Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Dålig framkomlighet för bussar kostar miljarder

Nobinas vice vd Jonas Kempe: Framkomligheten är en ödesfråga för kollektivtrafiken. Foto: Ulo Maasing.

Ju långsammare bussarna kör, desto snabbare rullar miljarderna. På Transportforum i Linköping presenterade på onsdagen bussoperatören Nobina sin senaste framkomlighetsrapport för busstrafiken i Sverige. I en annan presentation på Transportforum visade Bård Norheim från konsult- och forskningsföretaget Urbanet att förseningarna i busstrafiken i Stockholms innerstad och Huddinge/Botkyrka ökar produktionskostnaderna för trafiken i de två områdena med cirka 150 miljoner kronor om året.

Med legobitar i handen illustrerade Nobina Sveriges vice vd Jonas Kempe konsekvenserna av dålig framkomlighet för busstrafiken.

– Sämre framkomlighet kostar stora summor, men frågan är inte alls självklar hos beslutsfattarna, sa Kempe och visade på hur bättre framkomlighet till och med kan halvera kostnaderna för busstrafiken utan att kapaciteten blir sämre.

– De pengar man spar genom att förbättra framkomligheten kan också användas till att öka kapaciteten i busstrafiken. Bristande framkomlighet har en stark koppling till den omdiskuterade kostnadsutvecklingen i branschen, sa Jonas Kempe.

– Men viktigt är också hur kunderna, resenärerna upplever framkomligheten. Vi vet att våra kunder värderar restiden mycket högt. Framkomligheten hänger även samman med punktlighet och pålitlighet. Jag vågar påstå att framkomligheten är en ödesfråga för kollektivtrafiken och helt avgörande på sikt för att busstrafiken ska kunna bidra till att vi när våra klimat- och miljömål.

Miljardkostnad
Den framkomlighetsrapport som Jonas Kempe och Martin Viitanen från Nobina presenterade på Transportforum är den andra i sitt slag från Nobina. Den förra, som du kan läsa mer om här, presenterades i fjol. Liksom då handlar rapporten inte bara om den trafik som Nobina själv kör utan även om andra operatörers trafik.

Nobina har analyserat tidtabellsdata från 6 564 busslinjer och 171 424 avgångar över hela Sverige mellan åren 2013 och 2019. Underlagen till analysen har hämtats från Samtrafikens Trafiklab som samlar data för all tidtabellslagd kollektivtrafik. Rapporten omfattar enbart linjer som körs med buss inom den offentligt finansierade regionala kollektivtrafiken.

De längre körtider som är en följd av dålig framkomlighet för bussarna ger merkostnader på omkring 300 miljoner kronor om året, jämfört med om framkomligheten hade varit god. Samhällsekonomiskt är kostnaden cirka en miljard om året. Ändå har ökningen av dålig framkomlighet dämpats något, jämfört med tidigare år. Men under högtrafik har den dåliga framkomligheten ökat markant.

Bård Norheim, Urbanet: För resenärerna är kostnaderna för förseningarna 1,8 miljarder kronor om året i Stockholms innerstad och Botkyrka/Huddinge. Foto: Ulo Maasing.

Samtidigt som framkomligheten försämras ökar också körtiderna och minskar punktligheten.

I exempelvis Stockholm är körtiderna för busstrafiken 25 procent längre än under lågtrafik. Störst är problemen på de tunga stråken.

– Men situationen är inte hopplös. Även med relativt små åtgärder där operatörer, huvudmän och väghållare samarbetar kan man åstadkomma mycket, menade Jonas Kempe.

Om landets bussar skulle kunna höja sin medelhastighet med en kilometer i timmen skulle det minska driftskostnaderna för busstrafiken med 350 miljoner på årsbasis.

23 procents resandeökning
Bård Norheim, etablerad norsk trafikforskare och vd för det norsk-svenska konsultföretaget Urbanet, tog också upp framkomligheten för busstrafiken. Men han började med att blicka tillbaka på en utredning han var engagerad i för något årtionde sedan.

Oslo stod inför ett beslut om spårvägens framtid. Skulle staden satsa vidare på spårväg eller inte? Utmaningen var att spårvagnarna hade en dålig framkomlighet, men Bårdheim och hans kollegor på TÖI, Transportökonomisk Inmstitutt kunde visa att en 20-procentig förbättring av framkomligheten skulle ge 23 procent fler resenärer. Utan att kostnaderna ökade.

Politikerna häpnade. Och satsade på en utveckling av spårvägen.

Nu har Urbanet gjort en analys av framkomligheten för busstrafiken i Stockholms innerstad och Botkyrka/Huddinge. Där konstateras att förbättrad framkomlighet, om den görs på rätt sätt, kan ge ett ökat resande samtidigt som kostnaderna minskar.

Urbanet har jämfört kör- och restider tidigt på morgonen, högtrafik morgnar och kvällar samt lågtrafik mitt på dagen och tidig kvällstid. Körtiderna i högtrafik är 29 procent längre än under tidiga morgnar och 16 procent längre under lågtrafiktiderna.

– För resenärerna är kostnaden för förseningarna 1,8 miljarder kronor om året i innerstaden och Botkyrka/Huddinge, konstaterade Bård Norheim på Transportforum.

– Men om man skapar full framkomlighet för bussarna finns det stora pengar att vinna, inte bara när det gäller de samhällsekonomiska kostnaderna för resenärerna. Då skulle busstrafiken förbättras med 6 – 7 procent. Det skulle öka resandet med nästan tio procent, samtidigt som resenärernas kostnad för förseningarna skulle minska med 780 miljoner på årsbasis.

– Dessutom skulle dagens resultat för busstrafiken förbättras med omkring 300 miljoner om året. Det når man genom att produktionskostnaderna minskar med 150 miljoner, samtidigt som resandet och därmed intäkterna ökar med 150 miljoner, framhöll Bård Norheim.

Share Dela

Taggat som: , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2020 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)