Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Forskarkritik mot spårvägsprojekt: varken samhällsekonomi eller alternativ utreddes

En visionsbild av Spårväg syd – samhällsekonomi och alternativ utreddes aldrig. Bild: Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting.

Planeringen av det stora spårvägsprojektet Spårväg syd i Stockholm får bister kritik av två etablerade trafikforskare som har granskat planeringen. I en ny rapport konstaterar de att den samhällsekonomiska kalkylen inte verkar spela någon större roll för beslutet att investera i spårvägen eller inte. Politikerna har inte heller räknat på några alternativ till spårvägen, exempelvis BRT (Bus Rapid Transit). Det riskerar att leda till dåligt utnyttjande av allmänna medel eftersom det finns en risk att mer lönsamma projekt inte tas upp för utredning, slår forskarna fast.

De båda forskarna, Erik Johansson vid Lunds tekniska högskola (LTH) och Anna Anund på VTI, har granskat hur det har gått till när beslutet om Spårväg syd fattades. Spårväg syd är en planerad snabbspårväg i södra Storstockholm, mellan Flemingsberg och Älvsjö via knutpunkter som Masmo, Kungens Kurva, Skärholmen och Fruängen. Forskarna har granskat hur man i projektet har räknat på samhällseffekterna.

Den slutsats de drar i rapporten är att den samhällsekonomiska kalkylen inte verkar ha spelat någon större roll för beslutet att investera i spårvägen eller inte. Dessutom tycks spårväg ha varit det enda alternativ som getts utredningsresurser och analyserats. Forskarna har intervjuat personer som varit inblandade i att ta fram den samhällsekonomiska analysen av projektet. Enligt de intervjuade verkar det ha funnits en ”förkärlek för spårväg” före andra alternativ.

– Kopplat till Spårväg syd utreddes ett bussalternativ i BRT-tappning närmast motvilligt, säger en av de personer som arbetade med projektet och som forskarna har intervjuat.

– Och sen i något skede så har någon sagt att, men varför kan man inte bygga en BRT istället, vore det inte lika bra. Och så känner man sig på något sätt tvungen att utreda det fast man egentligen inte ville göra det.

BRT-lösningen gavs ”andra utredningsresurser” än spårvägsalternativet och enligt samma intervjuperson utnyttjades inte BRT-lösningars fördelar såsom att man kan köra på befintlig infrastruktur, systemet kan kopplas på ny infrastruktur som Förbifarten och att kapaciteten passar resandeunderlaget bättre.

Samma person understryker senare att det är just spårväg som har gällt hela tiden: ”men det var rätt tydligt uttalat att det vi jobbar med i projektet, det är spårvägsprojekt och inte något annat”.

– Att folkvalda beslutsfattare fortsätter med ett projekt oavsett lönsamhet är deras rätt. Att planeringsprocessen däremot är fokuserad på ett enskilt alternativ riskerar leda till dåligt utnyttjande av allmänna medel eftersom det finns en risk att mer lönsamma alternativ inte tas upp för utredning, säger Erik Johansson vid LTH.

Intervjupersonerna säger att regionens trafikplanering är politiskt styrd, vilket i detta fall tar sig i uttryck i en förkärlek till spårväg gentemot andra kollektivtrafiksystem. En intervjuperson spekulerar att det kan bero på ett trafiklandstingsråd (Christer G Wennerholm, M, red:s anm.) som ansåg att tunnelbanesystemet var färdigbyggt och spårvagn var
det nya.

Kritiken sträcker sig dock längre:

– Intervjupersonerna nämnde ofta kostnaden av projektet och var tydliga med att spårvägen
inte är ett lönsamt projekt, eftersom det redan finns en god kollektivtrafikförsörjning i området och av den anledningen blir det inga stora omfördelningseffekter i trafiknätet, skriver forskarna och fortsätter:

– Det finns helt enkelt ytterst små restidsvinster att göra och resandeunderlaget var inte
tillräckligt stort. En person intervjuperson menade att det finns en okunskap på Trafikförvaltningen (SL) kring samhällsekonomi i generella ordalag.

Men de intervjuade menar också att valet av Spårväg syd har styrts utifrån en vilja att få till stånd ett ökat bostadsbyggande och för att erbjuda sina medborgare en god kollektivtrafik.

Rapporten ingår i K2:s forskningsprojekt Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutveckling. K2 är det nationella kunskapscentret för kollektivtrafik.

Här kan du ladda ner forskarnas rapport.

Share Dela

Taggat som: , , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)