Forskaren Roger Pyddoke har studerat användningen av viten i kollektivtrafiken i Skåne och i Stockholmsregionen. Men det är oklart om vikten verkligen förbättrar kollektivtrafikens kvalitet, anser han. Foto: Ulo Maasing.
Att kräva trafikföretag på viten vid förseningar, inställda turer och andra brister i kvaliteten är ett av de vanligaste redskapen som kollektivtrafikmyndig-heterna använder för att höja kvaliteten. Men det är inte alls klart om vitena verkligen förbättrar kollektivtrafikens kvalitet. Myndigheterna saknar i praktiken koll på effekten av vitena. Det konstateras i en ny forskningsrapport från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Nästan all lokal och regional kollektivtrafik i Sverige upphandlas av kollektivtrafikmyndigheterna runt om i landet. Många av dessa myndigheter vill öka kundnöjdheten bland resenärerna. Ett vanligt redskap är att trafikföretagen tvingas betala viten vid förseningar eller inställda turer.
Roger Pyddoke, forskare vid K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafi, och VTI har studerat hur kvalitetsstyrning med viten fungerar och i vilken utsträckning det bidrar till att kvaliteten i kollektivtrafiken förbättras. Han har granskat data från kollektivtrafiken i Skåne (Skånetrafiken) och i Stockholmsregionen (SL). Dessa data visar antalet förseningar, inställda turer och viten som trafikföretagen har tvingats betala.
– Kollektivtrafikmyndigheterna följer regelbundet upp leveranser för att kunna belägga leverantörer med viten om antalet förseningar och inställda turer överstiger vad som avtalats.
–Men myndigheterna tycks sakna de rutiner och verktyg som skulle göra det möjligt att på en övergripande nivå följa upp om antalet förseningar och inställda turer minskar över tid och i vilken utsträckning det i så fall beror på hur avtalen med leverantörer utformats och hur viten har debiterats, säger Roger Pyddoke.
Han efterlyser bättre data om faktisk debitering och kvalitetsutfall på avtalsnivå. Då kan man se om avtalskonstruktioner med viden uppfyller sitt syfte och bidrar till bättre kvalitet i kollektivtrafiken.
– Det finns data om antalet förseningar och inställda turer, men debiteringen av viten är inte organiserad så att det enkelt går att följa upp mot utfall, till exempel vilka belopp som betalats i viten för vilka brister, säger Roger Pyddoke.
Här kan du ladda ner rapporten som är på engelska.
Artiklar(RSS)
Man borde även fundera på vad viten har för påverkan på arbetsmiljön.