Det finn en tydlig målkonflikt mellan miljökrav å ena sidan och krav på social hållbarhet å den andra enligt en ny rapport. Foto: Ulo Maasing.
Det finns en tydlig målkonflikt vid elektrifieringen av busstrafiken. Å ena sidan ökar behovet av elbussar för att Sverige och EU ska nå målet att alla stadsbussar från 2035 ska vara utsläppsfria. Å andra sidan ställer upphandlarna av busstrafiken allt hårdare krav när det gäller social hållbarhet vid upphandlingar. Men många länder där elbussar och batterier tillverkas är högriskländer. I praktiken kan bussföretag tvingas att låta bli att köpa bussar från dessa länder. Det kan leda till prisökningar på elbussar på 40 procent, samtidigt som batteriproduktionen inte räcker till.
Anna Grönlund, branschchef, Sveriges Bussföretag: Det är orimligt med svenska lokala krav på frågor som berör hela den internationella fordonsindustrin. Foto: Sveriges Bussföretag.
Konsultföretaget EY har tagit fram en ny rapport på uppdrag av tunga aktörer i bussbranschen. Där lyfts målkonflikten att kombinera krav på strikt social hållbarhet utan att backa omställningen till en klimatsmart transportsektor och uppsatta klimatmål.
– När kraven höjs måste också offentliga beställare av busstrafik nu vara beredda att tillsammans med företagen diskutera hur, och på vilket sätt dessa olika mål kan uppnås i landets regioner om vi ska klara att värna både klimatmål och krav kopplade till social hållbarhet, säger Anna Grönlund branschchef och vice vd vid Sveriges Bussföretag.
– I slutändan riskerar annars resenärerna i kollektivtrafiken att drabbas av kraftigt höjda kostnader och minskat utbud.
Rapporten är finansierad av BR (Bussbranschens forsknings- och utvecklingsorganisation) i samarbete med Nobina, Transdev, Bergkvarabuss och Sveriges Bussföretag.
Enligt prognos ska uppemot 6 000 elbussar köpas in i Sverige fram till 2035. I ett scenario där de elbussar eller batterier som tillverkas i utpekade högriskländer utesluts kommer kostnaden för dessa elbussar – om de i stället köpa in europeiska elbussar – att öka med nästan tio miljarder kronor.
Elbussar riskerar att bli 40 procent dyrare enligt rapporten.
Dyrare
Rapporten från EY konstaterar att de långtgående kraven medför att bussföretag i offentliga upphandlingar i praktiken måste utesluta elbussar och batterier från högriskländer, exempelvis Kina. Det skulle leda till att elbussar blir 40 procent dyrare.
Europeiska elbussar är idag 30 – 40 procent dyrare än kinesiska och skillnaden väntas öka. Samtidigt skulle produktionen av elbussar inte räcka till under många år, skriver EY i sin rapport.
Kina står idag för 77 procent av den globala elbussproduktionen. Fyra stora tillverkare, Yutong, BYD, King Long och Zhongtong har tillsammans 47 procent av den globala marknaden. Yutong ensamt har 19 procent av världsmarknaden för elbussar.
Batterier
Dessutom tillverkas en mycket stor del av batterierna i Kina. 2022 stod landet för 76 procent av den globala produktionen av litiumjonbatterier och Europa endast för åtta procent. 2030 väntas Kina stå för 57 procent och Europa för 21 procent – men då har samtidigt efterfrågan på batterier ökat dramatiskt genom elektrifieringen av fordonsflottorna i världen. Kina kommer också i fortsättningen att föra en aggressiv exportpolitik när det gäller batterier och bussar eftersom det finns en överproduktion i landet.
Ett problem är också att det i praktiken inte går för trafikföretag eller beställare av trafik med säkerhet kan kontrollera att kraven på social hållbarhet verkligen uppfylls.
En buss och dess batterier kan nämligen innehålla över 30 000 komponenter som tillverkas och monteras i flera led i ett mycket komplicerat nätverk av leverantörer. För varje komponent kan det dessutom finnas flera parallella leverantörer.
– Från Sveriges Bussföretags sida menar vi att det är orimligt med svenska lokala krav på frågor som berör hela den internationella fordonsindustrin. Vi måste på allvar sätta oss ner och diskutera frågan mellan busstrafikföretag och offentliga beställare av kollektivtrafik, säger Anna Grönlund.
– Vi behöver gemensamt gå igenom hur olika krav påverkar avtalens tidplaner, leveranser, resenärserbjudanden och kollektivtrafikens fortsatta omställning till helt fossilfri fordonsflotta.
Strålkastarljus
Social hållbarhet i produktionen av elbussar har de senaste åren hamnat i ett allt starkare strålkastarljus. Landets största regionala kollektivtrafikmyndigheter har bland annat beställt två rapporter om produktionskedjan för elbussar. Där lyfts brister och problem i den sociala hållbarheten i olika delar av elbussproduktionen fram.
I den stora upphandling av tre trafik som SL i Storstockholm just nu är igång ställs i de preliminära upphandlingsdokumenten kravet att sammansättningen av bussarnas batteripaket, slutmontering av batterier för framdrift och tillverkning av karosser, chassier samt slutmontering endast får ske i länder som klarar index 1, 2, 3 eller 4 i den internationella fackliga organisationen ITUC:s klassning.
Därmed stängs dörren för bussar som helt eller delvis produceras i bland annat Egypten, Turkiet, Kina och Indien. En konsekvens skulle då bli att Volvo Bussar hamnar på SL:s förbjudna lista eftersom Volvos egyptiska partner MCV tillverkar karosserna och slutmonterar Volvos stads- och intercitybussar.
Om kraven som utesluter vissa länder finns kvar i det slutliga upphandlingsdokumentet är i skrivande stund oklart.
Två andra stora upphandlare av busstrafik, Västtrafik och Skånetrafiken går inte riktigt lika hårt fram. De kräver att de bussföretag som kör för dem ska kunna visa att bussarna är tillverkade i fabriker som följer tuffa krav på social hållbarhet. Tillverkningslandet har dock ingen avgörande betydelse.
Artiklar(RSS)
Lämna ett svar