Den minskning av resandet med kollektivtrafik som skett under covid-19-pandemin kommer i ett längre perspektiv bara att vara ett hack i kurvan. Det säger Johan Wadman som vid årsskiftet tillträdde som ny vd för branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Vi har träffat honom för att tala om statens krisstöd till branschen, framtiden för kollektivtrafiken, förarnas roll och mycket annat.
Det blev en rivstart på jobbet för Svensk Kollektivtrafiks nye vd Johan Wadman. Dagen innan nyårsafton kom Folkhälsomyndighetens rekommendation om munskydd för resenärer i kollektivtrafiken under rusningstid. Den 7 januari trädde rekommendationen i kraft. Med nyårs- och trettonhelg emellan fick branschen i praktiken en normal vardag på sig att förbereda de ansvariga för kollektivtrafiken, operatörer och resenärer på vad som gällde och hur det praktiskt skulle fungera.
Snabba, intensiva möten med en grupp chefer från de regionala kollektivtrafikmyndigheterna löste det. Att det sedan är lite si och så med resenärernas följsamhet när det gäller rekommendationerna är inget som branschen kan styra över.
Fakta om Johan Wadman
Tog över som vd för Svensk Kollektivtrafik vid årsskiftet.
Började som trainee på dåvarande SJ 1995 och hade sedan en mängd uppgifter inom SJ, både när SJ var statligt verk och efter bolagiseringen då SJ AB bildades. Bland annat var han från 2007/2008 produktchef för SJ:s regionaltrafik, det vill säga den upphandlade trafiken samt trafiken i Mälardalen.
Våren 2012 gick han över till beställarsidan och blev vd för UL, Upplands Lokaltrafik.
När UL gjordes om till förvaltning fortsatte Johan Wadman där som trafikdirektör innan han vid årsskiftet efterträdde Helena Leufstadius som vd för Svensk Kollektivtrafik, branschorganisation för bland annat de regionala kollektivtrafikmyndigheterna
Själv reser Johan Wadman kollektivt mellan hemmet i Spånga i nordvästra Stockholm och kontoret vid Slussen.
– Jag kan konstatera att långt ifrån alla använder munskydd, säger han.
Covid-19-pandemin har slagit hårt mot landets kollektivtrafik. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna, RKM, har under 2020 tappat cirka 7,4 miljarder kronor i biljettintäkter. I år räknar Svensk Kollektivtrafik med ett lika stort tapp.
– Samtidigt har vi upprätthållit trafiken som regeringen har begärt. Men ska vi klara det behöver vi kompensation för intäktstappet. De tre miljarder som regeringen har beviljat för i fjol och de två miljarder man har lovat för i år räcker inte alls. Och även om pandemin är över till hösten kommer resten av året inte att bli normal. 2021 blir ett utmanande år, konstaterar Johan Wadman.
Svensk Kollektivtrafik har också varnat (klicka här) för de konsekvenser som hotar om kollektivtrafiken inte kompenseras: färre turer, indragna linjer, uppsagda medarbetare, ökad miljöbelastning och så vidare.
Man har också reagerat på att regeringen kopplar årets stöd till ett krav på att kollektivtrafiken håller volymerna under årets första sex månader på minst samma nivå som motsvarande tid 2019, något som slår snett enligt Svensk Kollektivtrafik.
Framtid
– Men pandemin har inte bara haft negativa följder för branschen. Den har utvecklat relationerna mellan beställare och operatörer och tvingat fram ett tänkande utanför boxen. Ingen hade förutsett det som skedde och de utmaningar vi gemensamt skulle ställas inför, säger Johan Wadman.
Till en början dominerade operativa frågor. Det gällde att hålla trafiken igång trots att sjukskrivningarna bland trafikpersonalen till en början sköt i höjden. En viktig fråga var också ersättningen till operatörerna när förutsättningarna för incitamentsavtalen slogs undan.
