
Regeringarna i våra nordiska grannländer har gått olika långt i stödet till bussföretagen. I Danmark får operatörerna oförändrad ersättning från de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, tros nerskärningar i trafiken. Foto: Midttrafik.
Utvecklingen för bussbranschen i de övriga nordiska länderna i covid-19-pandemins spår är likartad. Men regeringarna i våra grannländer har tacklat krisen och branschens situation på olika sätt. Snabbast har den danska regeringen reagerat och där har också stödåtgärderna gått längst. Tuffast är det i Finland visar uppgifter som Sveriges Bussföretag har sammanställt med hjälp av uppgifter från bussbranschens organisationer i respektive land, det vill säga NHO Transport, Dansk Persontransport och Autoliikenteen Työnantajaliitto.
– Trots att marknader och strukturer i buss- och kollektivtrafiken ser ganska lika ut mellan de nordiska länderna har deras regeringar i dag valt olika strategier för att hantera och möta krisen i coronavirusets spår. Danmark var det land som tidigast och hårdast införde restriktioner, men det är också det land som varit snabbast på att ta fram stöd och överenskommelser på nationell nivå, insatser som riktats direkt både mot mindre och större företag inom alla bussbranschens segment.
– I Finland verkar läget vara kärvast, här har enligt de uppgifter vi fått föga dialog förts med branschen och stödinsatser lyser med sin frånvaro, kommenterar Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag som nu varje vecka har kontakt med förbundets nordiska systerorganisationer för att utbyta goda idéer, lägesrapporter och för att samla stöd för frågor som behöver drivas på EU-nivå.
Så här är läget i våra nordiska grannländer:
Siffrorna när det gäller trafikutvecklingen är likartade i såväl Danmark som i Finland och Norge. I samtliga våra nordiska grannländer har turist- och beställningstrafiken i princip helt försvunnit.
Hårt drabbad är också den kommersiella linjetrafiken (både inrikes och internationell) som domineras av expressbusstrafiken. Såväl Norge som Finland rapporterar om en 95-procentig minskning medan Danmark rapporterar en hundraprocentig nergång och att det i princip inte förekommer någon expressbusstrafik alls längre.
Skoltrafik
I samtliga tre grannländer är skolorna stängda, vilket slår hårt mot skoltrafiken som är en viktig verksamhet för många bussföretag. I Finland körs överhuvud taget ingen skoltrafik och i dagsläget får få bussföretag ersättning av kommunerna. Även i Danmark är i princip all skoltrafik borta och ännu finns ingen nationell överenskommelse mellan kommuner och bussföretag om ekonomisk ersättning. I Norge är inte alla, men flertalet skolor och lärosäten stängda. Därför körs skoltrafiken på minimninivå.
Färdtjänst och specialresor har genomgående gått ner kraftigt. I Danmark är nergången 90 procent och ingen nationell överenskommelse med kommunerna föreligger ännu. Norge rapporterar en lika stor nergång.
Stadsbussar
I stadsbusstrafiken rapporterar samtliga tre länder om en 50-procentig minskning av resandet och lördagstidtabell eller sommartidtabell i flertalet städer. Ruter, trafikhuvudman i Osloregionen, kommer dock att öka trafiken igen eftersom man i likhet med bland andra SL i Storstockholm fått kritik för att ha dragit ner för mycket.
Ekonomiskt hanteras nerdragningarna i stadstrafiken olika i våra grannländer. I Finland finns ingen nationell rekommendation utan frågan är föremål för individuella förhandlingar mellan bussföretagen och respektive stad eller region. I Danmark nådde Dansk Persontransport förra veckan en överenskommelse med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som innebär att dessa fortsätter att betala ersättning till operatörerna enligt ingångna avtal. Om trafiken skärs ner, vilket skett på de flesta håll, ska full betalning erläggas till trafikföretagen, dock med avdrag för den ersättning företagen kan få genom de statliga krisåtgärderna samt avdrag för vissa rullkostnader.
Norska satsningar
Andra stödinsatser för buss- och kollektivtrafiken varierar mellan
våra grannländer. Den norska regeringen presenterade således på tisdagen ett krispaket som ger landets regioner en miljard norska kronor som kompensation för minskade biljettintäkter i kollektivtrafiken.Det kan vara värt att notera att huvuddelen av den upphandlade kollektivtrafiken i Norge körs på bruttokontrakt, vilket innebär att operatörernas intäkter inte påverkas av en minskad biljettförsäljning. Det gör däremot kollektivtrafikmyndigheternas intäkter.
Förra veckan presenterade också den norska regeringen ett paket som innebär kompensation för intäktsbortfall till norska företag som förlorar mer än 40% av sina intäkter. De exakta detaljerna ska presenteras av den norska regeringen i dagarna. Regeringen för en dialog i frågan med NHO Transport.
NHO Transport arbetar också för att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i landet ska upphandla delar av expressbusstrafiken i landet. I många delar av Norge är nämligen expressbussarna den enda tillgängliga kollektivtrafiken.
Danmark och Finland
Redan den 19 mars presenterade den danska regeringen att man avser att ge ett kontantstöd till företag som tappat mer än 40 procent av sina intäkter. Liknande system finns i exempelvis Tyskland och Storbritannien, som alla har fått grönt ljus av EU-kommissionen.
Den finska regeringen är betydligt mindre generös i sin inställning till bussföretagen. En viss del av uppsägningslönen för friställd personal betalas av staten som också erbjuder statligt garanterade lån men till hög ränta. Möjlighet till distansundervisning rörande YKB är ett krav som Autoliikenteen Työnantajaliitto driver, men ännu har man inte fått något gehör för detta.
Lämna ett svar