan utveckla kollektivtrafiken, anser Västsvenska Handelskammaren,
Istället för mer spårväg bör Göteborg få BRT-system (BRT = Bus Rapid Transit). Dessutom bör antalet hållplatser på de befintliga spårvägslinjerna minskar. Det föreslår Västsvenska Handelskammaren i en studie om hur kollektivtrafiken i Göteborg ska bli bättre i framtiden.
– Kollektivtrafiken måste förbättras, det är viktigt att Göteborg har modet att söka nya lösningar och låter sig inspireras av andra städer runt om i världen, säger Västsvenska Handelskammarens vd Johan Trouvé.
Handelskammaren pekar på att det går långsamt att ta sig igenom centrala Göteborg med spårvagn. Dessutom är spårvagnstopp, förseningar och bullriga italienska vagnar mer eller mindre vardagsmat. Många av spårvagnarna är därtill från 1960-talet.
Västsvenska Handelskammaren anser att det finns bra exempel uti i Europa som Göteborg kan lära av. Ett av dessa är den franska staden Metz.
– Vi måste våga göra satsningar på effektiva bussystem, så kallade BRT-system. Vi kan utnyttja våra stora leder istället för att investera i dyra spårvägar. De moderna bussystemen likt de i Metz går snabbare, är effektivare och mer komfortabla än de vi har i Göteborg. Dessutom sväljer de många fler resenärer, vilket är viktigt även ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Handelskammarens projektledare för infrastruktur Jens Larsson.
dag tvingas spårvagnarna minska hastigheten kraftigt när de kör innanför Vallgraven. På längre sikt måste kollektivtrafiken genom centrum uppdateras till en snabbare passage, menar han.
– Närmast tillhands är en allélänk, antingen nedgrävd eller upphöjd som gör att spårvagnslinjer kan passera igenom centrum utan att passera Brunnsparken eller inom Vallgraven och då tvingas minska hastigheten. Då kan vi också koppla ihop Göteborgs knutpunkter lättare. Så har man till exempel löst det i Köln och Düsseldorf.
Färre spårvagnshållplatser föreslås också.
– På mer än trettio ställen i Göteborg är det mindre än fyrahundra meter mellan spårvagnshållplatserna, så genom att ta bort hållplatser kan vi få mer tidseffektiva resor.
Artiklar(RSS)
Vilken konstig uppfattning Handelskammaren har. Väldigt dåligt underbyggd och enkom skriven för att föra folk bakom ljuset. Sponsrad av bussindustrin måntro?
Tydligen är det stora felet att det är spårvagn och inte buss.
1. Går långsamt med spårvagn. Buss går snabbare:
Om man flyttar ut trafiklen från centrum så går det givetvis snabbare men det gör det även med spårvagn. Hur har man tänkt sig att resenärerna skall komma från ringvägarna in till centrum? Gå?
2. Bullriga italienska spårvagnar:
Ett felköp som orsakades av inkompetenta politiker som inte begrep hur en spårvagn fungerar.
Bussar som inte heller fungerar finns det gott om. Nya vagnar är dock på gång.
3. Effektiva bussystem:
Här säger man att man kan använda stora leder och slippa investera i dyr spårbyggnad.
Vem försöker man lura här?
Ett BRT-system i vanlig gata sitter fast i bilköer och sliter hårt på underlaget. Bussen hoppar och studsar och kräver stor vingelmån – vilket inte en spårvagn gör.
Visst, kostnaden drabbar inte BRT utan väghållaren.
Skall BRT fungera måste det till samma underbyggnad som för en spårväg om det skall hålla men ändå slits vägbanan mer varvid underhållet blir större än för spårväg.
4. Hastigheten:
Innanför vallgraven anses det att hastigheten är för låg och hållplatserna för täta. Visst kan man förlänga avståndet mellan hållplatserna. Det spelar ingen roll om det är buss eller spårvagn som körs. Sedan kan man diskutera om man kör för sin egen skull eller för resenärernas? Långa gångavstånd gagnar inte resenärerna och skall man få en bilist att åka kollektivt måste man göra det bekvämt. Detta är tunnelbanans nackdel – det tar för lång tid att komma från gatan ned till hållplatsen.
De få hållplatser det handlar om kan man nog acceptera om det är snabbt från påstigningen och in till centrum.
BRT passar nog i moderna städer som nybyggs men knappast i våra gamla stadskärnor.