Bussarna i Mettissystemet är lackerade i läckra pastellfärger. Foto: Mettis.
När den nordfranska staden Metz på lördagen och söndagen invigde sitt nya BRT-system Mettis skedde det med pomp och ståt som sällan har skådats i bussammanhang. Två BRT-linjer i läckra pastellfärger hade premiär till ackompanjemang av orkestrar, shower, tal och allehanda jippon som fortsatte även under söndagen. För Metzregionen är nämligen Mettis en storsatsning. Regionen har omkring 230000 invånare och man har valt att satsa på osedvanligt högklassig busstrafik istället för spårväg.
Båda Mettislinjerna går genom centrum. Den ena linjen, A, är 12,5 kilometer lång, den andra, B, 10,9 kilometer. Genom de centrala delarna av Metz kör bussarna på en gemensam sträcka av 5,6 km.
På 86 procent av linjesträckningen kör Mettis på reserverade körfält eller egna vägar och slipper konkurrera om gaturummet med annan trafik. Körfälten är separerade från biltrafiken rent fysiskt och inte bara genom målning. Detta för att hindra bilar att köra in på Mettis körbanor.
I gatukorsningar prioriteras Mettis, på samma sätt som man på många andra håll gör med spårvagnar.
Genom att Mettis i praktiken körs på egna körbanor blir reshastigheten hög – i genomsnitt 20 km/tim. Turtätheten är 4 – 8 minuter under högtrafik och i övrigt 10 minuter dagtid.
Satsningen är en del av staden Metz program för hållbar utveckling. Syftet med programmet, som inleddes hösten 2008, är att förbättra luftkvaliteten och minska föroreningarna i staden. Några planer för att i framtiden göra om Mettis till spårväg finns inte. De ”vanliga” bussar som frigörs i och med Mettis´ start kommer inte att bli överflödiga utan sätts i stället i trafik på andra linjer för att förbättra servicen där.
Att Metz Métropole, ”Stormetz”, valde att satsa på BRT à la Mettis i stället för spårväg förklarar regionen med att de smala gatorna i centrum och den historiska stadsmiljön skulle vara olämpliga för spårväg.
Befolkningsunderlaget ansågs inte heller räcka till. Regionen räknar med 36 000 resor om dagen på Mettis, vilket man anser vara för lite för att försvara införandet av en spårväg.
Investeringskostnaderna för ett spårvägsalternativ bedöms av regionen till 15 – 35 miljoner euro per kilometer, men för Mettis till 4 – 10 miljoner euro per kilometer. Hela 80 procent av arbetsplatserna i själva Metz och 52 procent av arbetsplatserna i regionen betjänas av Mettis.
Inredningen i bussarna matchar exteriörens färgsättning. Foto: Ulo Maasing.
Metz har beställt sammanlagt 27 Van Hool Exquisity till sitt nya BRT-system. Varje linje får en egen färg på bussarna och en inredning som matchar exteriören. De bussar som används i Mettis är 23,8 meter långa, dubbelledade Van Hool ExquiCity dieselhybrider. Bussarma är 3,3 meter höga, 2,55 meter breda och har en vikt på 22 750 kilo.
Artiklar(RSS)
Gatorna för smala för spårväg?
Då klarar dom inte buss heller vilka kräver betydligt större vinglingsutrymme.
-Per