Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Stängda framdörrar: ”Många passade på att inte betala”

Försäljningen av enkelbiljetter på stadsbussarna i Halmstad och Falkenberg ökade kraftigt när framdörrarna öppnades. Foto: Hallandstrafiken.

På allt fler håll i landet har framdörrarna på bussarna börjat öppnas igen. Och plötsligt har biljettförsäljningen ökat dramatiskt på många håll. I Halmstad och Falkenberg, exempelvis, har försäljningen av enkelbiljetter mer än fördubblats. Bland Boråsborna har försäljningen ökat med 50 procent. ”Många har passat på att inte betala för sin resa under pandemin”, konstaterar Maria Björner Bauer på Västtrafik. Bilden är dock inte enhetlig hos de trafikhuvudmän vi talat med.

Hallandstrafiken svarar för kollektivtrafiken i Region Halland och började successivt öppna framdörrarna på stadsbussarna i Halmstad och Falkenberg i början av mars. Sedan dess har försäljningen av enkelbiljetter i Hallandstrafikens app skjutit i höjden som en raket och långt mer än fördubblats, trots att det var lika enkelt att köpa biljett där även när framdörrarna var stängda.

I januari såldes 1048 enkelbiljetter i stadszonen i Falkenberg. I februari 2094, i mars 4107 och i april 4579. Mer än en fyrdubbling, alltså.

I Halmstad är utvecklingen likartad. Från 16 687 sålda enkelbiljetter i januari och 18 449 i februari skedde ett språng i mars till 41 548 biljetter i mars, när framdörrarna började öppnas. Ökningen fortsatte i april till 45 568. På fyra månader trefaldigades försäljningen.

Artikeln fortsätter efter diagrammet.

Framdörrseffekt. Försäljningen av enkelbiljetter i stadszon i Falkenberg (gröna staplar) och Halmstad (röda staplar) före och efter öppnandet av framdörrarna. Diagram: Hallandstrafiken.

”Många har passat på”
I Västra Götaland var stadsbussarna i Borås först ut med att åter öppna framdörrarna. Västtrafik har för bussmagasinet.se jämfört vecka 3 – 6 med vecka 14 – 17.

Jämförelsen visar på en resandeminskning med tolv procent mellan de två perioderna. Samtidigt har biljettförsäljningen ökat med cirka 50 procent.

Siffran gäller alla biljettyper, även laddning av reskassa för framtida resor. Samtidigt köps mer än 80 procent biljetterna i Västtrafiks app To Go.

Eftersom Västtrafik sedan i november bara har tre biljettzoner går det inte att få fram siffror på specifika områden. Därför har Västtrafik tagit fram anonymiserade data från registrerade kunder som är folkbokförda i Borås, cirka 55 000 personer. Dessa data visar hur biljettförsäljningen har utvecklats, både i appen och på Västtrafikkortet.

Maria Björner Bauer, enhetschef för försäljning och marknad vid Västtrafik: Många har passat på att inte betala. Det är väldigt allvarligt. Foto: Thomas Harrysson.

– Den 50-procentiga ökningen av försäljningen till kunder i Borås tyder på att många har passat på att inte betala för sin resa under pandemin, när framdörrarna har varit stängda. Det är väldigt allvarligt, kommenterar Maria Björner Bauer, enhetschef för försäljning och marknad vid Västtrafik.

– Det visar att det är viktigt för intäktssäkringen att vi öppnar framdörrarna, men det måste naturligtvis ske på ett smittsäkert, trafiksäkert och arbetsmiljömässigt bra sätt. Vi anser att det är en del av bussförarens uppgifter att se till att resenärerna viserar sina biljetter i våra läsare.

Att resandet samtidigt har minskat kan delvis bero på andra faktorer, framhåller Maria Björner Bauer.

– Vädret har blivit bättre och gjort att många kanske har valt att cykla eller gå. Men en del av minskningen kan förmodligen också hänföras till att man avstått från att resa när det inte varit lika enkelt att låta bli att betala.

