Upp till 108 000 el- och vätgasdrivna bussar kan vara i trafik i Europa 2030. Foto: Ulo Maasing.
Upp till 108 000 utsläppsfria bussar kan 2030 vara i trafik på vägarna i EU enligt en ny rapport som har släppts av EU-kommissionen. Det innebär att mer än dubbelt så många nya elbussar som i fjol måste registreras i EU varje år under perioden 2025 – 2030. Totalt blir det mer än 80 000 emissionsfria bussar under sexårsperioden.
Det innebär att i genomsnitt 13 000 nya batteri- och bränslecellsbussar ska rulla ut på de europeiska vägarna varje år under perioden 2025 – 2030. Som en jämförelse registrerades i Europa totalt 27 000 elbussar under åren 2012 – 2024.
Rapporten täcker in både lastbilar och bussar och konstaterar att batterielektriska fordon är det mest effektiva alternativet för en utsläppsfri fordonsflotta. De kan minska energiåtgången till hälften eller ännu mer, jämfört med dieseldrift.
Jämfört med batteridrivna bussar har vätgasdrivna generellt en längre räckvidd och kortare tankningstid. Men de är också mindre energieffektiva och dyrare i både inköp och drift. Dessutom är produktion av grön vätgas en energikrävande process som bidrar till en lägre energieffektivitet, konstaterar rapporten.
Därför räknar rapporten med att vätgasbussarna även 2030 kommer att vara en liten nischprodukt – så liten att den inte ens kommer upp i en procent av alla bussar på de europeiska vägarna.
Enligt rapporten kommer det att finnas 108 000 bussar i EU år 2030. Av dessa är drygt 102 000 batterielektriska och endast 6 000 vätgasdrivna.
Det är kollektivtrafiken som går i bräschen för elektrifieringen. Rapporten räknar med att drygt 87000 bussar i lokal och regional trafik är batteridrivna år 2030 och drygt 1 200 är vätgssdrivna. Det motsvarar 23 respektive mindre än en procent av de bussar som kör i kollektivrafiken.
Av turist- och långfärdsbussarna kommer endast fyra procent eller cirka 15 000 att vara batteridrivna och mindre än 5 000, en procent, att vara vätgasdrivna.
Bakom rapporten ”Market Readiness Analysis” står forskningsinstitutionen Transport & Mobility Leuven som har Leuvens universitet som största intressent, konsultföretaget Ramböll och Antwerpens Universitet.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar