Politikerna i Trondheim inspirerades av MlmöExpressen och satsade på BRT. I Almedalen diskuterades BRT och kapacitetsstark kollektivtrafik. Foto: AtB.
När politiker från Trondheim och Tröndelag Fylkeskommune reste på studiebesök till Malmö för att lära sig mer om MalmöExpressen ledde det till ett genombrott för BRT-planerna i Norges fjärde största stad, Trondheim. Det berättade Harald Storrønning, utvecklingschef för AtB, trafikhuvudmannen i Tröndelag, på ett seminarium i Almedalen i veckan. Temat för seminariet var kapacitetsstark kollektivtrafik. Tre nordiska satsningar på BRT, Bus Rapid Transit, presenterades och diskuterades på seminariet som arrangerades av Sveriges Bussföretag och Mobility Sweden.
– Med BRT kan vi bygga kapacitetsstark kollektivtrafik för en förhållandevis låg investeringskostnad, menade Anna Grönlund, branschchef vid Sveriges Bussföretag.
Martin Pagrotsky, vd, Nobina Sverige: Busstrafikens framkomlighet har försämrats. Foto: Ulo Maasing.
Martin Pagrotsky, vd för Nobina Sverige, pekade på flera fördelar med BRT och BRT-liknande lösningar.
– BRT har en attraktivitet som stimulerar människor att resa kollektivt. Själva flödena är också viktiga med korta restider och god framkomlighet, sa Martin Pagrotsky.
Framkomlighet
Han tog upp siffror från en stor undersökning som Nobina lät göra om busstrafikens framkomlighet för några år sedan och som vi då presenterade utförligt (klicka här). Undersökningen visade att dålig framkomlighet för busstrafiken kostar samhället miljardbelopp årligen.
– Utvecklingen när det gäller framkomlighet försämras stadigt, konstaterade Martin Pagrotsky.
– En minskad framkomlighet på endast 2,5 procent räknat på hela dygnet innebär att det behövs 750 fler bussförare för att klara trafiken. I rusningstid behövs flera hundra bussar för att möta den sämre framkomligheten. Samtidigt blir kollektivtrafiken mindre attraktiv. Här kan BRT-lösningar betyda mycket.
Resandet med BRT-linjen i Barkarby har överträffat målen med råge. Foto: Ulo Maasing.
Martin Pagrotsky pekade också på att om Sveriges busstrafik skulle bli en kilometer i timmen snabbare skulle driftskostnaderna minska med 350 miljoner och resandet öka med 1,3 procent. Det skulle betyda elva miljoner fler bussresor och ökade intäkter med 140 miljoner. Ett av de exempel på BRT-lösningar som han presenterade är SL-linje 175 mellan Akalla och Barkarby, nordväst om Stockholm. Där är reshastigheten i genomsnitt 35 kilometer i timmen. Det kan jämföras med stomlinjerna 1 och 4 i Stockholm där reshastigheterna ligger på 10 – 18 kilometer i timmen.
Resandet med BRT-linjen i Barkarby har med råge överträffat både prognoser och mål – trots pandemin. Kollektivtrafikens marknadsandel har från 2015 till 2019 ökat med 67 procent. Samtidigt som befolknjngen i det växande området under samma period har ökat med 60 procent har kollektivresorna ökat med 105 procent. Både kundnöjdheten och allmänhetens nöjdhet med trafiken har samtidigt ökat dramatiskt.
Exemplet från Barkarby liksom Malmös BRT-satsning MalmöExpressen visar att snabb, effektiv och profilerad busstrafik ger ett starkt genomslag i form av ökat resande.
MalmöExpressen har ökat kollektivtrafikens marknadsandel i Malmö. Foto: Ulo Maasing.
– MalmöExpressen har inneburit att många fler tar bussen i Malmö, att kundnöjdheten har ökat och att kollektivtrafiken har tagit marknadsandelar av det motoriserade resandet, konstaterade Martin Pagrotsky som på seminariet fick frågan vilken reaktionen har blivit från de politiker som har kommit på studiebesök.
– Många tycker det är spännande men att det ser dyrt ut, svarade Nobinachefen.
Inspirerades
Politiker från Tröndelag och Trondheim i Norge inspirerades dock efter att ha studerat MalmöExpressen. Resultatet är tre Metrobuslinjer i Norges fjärde största stad. Där svarar AtB för kollektivtrafiken. AtB huvudman för kollektivtrafiken i Tröndelag fylkeskommune (län) där Trondheim ligger. Själva trafiken i Trondheim körs av flera operatörer.
Harald Storrønning, utvecklingschef vid AtB i Trondheim. Foto: Ulo Maasing.
