Det främsta skälet till att människor upplever otrygghet vid resor med kollektivtrafiken är risken för förseningar. På Transportforum i Linköping i veckan handlade en av sessionerna om resenärer i trafikstörningar och hur förseningar i Stockholms tunnelbana kan undvikas med ersättningsbussar från befintliga linjer.
Av Paula Isaksson
Nio av tio resenärer i kollektivtrafiken kommer fram i tid enligt en rapport från branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Men bara fyra av tio tror att de kommer fram när de ska. Rapporten, som presenterades på Transportforum i Linköping, bygger på Svensk Kollektivtrafiks resvane- och attitydundersökning Kollektivtrafikbarometern. Den genomförs varje år och innehöll 2022 och 2023 tilläggsfrågor om otrygghet kopplat till trafikstörningar och trafikinformation.

Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik: Förseningar och bristande trafikinformation är branschens akilleshäl. Foto: Paula Isaksson.
– Förseningar och bristande trafikinformation är branschens akilleshäl. De sker över hela dygnet men störst andel av resenärerna råkar ut för dem i högtrafik på morgnarna. Det är då som konsekvenserna blir som allvarligast när de missar sina fasta tider för arbete, skola och möten. Men även korta förseningar kan leda till allvarliga konsekvenser, till exempel att man missar anslutande förbindelser och detta skapar otrygghet, sa Mattias Andersson, branschexpert på Svensk Kollektivtrafik.
Generellt sett har förtroendet att komma fram i tid minskat de sju senaste åren. Framför allt är förtroendet lågt bland dem som reser dagligen eller sällan. Allra lägst är det bland dem som aldrig reser med kollektivtrafiken. Det tror Mattias Andersson beror på medias rapportering om förseningar.
– Mediabilden kan vara deras enda erfarenhet av kollektivtrafiken. Det rapporteras ständigt om tågförseningar, och om vi inte har tillit till transportsystemet så kommer vi inte använda det. Det intressanta är att bussförseningar förekommer i nästan lika hög grad men de får inte alls samma fokus.
En annan fråga i Kollektivtrafikbarometern gällde var resenärerna helst vill få information om förseningar och inställda avgångar. Här svarade mer än hälften att de önskar få den i bolagets app, eller via skyltar på både stationerna och fordonen. Sällanresenärer och de som reser med servicetrafiken ville däremot få kännedom om störningarna via sms.
– Här har vi en jätteutmaning eftersom vi inte känner sällanresenärerna, kommenterade Mattias Andersson.

Dvid Leffler WSP: Utmaningen vid ersättningstrafik är att hitta bussförare i tid. Foto: Paula Isaksson.
Rapporten nämner också att en källa till otrygghet vid förseningar är brister i ersättningstrafiken. Efter Mattias Anderssons föredrag följde en analys av hur ersättningsbussar från befintliga busslinjer kan gå in för att hantera störningar i Stockholms tunnelbanenät.
– Utmaningen med akut ersättningstrafik för att hantera störningar i tunnelbanetrafiken är att hitta bussförare i tid. Därför har vi tittat på om det går att minska fördröjningarna genom att ta in kapacitet från ordinarie busslinjer, förklarade David Leffler från konsultbolaget WSP.
En fråga har varit hur man minimerar antalet bussresenärer som får sin buss inställd på grund av att den ska in i ersättningstrafik, samtidigt som man maxar kapaciteten för tunnelbaneresenärerna vid en störning. Enligt David Leffler visar analysen att det gäller att prioritera ersättningsbussar från befintliga linjer som har tillräckligt hög frekvens på sina avgångar.
Det är också viktigt att välja de linjer som har tillräcklig bussfordonkapacitet jämfört med antalet drabbade tunnelbanepassagerare. Dessutom bör man prioritera linjer vars ändhållplats ligger nära den drabbade tunnelbanestationen.
– Idealet är att det finns tillräckligt med ersättningsbussar på en bussdepå för att bibehålla punktligheten i den ordinarie trafiken. Men i annat fall kan bussar från befintliga linjer hjälpa till att garantera bussförare, så länge fördröjningar för bussresenärer minimeras, avslutade David Leffler.
Lämna ett svar