Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Nedlagt i Storstockholm – positivt i Linköping

De förarlösa bussarna i Linköping rullar vidare när SL lägger ner de autonoma bussarna i Barkarby. Foto: VTI.

I månadsskiftet las landets enda reguljära linje med autonoma, självkörande, bussar ner, SL:s linje 549 i Barkarby (klicka här). Men i Linköping rullar de självkörande bussarna i forskningsprojektet Ride the Future vidare, åtminstone hela nästa år. Bussarna trafikerar en 4,2 kilometer lång slinga vid Linköpings Universitet och Vallastaden i Linköping. En ny rapport från projektet (klicka här) visar att flertalet resenärer är positiva till de självkörande bussarna. Däremot behövs insatser för att locka bilister att byta färdmedel.

Det var i mars 2020 som projektet med självkörande minibussar startade i Linköping och under namnet Ride the Future. Tre bussar kör trafiken, även om antalet turer just nu är färre än normalt. Ombord på bussarna finns en säkerhetsförare, vilket idag är ett lagkrav.

Nu har VTI, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, sammanfattat erfarenheterna hittills av de självkörande bussarna. Den visar att en majoritet av de resenärer som har testat bussarna är positiva. Men samtidigt krävs det särskilda insatser för att locka över bilister.

De självkörande bussarna förutsätter en digital infrastruktur som måste utvecklas, framhåller forskningsledaren Anna Anund på VTI i rapporten. Den karta som finns i Ride the Futures app och på webben måste utvecklas och bli lättare att hitta. Resenären behöver få information om när bussen kommer och när resenären kommer att vara framme vid resmålet.

Ombord behöver det bli tydligare för resenären var man är, när man kan stiga av, hur man stoppar bussen, när man väntas vara framme och hur signaler för varning och stopp används.

Delvis omogen
Men självkörande bussar kräver också att personer och fordon utanför bussen kan få tydliga besked om hur bussen kommer att köra. Likaså behöver de bekräftelse på vilka objekt (rörliga och fasta) som bussen har identifierat och reagerar på.

Där har den nuvarande säkerhetsföraren en viktig roll, i synnerhet som tekniken ännu delvis är omogen, konstaterar VTI-rapporten. Föraren fungerar som ett stöd till själva fordonet, men också för resenärerna. Det gäller särskilt barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Bättre
Samtidigt har både hårdvara och mjukvara för de självkörande bussarna blivit avsevärt bättre under sen tid som projektet i Linköping har pågått. Men mer utveckling behövs, bland annat för att kunna köra fortare och klara mer komplexa trafiksituationer utan att en säkerhetsförare behöver ingripa.

Mer forskning behövs också, heter det i rapporten från VTI. Det måste klarläggas vad som faktiskt bidrr till trygghet, likaså vad som händer om hastigheten höjs eller om bussarna blir helt förarlösa, alltså även utan säkerhetsförare. En sådan forskning behövs innan man dömer ut utvecklingen från dagens förutsättningar.

VTI betonar också att en satsning som den i Linköping måste vara långsiktig för resenärerna, men också för att det ska vara möjligt att använda den för forskning kring framtida mobilitetslösningar.

Projektet Ride the Future drivs i samarbete mellan en rad partners: Akademiska hus, Linköpings kommun, Linköpings universitet, RISE (Research Institute of Sweden), Linköping Science Park, Transdev Sverige, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI) och Östgötatrafiken.

Taggat som: , , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2024 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)