– På kort sikt ligger fokus på att stoppa smittspridningen, köra trafiken och hålla resenärerna informerade. Till det räcker inte de två miljarderna från regeringen. I ett medellångt perspektiv gäller det att återvinna förtroendet för kollektivtrafiken och leverera en bra trafik. Men vi har också börjat fundera på hur det kommer att se ut längre fram. Hur kommer kollektivtrafiken att vara i ett samhälle där resmönstren har ändrats? Kommer efterfrågan tillbaka? Kommer resandet att förändras, frågar Johan Wadman som menar att kollektivtrafiken står inför en stor utmaning efter pandemin.
Han tror att många även efter pandemin kommer att resa i rusningstid, men att det samtidigt kan komma att ske en utjämning av resandet så att trafiktopparna inte blir lika utpräglade som tidigare.
– En utjämning av resandet vore bra eftersom det kan ge ett bättre resursutnyttjande. Även prissättningen kan komma att förändras. Kanske kommer det att finnas en efterfrågan på andra lösningar än de traditionella 30-dagarsbiljetterna när många människor väljer att arbeta hemifrån någon eller några dagar i veckan, resonerar Johan Wadman.
Infrastruktur och el
Han oroas av att bilköpen har ökat kraftigt under pandemin, främst när det gäller begagnade bilar.
– Jag förstår att många människor är oroliga, men det är svårt och väldigt dyrt att undvika trängsel i kollektivtrafiken under rusningstid, säger Johan Wadman.
Med sikte på framtiden konstaterar han att en fördubbling av resandet med kollektivtrafiken och att den ska öka sin marknadsandel av det motoriserade resandet länge har varit ett mål för branschen. Men frågan är, säger han, om det ska vara så även i framtiden.
– Vi ska ha en produkt som människor tycker är bra. Men att köra buss och tåg är inget självändamål. Vi måste fortsätta att se mobilitetsfrågorna i ett bredare perspektiv med inriktning på ett hållbart resande. Däremot ska vi inte underskatta kollektivtrafiken. Vi är duktiga på att flytta stora mängder människor tillsammans,
– Men det krävs en utbyggnad av infrastrukturen i de större städerna. Och när nu elektrifieringen av busstrafiken har fått ordentlig fart krävs det att staten tar ett större ansvar för att göra den möjlig. Elförsörjningen måste säkras så att det finns tillräcklig kapacitet i elnätet för att bussarna ska kunna laddas. Det är en stor utmaning, betonar Johan Wadman.
Bussförare
När vi träffar Johan Wadman har framdörrarna på bussarna på flera håll åter börjat öppnas efter att ha varit stängda sedan i våras. Det välkomnas av Johan Wadman.

Att öppna framdörrarna är inte bara en fråga om intäktssäkring. Förarna har en oerhört viktig roll när det gäller att skapa en välkomnande kollektivtrafik, anser Johan Wadman. Foto: Ulo Maasing.
– Visst ska förarna ha en trygg och säker arbetsmiljö, men att öppna framdörrarna handlar inte bara om intäktssäkring. Förarna är en del av kollektivtrafikens serviceuppdrag och har en otroligt viktig uppgift när det gäller att skapa en välkomnande kollektivtrafik. De är också en enorm källa till kunskap för både trafikutövare och beställare eftersom de kan återkoppla direkta erfarenheter från verksamheten. Den vägen kommer mycket viktig information.
– Kollektivtrafiken är ett komplext, sammanhängande system där alla delar är viktiga för helheten. Förarna är en viktig del av systemet, framhåller Johan Wadman.
Och även om det här året blir utmanande för branschen ser Svensk Kollektivtrafiks nye vd ljust på framtiden i ett lite längre perspektiv.
– Jag är optimistisk. Om ett par år kan vi se på den här tiden som ett hack i kurvan när det gäller utvecklingen. Regionförstoringen kommer att generera resande. Människor är sociala varelser och det kommer att finnas en efterfrågan på att träffas, att resa.
Lämna ett svar