Västtrafik har sedan tidigare kortläsare i alla dörrar på många busslinjer vilket har gjort att det har varit möjligt för resenärer att på många linjer blippa sitt färdbevis när de stiger på bussen. Anledningen till placeringen av kortläsarna har varit Västtrafiks biljettsystem där resenären både checkar in och checkar ut.

Däremot har grundregeln generellt hela tiden varit påstigning fram, utom på spårvagnar och stombussar i Göteborg.

– Men regeln har urvattnats, särskilt sedan en tid tillbaka. Allt fler har börjat stiga på bussen genom de bakre dörrarna, även utanför Göteborg och även innan pandemin. Vi ser att det tyvärr finns en ganska stor andel resenärer som inte betalar för sig. Därför började vi med att strikt kräva påstigning fram. I Kungälv införde vi det i januari 2020, och vi kommer att gå vidare med all busstrafik utom stombussarna i Göteborg.

Kraftig ökning trots minskat resande
I SL-trafiken i Storstockholm ökade biljettförsäljningen räknat i kronor med 25 procent från november i fjol till april i år.

I november förra året var framdörrarna på alla bussar stängda och SL fick in 292,2 miljoner kronor på biljettförsäljningen. I april var framdörrarna öppna och biljettintäkterna uppgick till 365,6 miljoner kronor. Beloppet gäller alla biljettyper. Samtidigt hade resandet minskat något jämfört med november i fjol. Påskhelgen med ett lågt resande inföll i april. SL hade sedan november hade justerat biljettpriserna uppåt med i genomsnitt 2,2 procent.

Att öppnandet av framdörrarna har haft en stor betydelse för intäktsökningen visas av flera jämförelser mellan de två månaderna. I april såldes 56 procent fler enkelbiljetter och reskassa, räknat i kronor. Försäljningen i SL:s app ökade med 63 procent, från 38,4 till 62,4 miljoner kronor. Även tidigare gick det bra att köpa biljett i appen, men då behövde resenärerna inte passera föraren…

Ombordförsäljningen, i praktiken blippade betal- och kontokort, ökade med spekatakulära 87 450 procent! Men det handlar inte bara om framdörrarna – i november i fjol gick det ännu inte att blippa sitt betalkort ombord på SL:s bussar. I april blippades 22 miljoner in på det sättet.

Bakdörrar
Att betalningsviljan hos resenärerna inte har någon direkt koppling till möjligheten att blippa sitt färdbevis vid påstigning visar, som vi tidigare rapporterat (klicka här) erfarenheterna från den tättrafikerade linje 676 mellan Norrtälje och Stockholm.

På SL:s linje 676 gick det att blippa biljetterna även när framdörrarna var stängda. Men få gjorde det. Foto: Ulo Maasing.

Bussarna på linjen har sedan tidigare biljettvaliderare vid mittdörrarna. De har också automatisk passagerarräkning som gör det möjligt att i realtid följa antalet resenärer ombord, likaså hur många som blippar sina biljetter.

Före pandemin validerade cirka 95 procent av resenärerna sitt färdbevis, vissa dagar 100 procent. När framdörrarna stängdes på grund av pandemin sjönk snabbt andelen resenärer som blippade ett färdbevis till nivåer mellan 30 och 50 procent – trots att det gick att blippa sitt färdbevis när man steg på genom mittdörrarna.

Den 6 december öppnades åter framdörrarna på linje 676 sedan skyddsglas installerats vid förarplatsen. Resultatet blev spektakulärt. Över en natt fördubblades valideringsgraden upp till närmare 75 procent.

Inte entydig
Medan flera regioner rapporterar om stora intäktsökningar i kollektivtrafiken sedan bussarnas framdörrar åter öppnats, är skillnaderna mindre på andra håll.

– Vi har inte haft någon dramatisk förändring, kanske fem – tio procent, även om det märks en ökning av biljettförsäljningen, säger Nikodemus Kyhlén, marknadschef på UL som svarar för kollektivtrafiken i Region Uppsala.

– Det är endast på regionbussarna som framdörrarna har öppnats och tre fjärdedelar av våra biljettintäkter kommer från stadsbussarna och tågen.

