Sveriges bästa magasin om kollektivtrafik och bussbranschen

Samverkan nyckeln till BRT-succé

BRT-linjen i Barkarby, Järfälla, nordväst om Stockholm har överträffat alla förväntningar. Foto: Nobina.

För ett halvår sedan invigdes Sveriges första riktiga BRT-linje i Barkarby, Järfälla, nordväst om Stockholm. Linjen har blivit en succé. Resandet har överträffat alla prognoser, trots pandemin som har halverat antalet resor i kollektivtrafiken. Och BRT-linjen i Järfälla har ändå klarat trafiken utan trängsel ombord. Nyckeln till framgången är samverkan mellan SL, Järfälla kommun och bussföretaget Nobina.

Det var i mitten av augusti förra året som BRT-linjen i Barkarby startade som SL:s linje 175 (klicka här). Då halverades restiden mellan tunnelbanestationen i Akalla och Stora Torget i Barkarby i Järfälla kommun, från tolv till sex minuter. Genomsnittshastigheten för linjen är 35 kilometer i timmen.

Nya, eldrivna ledbussar med en för SL helt ny design, både ut- och invändigt, sattes in på linjen (klicka här). Tanken med designen är att bussarna ska uppfattas som en del av ett trafiksystem där tunnelbanan ingår. Fyra, breda eldrivna dubbeldörrar sörjer för snabb av- och påstigning och därmed även korta hållplatsuppehåll och snabb trafik.

Prognosen för trafiken det första året var att nå 1 000 resenärer om dagen – ett mål som sattes upp innan covid-19-pandemin slog till. Men trots pandemin har målet nåtts redan efter ett halvår, och det utan trängsel ombord. Beläggningsgraden har under hela pandemin legat under 50 procent, vilket innebär att vartannat säte har varit ledigt. Utan pandemi hade resandemålet troligen överträffats med 100 procent.

Trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M): BRT är inte bara en buss. Det är en samverkansform. Foto: Ulo Maasing.

– Det känns fantastiskt att redan efter ett halvår ha överträffat det som vi tyckte var högt ställda mål. Här har vi en av de största ljusglimtarna i en i övrigt mörk tid för kollektivtrafiken. Jag är väldigt stolt, säger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Region Stockholm och ordförande för SL när vi digitalt för samman honom med företrädare för Nobina för att samtala om framgångarna för BRT-satsningen i Järfälla.

Unikt samarbete
Magnus af Petersens, marknadsdirektör på Nobina Sverige, lyfter fram det unika samarbetet mellan de båda aktörerna och Järfälla kommun för att utveckla kollektivtrafiken i Barkarbystaden. Där byggs nu 14 000 bostäder och tusentals arbetsplatser och kommunen, SL och Nobina satsar på att utveckla en rad nya mobilitetslösningar där BRT-linjen är en viktig del.

– Samarbetet visar hur det går att skapa en produkt som är efterlängtad av medborgarna. Det är fantastiskt och ett kvitto på värdet av ett starkt samarbete men också på BRT-systemets styrka, säger han.

Även från kommunen applåderas utvecklingen och samarbetet.

– BRT-linjen har bidragit till att kraftigt förenkla resandet i Barkarbystaden. Den har skapat fler möjligheter för Järfällaborna att transportera sig snabbt och klimatsmart. Från kommunens sida är en effektiv kollektivtrafik en mycket viktig pusselbit i den fortsatta planeringen av Barkarbystaden. Därför är det uppmuntrande att se hur den första delen av BRT-projektet har nått mycket goda resultat, säger Emma Feldman (M), kommunstyrelseordförande i Järfälla.

Mer än en buss
Erfarenheterna från Barkarby visar att BRT är mer än en buss, framhåller Kristoffer Tamsons.

Nobinas marknadsdirektör Magnus af Petersens: BRT i Barkarby är ett bevis på att samverkansmodellen fungerar. Foto: Nobina.

– BRT är en samverkansform som aldrig tidigare har prövats skarpt på det sätt som vi har gjort. Nu har vi bevisat att det fungerar och ger resultat. Jag skulle vilja att vi, på andra sidan pandemin, tillsammans med våra operatörer och intresserade kommuner gå vidare för att se var i andra delar av länet det här kan bli aktuellt, säger han.

– Enklast är det i nybyggnadsområden där infastrukturen inte redan är färdigplanerad, men det finns också stadsutvecklingsprojekt och pendlingsstråk där det behövs bättre lösningar för kollektivtrafiken. Det vore också spännande att prövalösningar av det här slagete i länets mer centrala delar, där utmaningarna är större.

Magnus af Petersens framhåller att BRT på ett kostnadseffektivt sätt löser några av de svårigheter som busstrafiken ofta möter: framkomlighet, snabbhet, pålitlighet.

– Barkarbymodellen är något av ett lackmustest och ett bevis på att samverkansmodellen fungerar, säger han.

Nobina arbetar inte bara i Sverige med kollektivtrafik utan också i andra nordiska länder.

– Vi möter ett intresse för liknande lösningar även på andra håll. Men för att lyckas med
projekt av det här slaget krävs det en hel del mod från flera parter. Min förhoppning är att BRT-linjen i Barkarby ska fungera som ett bra exempel och visa på lärdomar som man bör ta med sig, både nationellt men också i övriga Norden, säger han.

– Det finns en stor nyfikenhet kring BRT, men också autonom teknik (självkörande fordon)och olika mobilitetslösningar. Det som skiljer sig åt bland olika aktörer är i vilken utsträckning men ser på de olika lösningarna som enskilda projekt eller som delar av en helhetslösning.

Helhetsperspektiv
SL, Järfälla kommun och Nobina talar ofta om kollektivtrafiken i Barkarbystaden som världens modernaste kollektivtrafik. Där ingår BRT-linjen som en, men långt ifrån den enda delen. Sedan flera år kör där självkörande minibussar i reguljär trafik, men också andra mobilitetstjänster ingår och har integrerats med Nobinas app Travis.

– Ambitionen är att försöka tänka nytt och ha ett helhetsperspektiv som spänner över en bred palett: tunnelbana, traditionell busstrafik, autonoma bussar, pendeltåg, elsparkcyklar, taxitjänster, bilpooler och så vidare, säger Kristoffer Tamsons.

– Det som finns i appen Travis ger människor möjlighet att planera sin resa utifrån det behov man har just för tillfället. Och i grunden finns för oss alla en viktig, gemensam nämnare. Det är tron på kollektivtrafiken, slår Magnus af Petersens fast.

Share Dela

Taggat som: , , , , , , ,

2 kommentarer »

  1. 1000 resenärer per dag på en BRT-linje? Det finns väl många lokala linjer med halvtimmestrafik som kommer upp i det. På denna linje borde det innebära i snitt runt tre resande per avgång? Är det målet satt bara för att kunna skicka ut detta pressmeddelande om hur mycket målet överträffats? Samtidigt finns det många linjer i t.ex. Järfälla, Upplands Väsby och Sollentuna som, efter de stora nedskärningarna för fem år sedan, fortfarande bara har en avgång i timmen utanför rusning, där en enda avgång till per timme skulle göra en enorm skillnad. Och Bussmagasinet har inte ställt en enda motfråga.

  2. Bra med denna linje som åtminstone i teorin borde gå fortare. Men att kalla det BRT? Tveksamt i mina ögon som har åkt med bussen många gånger.
    Enligt SL’s reseplanerare tar det 8 minuter från Akalla till Stora Torget. I verkligheten kan det bli ännu mer p g a flera trånga kurvor/korsningar där bussarna inte kan mötas. Trafikljusen som skulle underlätta (t ex vid en nybyggd rondell på gamla flygfältet) och göra ”grönt” för bussen funkar ibland precis tvärtom och bussen måste tvärstanna. Helt utan korsande trafik dessutom!
    Restiden blir faktiskt aldrig 6 minuter! Och det tog aldrig 12 minuter innan, som man i artikeln försöker påstå! Bara att jämföra med linje 567 som fortfarande går samma sträcka, det blir nästan samma tid då 567:an sällan stannar på vägen mellan Akalla och Stora Torget.
    Bra med 4 dörrar, men de fungerar ju precis som på andra bussar.
    Förutom ändhållplatser har linjen inga andra hållplatser så ev tidsvinst har inget med busstyp/BRT att göra. M a o behövs ingen ny busstyp för detta, även om de är intressanta i sig.
    Elbussarna var ganska obehagliga att åka med när det var riktigt kallt. Ibland ingen värme alls, ibland lite spår av värme…
    På sistone har jag då och då sett ”vanliga” ledbussar trafikera linje 175. Om det beror på tidigare kylan eller annat låter jag vara osagt (vet inte).
    Kan bara som Busse ovan undra varför har inte Bussmagasinet ställt någon motfråga?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2021 Bussmagasinet
rss Artiklar(RSS) rss Kommentarer (RSS)