– Bakgrunden till satsningen på BRT, som alltså har fått namnet Metrobus, ligger i tydligt satta mål för trafiken i Trondheim. Trots att staden växer kraftigt ska trafiken inte öka. Staden har ett nollväxtmål för trafiken under åren 2019 till 2029, berättade AtB:s utvecklingschef Harald Storrønning på seminariet i Almedalen.
Trafiken körs med 58 Van Hool dubbelledbussar av samma modell som MalmöExpressen, det vill säga Van Hool ExquiCity. Till skillnad från Malmö, där de nyare bussarna är helt eldrivna, är Metrobussarna i Trondheim hybridbussar. Kapaciteten i rusningstid är 8 000 passagerare i timmen.
Linjerna är långa, mellan 13,5 och 21,4 kilometer och reshastigheten under rusningstid ligger på 22 – 23 kilometer i timmen. De tre linjerna svarar tillsammans för drygt 40 procent av alla bussresor i Trondheim.
Däremot handlar det i Trondheim inte om en konsekvent genomförd BRT-satsning. Bara 40 procent av linjesträckningen går nämligen på egen väg eller i dedikerade körfält. Ändå är kundnöjdheten på Metrobus klart högre än för AtB:s trafik i sin helhet. Resenärerna har också återvänt efter pandemin. Då halverades i det närmaste resandet, men nu är det tillbaka på den nivå som gällde 2019.
Ändå har antalet bussturer in till Trondheims mycket trånga centrum minskat. AtB har nämligen byggt upp sitt nya trafiksystem på att en del resenärer måste byta till Metrobus vid ett par knutpunkter utanför centrum istället för att fortsätta med sin gamla vanliga buss.
Högkapacitetsbussar i kombination med bättre resmöjligheter utanför centrum avlastar de trånga gatorna i centrala staden, samtidigt som det har blivit lättare för cyklister och gående att röra sig där.
Måste fungera
Harald Storrønning summerade erfarenheterna från satsningen på BRT och ändrade busslinjer i Trondheim med några goda råd:
– Invånarna önskar sällan förändringar i trafiken. Därför är det väldigt viktigt med information till medborgarna och att medborgarna engageras. Det är också viktigt att förankra planerna och deras genomförande hos både politiska och administrativa beslutsfattare.
– Det gäller också att ha ett lika stort fokus på det anslutande linjenätet som på det kapacitetsstarka. Och infrastruktur och system måste fungera från dag 1, slog Harald Storrønning fast.
Deltog i seminariet om BRT, från vänster Rutger Hörndahl, Scania; Maria Wedenby Ahlberg, Volvo Bussar; John Hultén, K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik samt Christer Ljungberg, Trivector Traffic. Foto: Sveriges Bussföretag.
Akilleshäl
– En av de stora fördelarna med BRT är att det kan genomföras snabbt, utan att vi måste bygga om städerna. Snabbheten är viktig. Vi står inför en stor omställning för att nå klimatmålen, kommenterade John Hultén från K2, Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektivtrafik.
Samtidigt varnade han för att BRT:s akilleshäl är flexibiliteten som han menar innebär att det är lätt för politiker eller tjänstemän att prioritera bort bussen i olika situationer.
– Vi har inte gjort tillräckligt för att säkra framkomligheten. Samtidigt får vi inte fasta i tekniken. BRT är stadsutveckling, betonade John Hultén.
Han fick instämmande av konsulten och trafikforskaren Christer Ljungberg från konsultföretaget Trivector.
– Det blir ofta väldigt många kompromisser. Det är jätteviktigt att få upp framkomligheten ännu mer. BRT kan vara en mycket bra lösning som bör vara på plats när man bygger ut städer. Det är också jätteviktigt med bra anslutningar till BRT-linjer, framhöll Christer Ljungberg.
Maria Wedenby Ahlberg, chef för public affairs vid Volvo Bussar, summerade Martin Pagrotskys och Harald Storrønnings presentationer som ”ljuv musik”.
– BRT ger mer kollektivtrafik för pengarna. Elektrifieringen skapar dessutom helt nya möjligheter för BRT, sa hon.
– Exemplen från Malmö, Barkarby och Trondheim visar på vikten av att satsa på infrastrukturen, kommenterade Rutger Hörndahl, Scania.
I likhet med Volvo Bussar är Scania engagerat i BRT-projekt på andra håll i världen, främst Latinamerika och Asien med de megastäder som finns där. Men Rutger Hörndahl lyfte också fram Cartagena i Colombia som har omkring en miljon invånare och därmed är en normal storstad.
– Där har BRT betytt halverade restider, en utökad arbetsmarknad och betydande positiva sociala effekter.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar