Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Expansion i expressfart för expressbussar

Mein Fernbus/Flixbus är giganten på den tyska expressbussmarknaden. Här på Kölns busstation. Foto: Ulo Maasing.

Mein Fernbus/Flixbus är giganten på den tyska expressbussmarknaden. Här på Kölns busstation. Foto: Ulo Maasing.

Den långväga busstrafiken i Europa, expressbussarna, är nu inne i ett skede av våldsam expansion. I samband med det sker också stora strukturförändringar i branschen. Utvecklingen började i Tyskland för drygt två och ett halvt år sedan, och nu är flera stora marknader på väg att öppnas upp. Det är ingen överdrift att påstå att expressbussarna verkligen expanderar i expressfart i Europa just nu.

Av Ulo Maasing

Det är inte många år sedan som Eurolines var synonymt med internationell, långväga busstrafik i Europa. I princip var Eurolines ensamma på arenan fram till början av det här årtiondet, även om tillvaron var tynande. Både servicenivå och frekvens var måttligt imponerande. Sedan kom 2013 och allt ändrades. Eurolines hamnade allt mer ute i periferin medan nya aktörer slog sig in på expressbussmarknaden på kontinenten.

När den brittiska transportjätten Stagecoach via megabus.com i juli etablerade en expressbusslinje från London via Paris och Lyon till Turin och Milano var det bara ännu ett inslag i den väldiga förändring som just nu sker när det gäller den långväga busstrafiken i Europa.

Två gånger om dagen kör megabus.com linjen. Den binder samman megabus´ stora linjenät hemma i Storbritannien med företagets linjer i Italien. Där etablerade sig företaget tidigare i år med flera inrikes expressbusslinjer som täcker in en rad städer från Neapel och norrut.

För bara några år sedan var Eurolines synonymt med långväga busstrafik på kontinenten. Foto: Ulo Maasing.

För bara några år sedan var Eurolines synonymt med långväga busstrafik på kontinenten. Foto: Ulo Maasing.

Strid om Italien
Kampen om den italienska expressbussmarknaden är nu i full gång med både inhemska och internationella aktörer som snabbt har gett sig in i striden om resenärernas gunst.

Bland annat har en av de största tyska aktörerna, Mein Fernbus/Flixbus i sommar etablerat ett italienskt dotterbolag med sikte på att bygga upp ett eget linjenät i landet, samtidigt som man kör internationell trafik. Man började i juli med två linjer från Venedig till Milano respektive Turin men öppnar i dagarna ytterligare tre linjer. Målet är att innan årsskiftet trafikera 50 städer i Italien.

Sedan början av juni kör företagets knallgröna bussar även in i Sverige. Tre gånger om dagen kör man mellan Malmö och Hamburg. Två av turerna går sedan vidare till Berlin. Trafiken körs av Bergkvarabuss inom ramen för Mein Fernbus/Flixbus. Mein Fernbus/Flixbus är nämligen ett paraplybolag där själva trafiken körs av många självständiga bussföretag.

Trafiken mellan Storbritannien och Italien är långt ifrån den enda internationella linjen för megabus.com. Redan våren 2012 etablerade megabus.com trafik över Engelska kanalen – från London till Paris, Bryssel och Amsterdam. Sedan dess har flera linjer följt efter och megabus.com har även börjat med inrikestrafik i Tyskland.

Bilistorganisationen ADAC och den tyska posten slog sig samman och bildade ADAC Postbus. Sedan dess har ADAC dragit sig ur. Postbus började sin verksamhet med att köpa 60 Scania OmniExpress. Foto: Ulo Maasing.

Bilistorganisationen ADAC och den tyska posten slog sig samman och bildade ADAC Postbus. Sedan dess har ADAC dragit sig ur. Postbus började sin verksamhet med att köpa 60 Scania OmniExpress. Foto: Ulo Maasing.

Började i Tyskland
Det var också i Tyskland som den europeiska expressbussexplosionen inleddes. Den 1 januari 2013 blev det tillåtet för bussföretagen att ta upp konkurrensen om den långväga trafiken med järnvägen som fram till dess hade levt i en skyddad värld. En rad bussföretag etablerade sig snabbt. Konkurrensmedlet var framför allt låga priser och lönsamheten usel.

Oväntade aktörer klev in på marknaden. Ett exempel är att den tyska bilistorganisationen ADAC (ett slags tysk motsvarighet till KAK eller Motormännens Riksförbund) slog sig samman med kurirföretaget DHL och bildade ADAC Postbus (DHL äger även den privatiserade tyska posten). Brittiska National Express bildade ett nytt, kontinentalt expressföretag och så vidare.

Det ymnighetshorn som många trodde hade öppnat sig fanns inte och den krassa ekonomiska verkligheten tvingade raskt fram förändringar. Förlusterna hopade sig och på den korta tid som gått sedan avregleringen har en rejäl strukturomvandling skett på den tyska expressbussmarknaden.

ADAC insåg att busstrafik inte var något för dem och hoppade av, National Express drog sig tillbaka och andra företag gick samman. Bland dem fanns Mein Fernbus och Flixbus som gick samman i januari och som nu är störst på marknaden. Då hade man tillsammans 560 bussar, innan årsskiftet är målet 1000 bussar. Och resenärerna finns där. I fjol reste närmare 20 miljoner människor med de tyska expressbussarna och om något år väntas antalet resenärer vara 28 miljoner.

Kampen om resenärerna är hård. Mellan Berlin och Hamburg kör således flera bolag med hög turtäthet – Mein Fernbus/Flixbus var 30:e minut vissa tider. Foto: Ulo Maasing.

Kampen om resenärerna är hård. Mellan Berlin och Hamburg kör således flera bolag med hög turtäthet – Mein Fernbus/Flixbus var 30:e minut vissa tider. Foto: Ulo Maasing.

iDBUS

De franska statsjärnvägarna, SNCF, satsar också på expressbussar genom iDBUS. Här är en av iDBUS expressbussar i den nordfranska staden Lille. Foto: Jérémy-Günther-Heinz Jähnick/ Wikimedia commons.

När Mein Fernbus och Flixbus gick samman väntade sig många i branschen att de extremt låga biljettpriserna skulle gå upp. Så har inte skett, konstaterar en purfärsk analys från expressbussportalen fernbusse.de. Istället har priskriget fortsatt. Även de tyska järnvägarna, Deutsche Bahn, har pressat sina biljettpriser avsevärt.

Fernbusse.de har studerat lägstapriserna på en lång rad sträckor i Tyskland och konstaterar att det faktiskt går att åka 800 kilometer för fem euro, mindre än femtiolappen således. En rad prisexempel som fernbusse.de har tagit fram finns i tabellerna under den här artikeln.

I kampen om resenärerna tar expressbussbolagen till nya grepp. Berlinienbus införde nyligen branschens första bonusprogram. Den som reser för minst 150 euro under tre månader får automatiskt åtta procent av biljettpriset tillgodo på sitt personliga konto hos företaget.

Frankrike
Nu står även Frankrike för en avreglering av den långväga busstrafiken. Flera av de utländska jättarna kör idag in i Frankrike, men förbereder sig för att börja köra inrikestrafik där. De utländska aktörerna kommer dock inte att få härja fritt i landet. De franska statsjärnvägarna, SNCF, insåg tidigt vart utvecklingen var på väg och etablerade för tre år sedan ett eget expressbussföretag, iDBUS. Med den tog man direkt upp konkurrensen med både megabus och Eurolines i den internationella trafiken med trafik mellan London, Paris, Bryssel och Amsterdam.

Sedan dess har linjenätet vuxit och täcker in ett tiotal städer i Frankrike med förgreningar in i Spanien, Tyskland, Schweiz och Italien förutom Belgien, Storbritannien och Holland.

Med SNCF:s väldiga resurser i ryggen lär iDBUS komma att bjuda både utländska aktörer och framväxande franska expressbussföretag ett tufft motstånd när Frankrike öppnas på allvar för expressbusstrafik, även inom landet.

Stagecoachgrundaren Brian Souter satsar i östra Europa. I Finland äger han Onnibus, i Polen Polskibus. Foto: Ulo Maasing.

Stagecoachgrundaren Brian Souter satsar i östra Europa. I Finland äger han Onnibus, i Polen Polskibus. Foto: Ulo Maasing.

Östra Europa
Turbulensen har varit mindre i östra Europa, men även där sker stora förändringar. Brian Souter har etablerat ett snabbt växande expressbussnät i Polen, Polskibus. Företaget kör även till grannländerna.

I Baltikum växer det ständigt kreativa Mootor Grupp med internationell expressbusstrafik under varumärkena Simple Express och Lux Express.

Man täcker in en rad städer på östra sidan av Östersjön: Helsingfors, St Petersburg, Tallinn, Riga och Vilnius. Men man kör också till Warszawa och inrikes i Polen, likaså mellan Warszawa och Budapest.

Även i Finland har Brian Souter etablerat sig genom att köpa uppstickarbolaget Onnibus som ger både de finska järnvägarna och det etablerade expressbussamarbetet i landet en tuff konkurrens.

För vissa busstillverkare har den explosionsartade ökningen av expressbussarna öppnat nya marknadsmöjligheter. Daimler Buses (Setra och Mercedes-Benz) har enligt egen uppgift kapat åt sig hälften av marknaden och hade till i våras levererat 400 bussar till de tyska expressföretagen. Särskilt har marknaden för dubbeldäckare vuxit. Enligt Daimler Buses  är 80 procent av de dubbeldäckare som går i tysk expressbusstrafik Setra S 431 DT.

Men även Scania har haft betydande framgångar med expressbussar. Postbus beställde således inför sin start 60 Scania OmniExpress och Scania/Van Hool är ingen sällsynt syn på busstationerna i Tyskland. Även VDL har levererat en hel del till den tyska expresstrafiken.

Den snabba tillväxten av expressbusstrafiken på kontinenten väcker två frågor: När kommer prisnivåerna upp på en rimlig nivå så att företagen kan bli sunt lönsamma? Och kommer någon av jättarna att intressera sig för Sverige?

Diagrammen nedan är hämtade från fernbusse.de och visar lägsta pris på en rad expressbusslinjer i Tyskland. Det övre diagrammet avser sträckor under 300 kilometer, det undre sträckor över 300 kilometer.

Diagram-1Diagram-2

Share Dela

Taggat som: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2017 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)