Östgötatrafiken öppnade under våren framdörrarna på stadsbussarna i Linköping och Norrköping. Eva Jylltorp, presschef på Östgötatrafiken, uppger att man inte kan dra några säkra slutsatser om hur försäljningen har utvecklats med anledning av att framdörrarna har öppnats.

– Vi har inte gjort någon djupgående analys gällande fuskåkandet, men vi har signaler på att det har ökat något under pandemin Under hela pandemin har dock våra fordon varit utrustade med validatorer vid bakdörrarna så biljetter har kunnat aktiveras/blippas där, även när det varit avspärrat framme hos föraren. Detta skiljer oss från en del andra i Sverige som haft betydligt större problem, säger hon.

– Försäljningen har legat på ungefär hälften av den normala sedan andra vågen kom i november 2020. I april gick den upp några procent men det skulle kunna bero på att fler blivit vaccinerade och var ute och rörde på sig i samhället. Nu i maj har försäljningen backat något igen, förmodligen kopplat till att vi i Östergötland just nu har så kallad personlig lockdown.

Biljettkontroller
Länstrafiken Örebro öppnade den 15 mars framdörrarna på bussarna i Nora-Hällefors.

– Det står för en väldigt liten del av resandet så det påverkar våra totala intäkter väldigt lite. Men när det var påstigning var påstigning bak fanns där en kortläsare där man kunde köpa enkelbiljett med reskassa. Den försäljningen ökade tydligt när framdörrarna öppnades. Jag ser det inte som troligt att resenärerna plötsligt flyttade sina köp från enkelbiljett till reskassa, kommenterar Sofia Runestav på Länstrafiken Örebro.

I mars öppnade Länstrafiken Örebro framdörrarna på bussarna i Nora-Hällefors. Foto: Länstrafiken Örebro.

Hon har för bussmagasinet tagit fram ett omfattande siffermaterial när det gäller biljettförsäljning, incheckningar och biljettkontroller för Länstrafiken. Veckorna innan pandemin förra året uppgick incheckningarna på Länstrafikens bussar till 280 000 – 290 000 per vecka. Sedan sjönk de när myndigheternas rekommendationer om hemarbete med mera kom.

I slutet av vecka 16 förra året stängdes bussarnas framdörrar och resenärerna kunde inte betala ombord. Någon vecka senare hade incheckningarna rasat till under 20 000 i veckan. I slutet av vecka 20 hade flera stadsbussar i Örebro fått kortläsare vid bakdörrarna och antalet incheckningar ökade under de kommande veckorna till 30 – 35 000 per vecka.

Från vecka 34 hade även regionbussarna kortläsare vid de bakre dörrarna. Antalet incheckningar ökade då till 100 – 120 000 per vecka men dalade sedan åter påtagligt.

Resultaten från biljettkontrollerna visar tydligt på ett ökat fuskåkande när framdörrarna stängdes. Under de fyra första månaderna i fjol var det bara en procent (under april 0 procent) av de kontrollerade som fick betala tilläggsavgift därför att de inte hade giltig biljett.

Sedan sköt siffran i höjden. I maj var det 13 procent, i juni 16 procent, i juli 14 och i augusti 11 procent. Sedan dess har siffran varit 5 – 9 procent.

Share Dela

Taggat som: , , , , , ,

Categorised in: Nyheter, Reportage

1 kommentar »

  1. Mycket beror ju även på vilka förutsättningar som resenärerna fick i samband med då framdörrarna stängdes. Gotland byggde om taxan till enhetstaxa och flyttade bak alla kortläsare till mittendörren och gjorde systemet smartare så att kunden själv automatiskt köper sin biljett med reskassa bara genom att visa sitt resekort. Länet har tappat ca 50% av biljettintäkterna och även ca 50% av resandet så det verkar gå ”hand i hand”. Även i Västmanland märks en betalningsvilja trots stängda framdörrar. Där är bussarna utrustade med ATR och kurvan som visar påstigande följer fint kurvan som visar valideringar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2021 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)